Sveriges kolsänka kraftigt underskattad

Hur mycket växthusgaser som vår skog och mark tar upp har inte bara avgörande betydelse för Sveriges klimatpåverkan, det avgör också om Sverige kan klara sina åtagande till EU. Om vi inte kan det – kan vi vänta oss böter i miljardklassen. Men de siffror som politikerna har att ta ställning till har varierat kraftigt de senaste åren, kan Syre berätta. Vid den här tiden förra året kom ett alarmerande pressmeddelande från Naturvårdsverket. Nettoupptaget i träden var då på lägsta nivån hittills, fyra miljoner ton, vilket var 24 miljoner ton lägre jämfört med genomsnittet för perioden 1990–2023. 

− Det senaste decenniet har tillväxttakten i träden varit lägre samtidigt som avverkningen har ökat. Dessutom har torka och insektsangrepp medfört att fler träd dör. Dessa förändringar fångas bättre med våra uppdaterade metoder, sa då Malin Kanth, klimatanalytiker på Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

Små förändringar – stort genomslag

Spola fram ett år. Plötsligt ser siffrorna för 2023 betydligt bättre ut. Nu är upptaget i träden justerat från 4 miljoner ton koldioxid till 21 miljoner ton. Skillnaden på 17 miljoner ton kan jämföras med Sveriges territoriella utsläpp på 47,5 miljoner ton. Det vill säga, nu ser det betydligt ljusare ut med Sveriges klimatredovisning till EU. Malin Kanth förklarar det med en ny förbättring av metoden och en eftersläpning av den data som kommer in från Riksskogstaxeringen. Dubbelt så många provytor för 2023 fanns tillgängliga i år jämfört med förra året – vilket innebar att det är en mindre andel som behöver uppskattas av en modell, samtidigt som små förändringar får stort genomslag i statistiken.

Även förra året hänvisade ni till en metodförbättring och mer precis statistik. Kan vi lita på att det kommer att hålla den här gången?

– Vi har haft den här metoden på granskning och det hade varit ännu större skillnad om vi fortsatt med den gamla metoden.

Också för 2021 och 2022 har Naturvårdsverket nu justerat uppåt med drygt 16 miljoner ton koldioxid, medan 2020 ligger kvar på ungefär samma nivå. Något som enligt Malin Kanth speglar att data från Riksskogstaxeringen hinner ikapp och gradvis förbättrar kvalitén på statistiken.

– Precisionen ökar, säger hon.

Enligt de nya preliminära siffrorna ökar också det totala upptaget i skog och mark för 2024 med ytterligare med 8 miljoner ton jämfört med 2023, främst på grund av ökat upptag i träden på skogsmark.

– Under 2023 och 2024 var avverkningarna de lägsta på tio år och även den naturliga mortaliteten har minskat, samtidigt har tillväxten ökat från en lägre nivå, förklarar Malin Kanth.

Hur ser storleken på kolsänkan ut i ett längre perspektiv?

– Det har nästan återhämtat sig till hur det låg på 1990-talet. Då var det omkring 60 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Nu är vi på 54.

Lägre avverkningsnivåer

Med de reviderade siffrorna och de nya preliminära siffrorna för 2024 innebär det att kolsänkan nu ökat sedan 2020/2021. Något som, om nu siffrorna håller i sig, skulle innebära att kolsänkan ökat i fyra år från att under hela 2010-talet pekat nedåt. Enligt Malin Kanth är det troligt att nettoupptaget ligger kvar på ungefär samma nivå också 2025.

– Tillväxten ökar och avverkningarna är låga även 2025, så det är troligt, säger hon.

Sveriges åtaganden till EU vad gäller kolsänkan i marksektorn regleras i LULUCF-förordningen. Här ingår också alltifrån utsläpp från mineraljord till dikade torvmarker. Men det är upptaget i levande träd som tenderar att fluktuera. Enligt Naturvårdsverkets senaste underlag till regeringen hade Sverige ett prognostiserat underskott inom LULUCF för perioden 2021-2025 på mer än 70 miljoner. Men om det nu kan vändas till överskott vill Malin Kanth inte uttala sig om i dagsläget, då referensnivån som det ökade upptaget ska jämföras med – också ska justeras.

– Vi kommer redovisa det i underlaget till klimatredovisningen i mars.

Martin Wadmark, klimatexpert på Världsnaturfonden WWF, kommenterar ökningen med 8 miljoner ton CO2 i skog och mark mellan 2023 och 24 med att ”det visar på den stora potentialen att binda mer koldioxid i sektorn”.

– Regeringen har inte infört något styrmedel för att öka kolsänkan, tänk vilka utsläppsminskningar som kan uppnås om de faktiskt försöker, säger han.

Som Syre tidigare berättat så är det endast den totala avverkningsvolymen som minskat 2023 och 2024. Mellan 2022 och 2024 ökade avverkningarna fyrfaldigt i Sveriges mest artrika skogar, enligt siffror från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.