Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade med drygt 7 procent under 2024 jämfört med året innan. Det visar siffror som Naturvårdsverket presenterade idag. Därmed blir det svårt att nå klimatmålen, konstaterar myndigheten.
Under 2024 uppgick utsläppen inom Sveriges gränser till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en ökning med drygt 3 miljoner ton jämfört med 2023, eller drygt 7 procent. Det visar den slutliga statistiken som Naturvårdsverket presenterade idag. Det är i linje med tidigare, preliminära rapporter som visat på att utsläppen ökar.
Den stora anledningen bakom utsläppsökningen är den förändrade reduktionsplikten, som gjort bensin och diesel billigare, men som även gjort att utsläppen från vägtrafiken ökat med hela 24 procent och utsläppen från sektorn arbetsmaskiner med 33 procent.
Största ökningen sedan 1990
Ökningen är den största sedan 1990, om man räknar bort år 2010, då en återhämtning efter finanskrisen ägde rum. Den långsiktiga trenden har varit en minskning av utsläppen. Men 2024 års siffror innebär att det blir svårare för Sverige att nå både de nationella klimatmålen till 2030 och 2024 samt de åtaganden vi har inom EU.
– De senaste 15 åren har trenden varit minskande utsläpp och vi har sett ut att ha goda möjligheter att nå både det nationella etappmålet och EU-åtagandet till 2030. Utsläppsökningen under 2024 har försvårat den möjligheten, säger Roger Sedin, chef på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet, i ett pressmeddelande.
Skogen fångade mer koldioxid
Samtidigt har nettoupptaget av koldioxid från skog och mark ökat under 2024. Förra året var upptaget 54,3 miljoner ton, vilket är en ökning med 8 miljoner ton jämfört med 2023. Därmed är en långsiktig trend av minskande koldioxidupptag bruten. Anledningen till detta är framförallt att tillväxttakten i träden inte längre minskar utan har stannat av och därefter ökat något. Samtidigt var avverkningarna under 2023 och 2024 de lägsta på tio år.
Naturvårdsverket skriver också att deras metoder för att beräkna tillväxt av skog samt effekter av avverkning har förbättrats de senaste fyra åren.
– Det är positivt att vårt utvecklingsarbete med beräkningsmetoderna ger mer precisa uppskattningar. Men man ska vara medveten om att det alltid finns en stor osäkerhet då det vi beräknar är väldigt små förändringar i mycket stora kolförråd, säger Malin Kanth, klimatanalytiker på klimatmålsenheten, i pressmeddelandet.
