”Alla som varit av uppfattningen att man kan rädda ett land från sig självt genom att låta externa krafter bomba det har alltid misstagit sig”, sa Frankrikes president Emmanuel Macron igår under ett G7-möte i Kanada. Det är ganska sällan jag håller med Macron, men här har han helt klart en poäng. Vad han syftade på var givetvis Israels bombningar i Iran och deras mer eller mindre uttalade ambition att avsätta regimen. Om de verkligen menar allvar med det är risken stor att det vi sett de senaste dagarna bara är början på ett långt och mycket blodigt krig.
Det finns inte mycket positivt att säga om de fundamentalistiska ayatollorna i Iran som har hållit landet i ett järngrepp ända sedan shahen avsattes 1979. Men den revolution som någon gång förhoppningsvis kommer ske i landet måste komma underifrån, inte genom att ett annat land går in och bombar. Netanyahu har i sina uttalanden även försökt få folket i Iran att vända sig mot regimen, men krig med ett annat land brukar oftast leda till att folket sluter upp bakom ledningen – inte tvärtom.
Om Israel verkligen skulle lyckas med sin ambition att avsätta regimen kan det också uppstå ett maktvakuum i Iran som olika extremistiska grupper kommer att försöka utnyttja. När Saddam Hussein störtades i Irak ledde det till exempel till framväxten av IS och risken är stor att vi skulle kunna få se liknande grupper formas i Iran.
Men hur är det med kärnvapnen då? Är det inte legitimt av Israel att bomba strategiska platser i Iran för att få dem att avbryta sina eventuella kärnvapenplaner? Det är förvisso sant att Iran utgör ett existentiellt hot mot Israel, men Israel är själva en kärnvapenmakt (det enda landet med kärnvapen i regionen förutom Pakistan och Indien). Israel brukar motivera sina kärnvapen med att de är omgärdade av fiender och att kärnvapnen behövs som en säkerhetsgaranti för att inte andra länder ska anfalla dem. Men samtidigt har Israel ett av de mest raffinerade försvarssystemen i världen och militära muskler som många av deras grannländer bara kan drömma om.
Det var ett stort misstag när Donald Trump 2018 drog USA ur det avtal med Iran där Iran förband sig till att inte skaffa kärnvapen (i utbyte mot slopade sanktioner). Hade han inte gjort det hade vi kanske inte haft den situationen vi har nu. Men ännu bättre än ett avtal där Iran ensidigt lovar att inte skaffa kärnvapen hade varit om USA, Israel och alla världens länder anslöt sig till FN:s konvention om kärnvapenförbud. Konventionen förbjuder bland annat utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. För kärnvapenstater som ansluter sig innebär det även att en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapen ska göras. Hittills är det dock bara 94 av världens länder, främst i Afrika, Sydamerika och Östasien, som har signerat avtalet. Ingen av de nio kärnvapenmakterna har skrivit under.
Vill vi på allvar undvika att länder som Iran eller andra farliga diktaturer skaffar kärnvapen borde vi alltså sätta press på de länder som redan har kärnvapen att skriva under och påbörja en nedrustning. Mer kärnvapen leder sannerligen inte till en tryggare värld, bara en mer instabil.
Det växer så det knakar i trädgården.
Samtidigt som Israel bombar Iran fortgår även folkmordet i Gaza.
