Försvaret ska få 26,6 miljarder extra att spendera nästa år. Det meddelade regeringen under en presskonferens under måndagen. Det innebär en ökning med 18 procent jämfört med 2025.
175 miljarder kronor kommer att läggas på försvaret nästa år. Det är en ökning med nästan 27 miljarder (26,6) jämfört med 2025, då försvarsbudgeten låg på 148 miljarder.
– Vi har alltså ökat försvarsbudgeten med 100 miljarder kronor sedan 2022. Det saknar motstycke, om man inte backar tillbaka till Kalla krigets alla värsta dagar, sade statsminister Ulf Kristersson under måndagens presskonferens.
Satsningen innebär att Försvaret under nästa år kommer att tilldelas 2,8 procent av Sveriges BNP. Regeringens ambition är att denna andel ska fortsätta höjas, för att nå 3,5 procent av BNP till år 2030.
– Det formella målet för hela Nato är som ni vet 2035. Vi och ett antal andra länder i vår närhet har behållit målet 2030. Vi är i rask takt på väg att förverkliga det och det glädjer mig att vi gör det här med bred politisk enighet, sa Kristersson.
Samtliga åtta riksdagspartier står bakom de pågående ökningarna av försvarsanslagen.
En del av pengarna kommer att lånas upp utanför det finansiella ramverket.
Tillsammans med tidigare budgeterade beslut så kommer 9,7 miljarder att gå till ökade anslag för förbandsverksamheten och satsningar på bland annat utbildningar, övningar och Nato-insatser. Anslaget till materiel och anläggningar ökar med 12 miljarder jämfört med 2025 (tillsammans med tidigare budgeterade beslut).
Det satsas också cirka 400 miljoner till höjd dagersättning för värnpliktiga och för officersaspiranter: från 146 kronor till 200 kronor om dagen för värnpliktiga, och från 175 till 240 kronor om dagen för officersaspiranter.
I slutet av augusti publicerade Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, en ny rapport: Försvarspolitikens konsekvenser för jämställdhet i Sverige. Den visade bland annat hur militära satsningar ofta innebär nedskärningar inom välfärden, något som tenderar att drabba kvinnor hårt eftersom kvinnor ofta jobbar inom offentlig sektor som vård, omsorg, förskola och skola.
– Den militära upprustningen sker på bekostnad av välfärden. När samhället brister förväntas kvinnor ställa upp genom låga löner, dåliga arbetsvillkor och som anhörigvårdare. Priset kvinnor betalar är dålig ekonomi, pension och hälsa, säger IKFF:s generalsekreterare Malin Nilsson i en intervju med Fempers.
Texten uppdateras.
