Trots att försörjningsstödet urholkats under många år sänker nu regeringen bidragen ytterligare. Sänkningen berör alla som har försörjningsstöd. Förra året var det över 250 000 personer som i minst en månad fick bidraget. Av dessa var 77 400 barn.
I dag gick regeringen ut med att de i morgon ska presentera två lagrådsremisser för att komma vidare med den stora bidragsreformen, som främst handlar om försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag.
Förra året var det nästan 251 400 personer, varav 77 400 barn, som i minst en månad fick ekonomiskt bistånd, enligt Socialstyrelsen. Majoriteten av dessa har försörjningsstöd, som är en del av det ekonomiska biståndet.
Nu sänker regeringen och Sverigedemokraterna försörjningsstödet, trots att forskare tidigare flaggat för att det har urholkats. Egentligen ska nivån på bidraget följa Konsumentverkets beräkningar, men det har halkat efter under många år, vilket Syre rapporterat om tidigare.
Utöver detta kommer även stora barnfamiljer få ytterligare sänkt försörjningsstöd i och med det så kallade bidragstaket, vilket Syre rapporterat om tidigare.
Aktiviteter på fler ställen
Den andra lagrådsremissen handlar om aktivitetskravet. Det innebär dels hårdare krav på att den som får försörjningsstöd måste delta i aktiviteter. Dels att kommunerna ska tvingas erbjuda aktiviteter för gruppen.
En nyhet på presskonferensen var att aktiviteten inte behöver vara kommunal, utan personen ska även kunna hänvisas till aktiviteter på statliga myndigheter, företag eller ideella organisationer, exempelvis Stadsmissionen.
– Aktiviteterna ska vara meningsfulla, utvecklande och göra att den enskilde blir mer anställningsbar, säger Hans Eklind, ekonomipolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
Kritik
Regeringens egna expertmyndighet IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har tidigare sagt nej till bland annat aktivitetskravet.
Forskarna på IFAU anser att det finns en risk att det inte blir lättare för bidragsmottagarna att få jobb genom sådana insatser på heltid av enklare karaktär, som aktiviteterna skulle innebära enligt utredningen. I stället finns risk att deras tid konfiskeras. Vad gäller personer som tidigare haft hälsoproblem finns risken också att de mår ännu sämre psykiskt om de tvingas till att delta i insatser, visar en studie från Danmark.
Bidragsreformen har överlag kritiserats av bland annat välgörenhetsorganisationer, som uppger att allt fler söker sig till dem för att få mat. I Sveriges Stadsmissioners senaste fattigdomsrapport skriver forskarna Tim Holappa och Pernilla Leviner:
”De förändringar som nu föreslås (…) väcker frågor om vilken grad av utanförskapande vi i vårt land kan acceptera och samtidigt kalla oss en välfärdsstat”.
Artikeln har uppdaterats med att ange antal personer som får försörjningsstöd i stället för antal hushåll, som förra året var 145 000 hushåll. I varje hushåll kan det ingå flera personer.
