Förslag till grundlagsändring kan ge mer makt åt regeringen

”Stärkt konstitutionell beredskap” heter en proposition som regeringen lade fram i somras. Den har gått relativt obemärkt förbi, men handlar om att göra ändringar i grundlagen för att regeringen och riksdagen ska kunna arbeta så effektivt som möjligt i tider av kriser utanför krigstid. Bland annat föreslås att riksdagen ska ges möjlighet till att hålla sammanträden även digitalt eller på annan ort. Dessutom föreslås regeringen få utökad makt att stifta lagar och regler, om man bedömer att samhället befinner sig i en kris. Det sistnämnda har fått kritik från flera bedömare. 

– Man bör kalla det för vad det är. Det är ju någon typ av undantagstillstånd, där en del av riksdagens lagstiftande makt överförs till regeringen, säger Peter Hellman, advokat och samhällsdebattör som engagerat sig mycket i civilsamhällesjuridik. 

Han konstaterar att det finns goda skäl till att vi i Sverige, liksom andra demokratier, har en uppdelning av makten. 

– Makten ska utgå från folket, och det är de folkvalda som faktiskt ska stifta lagar. 

Regeringen ska själv kunna aktivera

I propositionen föreslås att regeringen ska kunna få utökade befogenheter att stifta lagar och regler i vad som betecknas som ”allvarliga fredstida krissituationer”. Visserligen står det att riksdagen ska kunna ge denna befogenhet, med tre fjärdedels majoritet. Men det föreslås också att regeringen själv ska kunna aktivera en sådan befogenhet, ”om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas”. Denna formulering menar Peter Hellman är för otydlig.

– Då är det alltså upp till regeringen att själv bestämma och definiera vad som är en allvarlig kris. Och vi har ju ingen aning om vad en framtida regering kan komma att bedöma som en allvarlig kris, säger han. 

– Är det att elpriserna är höga? Jag vill inte tro att denna regering skulle missbruka en lagstiftning, men om vi går bara några år framåt i tiden, så kan vi inte veta. Jag är av den åsikten att exempelvis Sverigedemokraterna inte har kompassen rätt inställd när det gäller mänskliga rättigheter. 

Det finns exempel från andra länder där liknande lagar har använts för att helt enkelt utöka regeringens makt. 

– Man kan till exempel säga att det var med undantagslagar som Nazityskland kom till. Vill man vara mindre alarmistisk kan man titta på Turkiet, som införde undantagstillstånd efter kuppförsöket 2016 och sedan förlängde det i två år, för att tysta oppositionella röster. 

På liknande sätt använder sig Donald Trump i USA av presidentdekret för att utvidga sina möjligheter att styra landet. 

Bara två partier kritiska

Den 27 november kommer riksdagen att debattera och besluta om propositionen, men redan nu har justitieutskottet tagit ställning, och den ser ut att gå igenom med stor majoritet. Enbart Miljöpartiet och Vänsterpartiet har reserverat sig mot vissa delar. 

Vänsterpartiet skriver i sin motion att de vill ”betona vikten av att regeringen är återhållsam när det gäller denna möjlighet att agera självständigt och är av åsikten att det lär vara ytterst få situationer då regeringen inte kan invänta en riksdagsbehandling”. 

De konstaterar att en rad fri- och rättigheter skulle kunna inskränkas med vanliga lagändringar, och därför tycker partiet att Lagrådets roll att granska nya lagar bör stärkas. De vill därför se att det tillsätts en utredning som ser över hur detta kan gå till. 

Miljöpartiet är också kritiska till den del som skulle kunna innebära en maktöverföring från riksdag till regering. De vill att denna del i propositionen helt avslås av riksdagen.

”Förslaget innebär visserligen att riksdagen kan upphäva varje enskilt beslut från regeringen och fatta ett beslut om att det inte råder en allvarlig fredstida kris. Det finns dock inget hinder mot att en regering aktiverar sina befogenheter på nytt”, skriver partiet i sin motion. 

Kombination av lagändringar oroar

Peter Hellman ser också en risk med att det just nu även pågår en parallell lagstiftningsprocess, om att göra det svårare att ändra i grundlagen. 

– Jag är kritisk till att båda dessa införs, för om du inför den här maktförskjutningen i grundlagen och sedan gör det svårare att ändra i grundlagen, ja, då är det svårare för en riksdag att ta bort den här grundlagen om de skulle vilja det, utifall att en regering skulle välja att övernyttja sina befogenheter. 

