Stödet till Sida minskar med en femtedel och Sveriges stöd till klimatanpassning i världens fattigaste länder får stryka när regeringen gör ”den största omläggningen av biståndspolitiken någonsin”.
– Ett beslut som inte fattats med stor glädje, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
– Precis som med klimatarbetet på hemmaplan väljer regeringen att minska Sveriges ambitioner, säger Naturskyddsföreningens generaldirektör Karin Lexén.
Det så kallade en procentsmålet som tidigare styrt hur mycket av budgeten som tillföll biståndet slopades redan 2023, då det istället sattes till 56 miljarder kronor. Nu sänks den budgeten med tre miljarder för 2026. Biståndsminister Benjamin Dousa motiverar beslutet under en pressträff med att ”det är ett direkt resultat av omvärldsläget och läget vi ser i Ukraina”. Men också på grund av att ”resurser behövs hemma i Sverige”.
– Vi har stora problem och behöver förstärka kriminalvården, polisen och göra välfärdssatsningar. Och också att människor som anstränger sig får behålla mer i sina egna plånböcker.
Vid sidan av neddragningen på tre miljarder sker det också en omprioritering av biståndet på 5,5 miljarder jämfört med årets biståndsbudget.
– Många människor kommer att beröras och många insatser och projekt som hjälper människor runt om världen kommer att försvinna som ett direkt resultat av de beslut som vi har fattat, säger Dousa och lägger till att det ”inte är med stor glädje det tas”.
Slår mot klimatanpassning
Stödet till Ukraina kommer att öka med 10 miljarder kronor. Sidas stöd minskar samtidigt med fyra miljarder. Sedan tidigare har regeringen beslutat att stoppa långsiktiga bistånd till Tanzania, Moçambique, Zimbabwe, Liberia och Bolivia. Under pressträffen berättade Dousa att omprioriteringen och den minskade biståndsbudgeten också kommer att slå mot två fonder som ger stöd till klimatanpassning.
– Där blir det minskningar på 100 procent för de respektive fonderna. Men vi behåller vårt mycket omfattande stöd till gröna klimatfonden helt oförändrat. Det är den största fonden av de tre.
– Vi kommer också under 2026 att ge betydligt mindre stöd till FN:s utvecklingsprogram UNDP. Vars kärnstöd kommer att minska med 500 miljoner kronor eller en minskning på 92 procent.
Sågas av miljöorganisationer
Dagens besked får omedelbar kritik från Naturskyddsföreningen.
– Det är alltså världens fattigaste människor som kommer att betala priset för beslutet. Nu kommer de få ännu svårare att bemöta klimatkrisens effekter; extremväder, torka och sinande vattentillgångar. Det är kortsiktigt, beklagligt och höjer inte Sveriges anseende i världen, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.
Det slopade stödet till klimatanpassning kritiseras också av Martin Wadmark, klimatexpert, på Världsnaturfonden WWF. Enligt Wadmark betyder dagens besked att regeringen backar på en aviserad reformagenda för biståndet, där man utlovar ett ökat och mer effektivt klimatbistånd.
– Beslutet som nu tagits skickar en motsatt signal. Även om Sveriges totala bistånd för klimatfrågor skulle öka, så kräver effektivt arbete med klimatfrågan både utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder.
– Förutom konsekvenser för människor som lever i fattigdom påverkas de internationella klimatförhandlingarna där Sverige enligt Parisavtalet ska stödja de länder som drabbas av klimatförändringarna.
Artikeln har uppdaterats med kommentar från Världsnaturfonden WWF.
