Många agerar som om de personliga valen inte spelade någon roll men historien visar oss att små handlingar kan skapa stora svallvågor, skriver högstadieeleven Thea Piehl.
Om jag hade fått en krona varje gång någon sagt till mig att jag som individ inte gör någon skillnad, skulle jag vid det här laget ha varit stenrik. Jag hade kunnat glida runt utan den minsta tanke på de problem vi har i samhället, eller världen för den delen. Lyxen att kunna köpa allt, allt jag undviker idag. Och kanske extravagansen att slippa höra ännu en person säga ”men det spelar faktiskt ingen roll”.
Jag möts konstant av kritik från alla håll och kanter. I butiken, hemma, på caféet runt hörnet. Ett exempel är häromkvällen då jag under middagen nämnde kort att jag bestämt mig för att sluta köpa produkter från ett visst företag. Min motivering var simpel: barnarbete, tveksamma arbetsvillkor och negativ miljöpåverkan. Verkligen inget radikalt ställningstagande. Ändå möttes jag av tystnad, och sen det självklara; ”Varför?” och ”Sluta överreagera!”. ”Men hjärtat, företagen bryr sig ju inte om du slutar konsumera”.
Jag satt som i chock.
Det är något märkligt med hur upprörda vissa människor blir av att alla inte konsumerar hej vilt. Att klippa gräset klockan 06.00 en söndagsmorgon, eller blockera kassan på systembolaget, skulle provocera mindre än det faktum att jag inte gillar oreflekterad och oetisk konsumtion. Det är som om folk hellre vill förklara varför något inte går, än att stötta någon som försöker göra skillnad.
Att säga att allt är meningslöst tycker många är enklare. Du som individ kan ändå inte göra något som påverkar, så varför anstränga dig. Men ironiskt nog visar historien att så inte är fallet. Små handlingar växer, små pustar blir stormar. Stora företag har gått i konkurs, makten har kraschat och regeringar har fallit. Allt för att kollektivet har beslutat sig för att tillsammans säga nej. Henry Ford fick äta upp sina antisemitiska åsikter, Gandhi tvingade brittiska imperiet på knä och bojkotten mot Sovjetunionens olympiska spel gjorde att antalet tävlande halverades. Många gånger har folket reste sig mot de överordnade och ändrat historiens gång.
Att motstånd inte gör skillnad är en ren lögn, det gör visst skillnad att ta ställning och säga ifrån. Jag försöker dagligen välja det bästa för oss, medan andra går runt och behandlar miljön som om det vore en engångsgrill. Det är inte självaste bojkotten som är det viktigaste, utan det faktum att det skapar en dialog, förändrar attityder och driver på beteendeförändringar.
Vi kanske inte är något säger du, men företagen och politikerna är inget utan oss. Använd din röst och gör den hörd.
