Den svenska skolan är inte anpassad för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Den slutsatsen drar riksförbundet Attention, vars nya rapport bland annat visar att bara 7 procent av vårdnadshavarna är nöjda med det stöd som barnen får i skolan. Mer än hälften vet eller tror att deras barn inte kommer att få godkänt i kärnämnena.
Omkring tio procent av eleverna i svensk skola har någon form av NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, såsom exempelvis adhd eller autism. Samtidigt visar en ny studie som riksförbundet Attention gjort att ett det råder en stor brist i den svenska skolan när et handlar om att stötta dessa elever.
I studien har drygt 2800 vårdnadshavare till barn med NPF svarat på en rad frågor om tryggheten och stödet i skolan, liksom det generella välmåendet. Rapporten visar bland annat att en tredjedel (32 procent) av eleverna med NPF känner sig otrygga i skolan och att hela 83 procent har fysisk eller psykisk ohälsa kopplat till skolan.
I princip alla vårdnadshavare (99 procent) svarade att deras barn har behov av extra stöd från skolan, men bara 7 procent känner att de får det i den utsträckning som de behöver. Fyra av tio elever får dessutom vänta i över ett år på insatser.
Får effekt på betygen
Samtidigt får det bristande stödet också effekt på skolresultaten och närvaron. 77 procent har frånvaro kopplat till sin NPF (inräknat anpassad studiegång) och 48 procent uppger att deras barn har frånvaro flera gånger i veckan eller mer. För en av fyra är skolan så svår att de tvingas till skolfrånvaro hela eller större delen av tiden.
Situationen leder också till att betygen blir lidande. 36 procent av vårdnadshavarna var säkra på att barnen inte skulle få betyg i kärnämnena när enkäten gjordes i maj. Ytterligare 16 procent var mer osäkra men trodde att de inte skulle få godkänt. Bland de barn som går sista året på högstadiet svarade 56 procent att barnet inte eller troligtvis inte kommer att få tillräckliga betyg för att komma in på ett nationellt program på gymnasiet. Av de som har barn som går sista året på gymnasiet svarade 52 procent att de vet eller tror att barnet kommer att ta gymnasieexamen.
Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention, är mycket kritisk till hur svenska skolans stöd till dessa elever är uppbyggt.
– Det här är inte frågan om individuella misslyckanden. Det är ett systemfel när så många elever inte får de anpassningar och det stöd de behöver och har rätt till, säger han i ett pressmeddelande.
Bristen på insatser, en känsla av utsatthet och dåligt mående ger konsekvenser som påverkar barnen och ungdomarna för resten av livet, konstaterar Attention i pressmeddelandet.
– Det är skamligt att barn med NPF fortfarande behandlas som ett undantag i svensk skola. Vi kräver ett nationellt NPF-lyft, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör oacceptabla brister synliga och anmälningspliktiga. Det handlar om alla barns rätt till utbildning, säger Eric Donell.
