Över hela Europa syns tendenser till en tillbakagång för demokratin, visar en ny rapport. Fem länder i EU klassas som nedmonterare av demokratin och rättsstatens principer. Sverige beskrivs som ett tidigare ”demokratiskt föredöme” där utvecklingen går bakåt på ett oroväckande sätt. Och Ungern klassas i en helt egen grupp.
För sjätte året i rad har organisationen Civil liberties union for Europe (liberties) sammanfattat hur det står till med demokratin och respekten för rättsstatens principer runtom i EU-länderna.
I den omfattande rapporten, Rule of law report 2025, som satts ihop med hjälp av en rad medlemsorganisationer runt om i Europa går det att se flera olika tendenser. Den grupp av länder som är mest oroande klassas som ”nedmonterare”, då det görs avsiktliga och systemiska ansträngningar för att försvaga rättsstatsprinciperna på alla områden. Hit hör enligt rapporten Italien, Bulgarien, Kroatien, Rumänien och Slovakien.
I exempelvis Italien beskriver rapportförfattarna hur bland annat mediefriheten går bakåt. Attacker, hot och åtal mot journalister som kritiserar den politiska makten har blivit allt vanligare, och dessutom syns en ökande politisk kontroll över public service-kanalerna. En oroande utveckling är också pågående lagförslag från Melonis regering om att förändra rättssystemet. Bland annat finns ett förslag på att hålla åklagare personligt och finansiellt ansvariga för fall där personer åklagats och hållits frihetsberövade men därefter friats i domstol. En vagt formulerad klausul skulle ge justitieministeriet i landet rätten att bestämma dessa typ av fall, vilket skulle undergräva rättsväsendets självständighet.
Ungern klassas som en helt egen kategori. Situationen för demokratin och rättsstatens principer är här numera så pass låg att landet i dag inte skulle ha godkänts inträde i EU. Landets regering fortsätter att införa lagar som ifrågasatts av EU-kommissionen, starta kampanjer mot människorättsorganisationer och undergräva EU inifrån, skriver rapportförfattarna.
Även ”demokratiska föredömen” går bakåt
Men även i länder som normalt sett klassas som demokratiska föredömen så går utvecklingen oroande nog bakåt, konstaterar rapporten. De lyfter Sverige, Tyskland, Belgien och Frankrike som exempel.
I Sverige är det framförallt tillbakagången på området mänskliga rättigheter som oroar rapportförfattarna (Sverigedelen är skriven av Civil rights defenders, Reportrar utan gränser samt svenska grenen av International commission of jurists). De nämner främst en rad åtgärder som gjorts på migrations- och brottsbekämpningsområdet som riskerar att inskränka på särskilt migranters mänskliga rättigheter (bland annat genom den så kallade angiverilagen) och som även ökar riskerna för ökad rasprofilering, till exempel på grund av införandet av visitationszoner.
Även det snabba tempot i utredningar och införandet av nya lagar kritiseras. Den snabba lagstiftningsprocessen, främst inom brottsbekämpning, liksom korta tider för remissvar, gör det svårt att säkerställa lagstiftningens kvalitet och att det tas hänsyn till mänskliga rättigheter, menar rapportförfattarna. Civilsamhällesorganisationer har många gånger begränsade resurser, och ” i själva verket hindras civilsamhället och andra relevanta intressenter från att delta i lagstiftningsprocessen”, skriver de.
Föregår utredningars slutsatser
Dessutom har den svenska regeringen i allt högre grad börjat att föregå olika utredningar.
”Det senaste året har dock funnits formuleringar som ger kommittén i uppdrag att lägga fram vissa förslag, oavsett rapportens slutsatser”, skriver rapporförfattarna, och fortsätter:
”Detta har resulterat i statliga utredningar som otillräckligt analyserar den aktuella frågan i relation till relevanta mänskliga rättigheter och input från relevanta samhällen och individer”.
I vissa fall saknas helt en sådan analys, fortsätter de och skriver: ”Som sådan är grunden för ytterligare lagstiftningsförfaranden allvarligt undergrävd”.
Breda trender
Snabbare lagstiftningstakt är något som numera syns i hela EU, visar rapporten. Även en alltmer fientlig stämning mot migranter och asylsökande med hårdare invandringslagar är något som syns på många håll.
Mediefriheten uppvisade störst tillbakagång av alla områden. Bland annat utsattes public service-medier för fortsatt press mot sitt oberoende, och transparensen i medieägandet förblir låg, liksom mediemångfalden.
Men några ljusglimtar finns också. Rapporten visar att civilsamhället, tillsammans med fri media och ett självständigt rättsväsende kan bromsa in de negativa tendenserna. Det finns även länder som visar en positiv utveckling, såsom exempelvis Polen, där en ny regering i slutet av 2023 tog över makten från det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa. Även om Donald Tusks regering fortfarande har många utmaningar framför sig, så ”visar Polen att en förändring i regeringen kan kickstarta rättsstatsrehabiliteringen”, skriver rapportförfattarna.
