Är det vilseledande att kalla havremjölk för havremjölk? Ja, enligt EU-domstolen, och därför får bara animalisk mjölk kallas mjölk – med vissa undantag. Ändå har ordet mjölk länge använts om mycket som inte kommer från någons mamma.
Pling plong, det ringer på dörren, och när jag öppnar är matbudet redan på väg nerför trappan och där står kassarna på led. Jag tar in dem och packar upp, och ser att kokosmjölken är utbytt mot kokosgrädde. Det går minst lika bra – men kokosgrädde? Får man verkligen säga så nu för tiden?
I december 2024 avgjorde en brittisk domstol att Oatly inte fick använda uttrycket ”the post milk generation”. Det var intresseorganisationen Dairy UK som stämde Oatly för att de ansåg att ordet mjölk i marknadsföringen av havremjölk kunde vara vilseledande. Inom EU har det av samma anledning varit förbjudet att kalla växtmjölk för mjölk sedan 2013, men där är ju Storbritannien inte med längre.
Det är bara det att det inte är växtmjölk som kallas för mjölk i ”the post milk generation”. Det syftar på en generation som inte dricker komjölk. Dairy UK kan inte gärna mena att det är vilseledande att kalla komjölk för mjölk, så de har nog bara svamlat lite för att slippa dra uppmärksamheten till hur deras egna produkter framställs. Frågan är hur de fick juristerna med sig.
Normalt juversekret
Inom EU får man som sagt inte kalla växtmjölk för mjölk i marknadsföringen – i en tidningsartikel går det däremot bra, så ingen behöver kalla på ordpolisen. Havremjölk och rismjölk säljs alltså som havredryck och risdryck, vilket kan bli lite konstigt ibland. Det är ju inte bara drycker, och på en hetvägg har man inte dryck utan mjölk. Någon form av växtmjölk om hetväggen ska vara vegansk.
EU-domstolen skriver i sitt beslut att det enda som får kallas mjölk är ”det normala juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar”. Man kan ju förstå om juversekretet vill ha första tjing på att få heta mjölk, för det låter inte särskilt lockande. Landet som flyter av juversekret och honung. Juversekret ger starka ben. Nja.
I ordböckerna är det animalisk mjölk som beskrivs först under uppslagsordet mjölk. Det vill säga, i SAOL förklaras det inte alls. I Svensk ordbok är mjölk i första hand en ”näringsrik vit vätska från bröst eller spenar av kvinna resp. däggdjur”. Men det kan också användas om mjölkliknande växtsaft, som den vita vätskan i maskrosstjälkar. Eller kokosmjölk, föreslår ordboken, men det är kokosextrakt utrört i vatten, och kokosgrädde är samma sak med mindre vatten och mer extrakt. Själva växtsaften kallas kokosvatten.
SAOB förklarar att mjölk är en i allmänhet vit och ogenomskinlig vätska ”som i samband med ungens födelse bildas i särskilda körtlar hos däggdjurshonor o. kvinnor o. tjänar till föda för den nyfödda avkomman”. Animalisk mjölk, alltså. Sedan finns det ett otal uttryck och liknelser med mjölktema. I Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius förekommer ”ett ansigte af mjölk och bär”, och mjölken har också fått representera det lilla barnets svaghet och hjälplöshet, som när Adolph Törneros 1827 skriver om ”menlösa barn med mjölken qvar i deras omyndiga sinnen”.
Som betydelse 2 anges att det kan stå för en mjölkliknande vätska. Mot njursten ska man till exempel enligt Huusz-Apoteek Och Läkie-Book från 1675 tillreda ”een Mjölck aff Terpentijn, på detta sätt”. I en bok om hälsosam mat från 1899 finns ett recept på dr Lahmanns vegetabiliska mjölk, som består av nöt- och mandeläggvita, mandelolja med mera. Mjölk kan också vara en mjölkliknande saft i växter och växtdelar, som kassavamjölk, kautschukmjölk eller kokosmjölk.
Kroppssmör och margarin
Kokosmjölk har hetat kokosmjölk på svenska åtminstone sedan 1700-talet, och det är just för att ordet är så etablerat som den fortfarande får säljas under det namnet. Men när den nu får det, blir det märkligt att sojamjölken och havremjölken måste kallas för dryck. De har ju mycket gemensamt med sånt som alltid eller mycket länge har kallats mjölk.
Med smör förhåller det sig tvärtom. Det har med smörja att göra, och smörjmedel är den ursprungliga betydelsen. Sedan har det kommit att användas om smör som kärnas av grädde, men också om margarin. Att ställa bröd och smör på bordet har alltid, så länge margarin har funnits, inbegripit det också. Ändå är det samma sak med smör som med mjölk i EU:s lagar – det enda som får säljas som smör är animaliskt smör.
Nu heter ju smöret inte smör i hela EU utan bara i Norden. De flesta av de andra europeiska språken har ord som kommer från grekiskans boutyron, som ursprungligen betyder ost av komjölk. Italienska burro, franska beurre, engelska butter och så vidare. Det kan i och för sig också användas i överförd bemärkelse – som i peanut butter och body butter på engelska.
Samma bananskal
Mandelmjölk har fått undantag från EU-regeln med samma argument som kokosmjölk. Ordet användes redan i fornsvenskan, som talades ungefär från år 800 till 1526, och mandelmjölk användes enligt SAOB bland annat som läskedryck, sötad och ibland blandad med komjölk. Men hur är det med kokosgrädden? Det ordet har inte hundratals år på nacken. En tjockare sorts kokosmjölk började säljas någon gång på 2010-talet under benämningen kokosgrädde, och hur det kommer sig att den får heta så hittar jag ingen information om. Så den har kanske halkat in på samma bananskal, och inget mejeriföretag har väl känt sig hotat av dess existens.
