Privatekonomi och den egna framtiden prioriteras allt högre bland unga och allt färre identifierar sig med idealistiska identiteter, såsom miljövän och feminist. Det visar Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2025.
I en värld som präglas av oro, ekonomisk osäkerhet och sociala förändringar blir trygghet och stabilitet allt viktigare för unga, skriver analysföretaget Ungdomsbarometern, som sedan 1991 kartlagt attityder och beteendemönster bland svenska ungdomar.
I årets Generationsrapport är det första gången på flera år som minskad arbetslöshet är en av de samhällsfrågor som unga anser har ökat i betydelse. En av tre tycker att det är en av de viktigaste samhällsfrågorna just nu. Samtidigt är 44 procent oroliga över sin privatekonomi, en ökning från 37 procent förra året. Dessutom syns ett tydligt intresse av att tjäna pengar på sin karriär. Företagsledare/chef är det mest populära karriärvalet, följt av entreprenör.
– Unga har en stark drivkraft att säkra sin ekonomiska framtid, och vi ser en växande stress kopplad till privatekonomi och jobbutsikter. Detta är drivet av hög ungdomsarbetslöshet och stigande priser men också sociala medier där den konstanta exponeringen för andras framgångssagor och extravaganta livsstil skapar en press att lyckas snabbt, säger Ulrik Hoffman, vd för Ungdomsbarometern, i ett pressmeddelande.
Fakta: Ungdomsbarometern och generationsrapporten
Ungdomsbarometern är ett analysföretag som sedan 1991 arbetar med att kartlägga attityder och beteendemönster bland svenska ungdomar.
Varje år genomför företaget bland annat rapporten Ungdomsbarometern, Sveriges bredaste ungdomsstudie och undersöker allt från hobbys och medievanor till politiska övertygelser och tankar om framtiden.
Generationsrapporten har genomförts under de senaste 20 åren. Årets upplaga fokuserar på den nuvarande ungdomsgenerationen, både i ett samtida perspektiv och i relation till hur unga i samma ålder svarade för 5, 10 eller 30 år sedan.
Drygt 17 000 ungdomar i åldern 15 – 24 år i Sverige har tillfrågats med frågor som främst rör hur de ser på sin identitet i relation till samhället.
UngdomsbarometernSamtidigt visar rapporten att allt fler fått en mer konservativ syn på relationer och på sig själva. Nio av tio unga instämmer i att ”målet med en relation är att hitta en person att dela resten av sitt liv med”, en ökning med 14 procentenheter sedan 2022. Dessutom har killars vilja att betala för första dejten ökat från 43 procent till 55 procent på sju år, och andelen tjejer som vill bli uppfattade som feminina har fördubblats sedan 2014. Samtidigt vill 65 procent av killarna vara den som friar, en ökning från 52 procent år 2017. Andelen tjejer som vill att deras partner är den som friar är 74 procent.
Färre ”miljövänner” och ”feminister”
När det kommer till synen på samhället syns en stadig nedgång för idealismen, där konservativa värderingar tar över i vissa frågor. Även om miljö- och klimatfrågor fortfarande är viktiga är det färre som ser sitt miljöengagemang som en del av sin identitet. Endast 13 procent identifierar sig som ”miljövän”, en nedgång från 21 procent år 2020. Andelen unga som identifierar sig som feminister har sjunkit från 32 procent till 18 procent på fyra år.
Av de tillfrågade är det 36 procent som anser att miljö och klimatfrågor tillhör de viktigaste samhällsfrågorna just nu. En nedgång från 55 procent år 2019. Istället är det ökade resurser till sjukvård och omsorg som toppar prioriteringarna. 45 procent tycker att detta tillhör de viktigaste frågorna.
En annan tydlig tensdens är att allt fler vill uppfattas som ”framgångsrik och rik”, medan långt färre vill uppfattas som ”öppen/tolerant”. År 2014 ville 43 procent uppfattas som öppen/tolerant. Tio år senare har den andelen minskat till 29 procent. En 19-årig kille skriver så här i sitt svar:
”Hela grejen med att allting ska vara så himla politiskt korrekt och att alla är så himla känsliga nu för tiden tror jag har gått över styr och att folk äntligen fattar det.”
Samtidigt syns en något mer optimistisk syn på den framtida samhällsutvecklingen, jämfört med förra årets bottennivå, då bara 24 procent tyckte att samhällsutvecklingen är på väg i rätt riktning. Nu tycker 36 procent att samhället kommer utvecklas åt rätt håll.
”Efter många år av filter och perfektion kommer trenderna nog börja gå mot den mer positiva vyn av människan samt miljön.”
