Metas utannonserade policyförändringar om slopad faktagranskning utgör en stor risk för sårbara grupper runtom i världen. Det skriver Amnesty international, och hänvisar till en rapport där organisationen visat hur Metas logaritmer bidrog till att sprida hatinnehåll mot rohingyer åren innan folkgruppen fördrevs från Myanmar.
När Metas vd Mark Zuckerberg i början av januari tillkännagav att företaget ändrar sin policy och bland annat slopar faktagranskningen (istället ska användarna själva stå för granskningen – så kallade community notes), så utlöste det en kritikstorm.
Nu skriver Amnesty international att den ändrade policyn mycket väl kan leda till mer av den typ av påverkan vi redan kunnat se runt om i världen. Organisationen hänvisar till en rapport som de själva släppte år 2021 och som visade på hur Metas logaritmer ”väsentligt bidrog” till den hätska stämning mot minoriteten rohingyer i Myanmar och som ledde fram till att mer än 720 000 rohingyer år 2017 tvingades fly mot grannlandet Bangladesh, efter att tusentals dödats under en månads tid.
”Masspridningen av avhumaniserande anti-rohingya-innehåll hällde bränsle på elden av långvarig diskriminering och bidrog till att skapa en möjliggörande miljö för massvåld. I avsaknad av lämpliga skyddsåtgärder intensifierade Facebooks giftiga algoritmer en storm av hat mot rohingyerna, vilket bidrog till dessa grymheter. Enligt en rapport från FN var Facebook avgörande för radikaliseringen av lokalbefolkningen och uppviglingen till våld mot rohingyyerna”, skriver Pat de Brún, chef för Big tech accountability på Amnesty international och Maung Sawyeddollah, grundare och vd för Rohingya students’ network i uttalandet.
De fortsätter:
”Istället för att lära sig av sina vårdslösa bidrag till massvåld i länder såsom Myanmar och Etiopien, tar Meta istället bort viktiga skydd som syftade till att förhindra att sådana skador upprepas.”
”Öppen säsong för hat”
Att som Meta hävda att det man gör handlar om att ta bort censur är inte en acceptabel förklaring, menar de. Istället vill de se att företaget försöker hitta en balans som ”möjliggör yttrandefrihet samtidigt som utsatta befolkningsgrupper skyddas”.
”Meta har i praktiken utropat en öppen säsong för hat och trakasserier som riktar sig mot de allra mest utsatta personerna, inklusive transpersoner, migranter och flyktingar.”
Nyligen lämnade Amnesty tillsammans med Open society justice initiative och Victim advocates international även in en anmälan till Securities and exchange commission (SEC) i USA, en myndighet som bland annat har till uppdrag att skydda investerare mot företag som inte sköter sig. Organisationerna menar att Meta misslyckades med att lyssna på flera varningar från det civila samhället under åren 2013 till 2017 angående Facebooks roll i att underblåsa våldet mot rohingyerna. Därför vill de att det görs en utredning kring om Meta bröt mot värdepapperslagar, när företaget framställde sina logaritmer på ett felaktigt sätt för sina aktieägare och påstod att det hela inte bidrog till polarisering.
Företaget ska också under 2015 och 2016 ha avböjt aktieägarförslag om att genomföra en konsekvensbedömning av mänskliga rättigheter och att inrätta en intern kommitté för att övervaka företagets policyer och praxis i internationella frågor, menar organisationerna.
Uppmanar aktieägare och regeringar att agera
”Med Zuckerberg och andra tech-vd:ar som radar upp sig (bokstavligen, i fallet med den senaste invigningen) bakom den nya administrationens omfattande attacker mot mänskliga rättigheter, måste Metas aktieägare kliva fram och hålla företagets ledarskap till svars för att förhindra Meta från att återigen bli en kanal för massvåld, eller till och med folkmord”, skriver de Brún och Sawyeddollah.
De tillägger att regeringar runtom i världen, liksom institutioner såsom EU, behöver ”fördubbla sina ansträngningar för att hålla Meta och andra Big tech-företag ansvariga för den effekt de har på mänskliga rättigheter. Som vi har sett tidigare kan otaliga människoliv vara i fara om företag som Meta lämnas åt sig själva”.