Problemet är framförallt de vaga kriterierna, som gör att man kan flytta fram gränserna för vad en regering får göra, menar han. 

– Rättsstaten behöver oftast skyddas som mest i en kris.

Även hos Civil rights defenders är man orolig över den del i propositionen som kan överföra makt till regeringen. John Stauffer, chefsjurist på organisationen, kan förstå tanken med lagen.

– Det här förslaget kommer ju utifrån att man vill dra lärdom av pandemin och den krisen, och kunna stå bättre rustade att möta kriser framöver. Och det är ju positivt. Men sättet man gör det på är vi oroliga för, säger han. 

Demokratin backar i flera länder

Enligt John Stauffer så måste man titta ut i omvärlden och se vilken kontext vi befinner oss i, där demokratin backar på flera håll i världen och autokratiska krafter växer sig allt starkare. 

– Vi ser ju det i Europa, som till exempel i Ungern, Slovakien och Polen. Men även i stabila demokratier så backar rättighetsskyddet. Det händer till exempel mycket på yttrandefrihetsområdet, och när det gäller demonstrationsfriheten och organisationsfriheten. 

– När vi har den omvärlden, att då skapa möjlighet för regeringar att ta över makten på det sätt som propositionen föreslår är oroande. Det finns en känsla av att vi är immuna mot den typen av utveckling här i Sverige, och det är vi ju naturligtvis inte.

Även om man försökt bygga in lite kontroller i propositionen så kvarstår faktum att makten skulle förskjutas från riksdag till regering i en krissituation. Och det som är särskilt allvarligt, menar Civil rights defenders, är att regeringen ska kunna bestämma när det föreligger en sån kris som man skriver om. 

– Det skulle i princip kunna vara vad som helst, för det är inte tillräckligt väl definierat. Och då säger man att det inte går att definiera i förväg, för att dessa händelser oftast kommer oväntade. Men att det är så otydligt skrivet vad som är en kris, det gör att regeringen på ganska godtyckliga grunder kan utlysa en ”allvarlig krissituation” och ta över makten.

Tar demokratin för given

Han är förvånad över att det bland partierna finns en såpass stor uppslutning bakom förslaget. 

– Det är olyckligt. Jag tror det bara kan bero på att man tror att vi inte kan hamna i en situation där auktoritära krafter hamnar vid makten, att man inte ser den risken som tillräckligt stor. 

Dessutom har det inte varit någon större debatt om frågan i Sverige.

– Det här är abstrakta frågor som kan vara svåra att ta till sig, för det ligger för långt ifrån människors vardag. 

Men att auktoritära krafter får mer makt är något som absolut skulle kunna hända även här.

– Vi ser hur skyddet för mänskliga rättigheter försvagas och hur rättsstatsprinciperna undermineras. Vi ser en demokratisk försvagning, även om vi fortfarande har en stark demokrati. De här tecknen ser vi, och vi behöver ta dem på allvar. 

Vi är vana vid de rättigheter vi har och har inte levt i ett annat samhälle, och har därför lätt att ta det för givet, säger John Stauffer.

– Men det räcker att titta på de länder vi har i vår närhet, såsom Ungern och Polen, där det gått riktigt illa, även om det nu också ser ut att vända till viss del i Polen. 

Finns andra sätt

Både Civil rights defenders och Peter Hellman ser att man skulle kunna ta sig an problemet med att snabbt svara på framtida kriser på en rad andra sätt, som inte ger regeringen lika stor makt som det nuvarande förslaget. 

– En möjlighet är att låta det vara som det är idag, med de nackdelar som då finns, säger John Stauffer.

En annan skulle vara att riksdagen beslutar att ge regeringen utökad makt under en begränsad tidsperiod, för att kunna hantera den kris som dykt upp. 

– Om riksdagen under den perioden skulle se auktoritära ambitioner så kan den välja att inte förlänga tiden, så att det inte blir så att en regering alltid har den makten. Men sådana saker skulle behöva utredas mer. 

Även om riksdagen nu ser ut att rösta igenom propositionen så är frågan inte avgjord, då en grundlagsändring kräver två omröstningar med ett mellanliggande riksdagsval. 

– Vi får väl se om det blir mer debatt vid en andra omröstning. Man kan ju hoppas det. Men jag är inte alls säker. Det är svårt att få till en debatt när det handlar om frågor som ligger för långt ifrån människors vardag, säger John Stauffer.