Sämre försörjningsstöd eller socialbidrag minskar tilliten i hela samhället, varnar forskare.
– I förlängningen ökar det känslan av otrygghet för alla, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare på Sveriges stadsmissioner som nu lanserar årets fattigdomsrapport.
Välgörenhetsorganisationen Sveriges stadsmissioner är starkt kritisk till den stora bidragsreform som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna beslutat att införa. Det framkommer i organisationens årliga fattigdomsrapport, som ges ut i dag.
Bidragsreformen innebär bland annat mindre i försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Dessutom ska det bli ännu svårare att över huvud taget beviljas stödet, som också heter ekonomiskt bistånd, än vad det redan är i dag.
”Minskat eller borttaget ekonomiskt bistånd ger ökad fattigdom, kriminalitet och psykisk ohälsa liksom ökat missbruk. Med andra ord; ett större skuggsamhälle och ökade klyftor. I förlängningen ökar det känslan av otrygghet för alla”, skriver Jonas Ryderg, generalsekreterare på Sveriges stadsmissioner i rapporten.
Ber om matkassar
Under många år har Sveriges stadsmissioner varnat för att försörjningsstödet är för lågt. Det har organisationen märkt eftersom många med försörjningsstöd tvingas komma till dem för att hämta mat.
Dessutom finns det många så kallade ”icke-mottagare”, som inte får försörjningsstöd trots fattigdom. En del har nekats på grund av att socialtjänsten redan i dag ställer höga krav på att exempelvis söka ett visst antal jobb i månaden. Andra undviker kontakten med socialtjänsten så långt det går.
Diana Yassine, som är ensamstående med fyra barn, upplevde socialtjänstens bemötande som förnedrande, och söker därför inte längre ekonomiskt bistånd som komplement till timlönen i vården, trots att hon egentligen skulle ha rätt till det, berättar hon i rapporten. I stället kämpar hon nu för att få vardagen att gå i hop med hjälp av billig mat på Stadsmissionens affär Matmissionen.
”Inte sant”
Sveriges stadsmissioner vänder sig emot bilden av försörjningsstödet som ofta förs fram, som att människor hellre skulle leva på bidrag än att arbeta, att ersättningarna är så generösa att man inte behöver anstränga sig, att det skulle stapla bidrag på varandra och att systemet skulle vara för lätt att missbruka.
”Det är helt enkelt inte sant”, skriver organisationen.
De vill bland annat att försörjningsstödet höjs, alltså tvärtemot vad regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om.
Minskad tillit
Regeringens bidragsreform innebär att ”skyddsnätet förändras i grunden”, skriver också forskare i rapporten. Det i sin tur riskerar minska tilliten mellan människor, och minska den sociala sammanhållningen.
”Det finns starkt stöd i forskning för slutsatsen att dåligt fungerande institutioner även försämrar den mellanmänskliga tilliten”, skriver Anna Angelin, docent vid Lunds universitet, och två till forskare.
I dag lever 698 000 människor i social och materiell fattigdom i Sverige, enligt rapporten. Ändå var det förra året rekordfå som någon gång under året fick försörjningsstöd – 174 000 vuxna. Den sociala och materiella fattigdomen har nästan dubblerats sedan 2021.
Sänkta bidrag påverkar också barnen i familjerna, och bidragsreformen strider mot barnkonventionen, skriver forskarna Tim Holappa och Pernilla Leviner. Barnkonventionen handlar bland annat om att alla barn som lever i ett land ska ges samma förutsättningar oavsett föräldrarnas ställning.
Tim Holappa och Pernilla Leviner ifrågasätter om det i fortsättningen går att kalla Sverige för en välfärdsstat ifall försörjningsstödet urholkas så mycket:
”De förändringar som nu föreslås (…) väcker frågor om vilken grad av utanförskapande vi i vårt land kan acceptera och samtidigt kalla oss en välfärdsstat”.
Vad är försörjningsstöd?
Försörjningsstöd, eller ekonomiskt bistånd, kallades tidigare för socialbidrag. Det är samhällets yttersta skyddsnät. Tanken är att människor som är sjuka eller inte kan arbeta ska kunna få andra ersättningar i första hand, som a-kassa eller sjukpenning, som inte är behovsprövat på samma sätt.
Efter försörjningsstödet finns inga andra sätt att få ekonomiskt stöd från samhället.
Det finns en rad krav för att beviljas försörjningsstöd:
- Låg eller ingen inkomst
Du, och din sambo, måste ha så låg inkomst att ni inte klarar de mest basala utgifterna för er och barnen, som tillräckligt med mat, kläder och hyra. Inkomsten behöver vara lägre än den så kallade riksnormen beräknat på alla som ingår i hushållet. - Aktiv
Socialtjänsten ställer krav på att du och din sambo ska söka jobb, delta i kommunens aktiviteter eller på annat sätt visa att ni kämpar för att ta er vidare i livet. Sjuka kan få undantag från detta krav. - Inga besparingar
Alla möjligheter att få pengar på annat sätt än försörjningsstöd måste vara uttömda. Därför får ni inte ha besparingar. Även exempelvis bostadsrätt, bil och sommarstuga måste i regel vara sålda. - Kontroller
Socialtjänsten granskar hela tiden dig och din sambo via kontroller av era konton, räkningar och att ni är aktiva. Uppfyller ni inte alla kriterierna kan ni få lägre försörjningsstöd än riksnormen eller nekas helt, även om ni inte har tillräckligt med pengar för mat, kläder och hyra för familjen.
Under förra året var det rekordfå vuxna som fick försörjningsstöd. Det var även rekordfå barn i hushåll som hade långvarigt ekonomiskt bistånd, ett annat ord för försörjningsstöd.
Ensamstående män utan barn är det vanligaste hushållet som får ekonomiskt bistånd.
Socialstyrelsen
