Kritik från flera håll mot vårändringsbudgeten

Av de totalt 11,5 miljarderna som det satsas på i vårändringsbudgeten så går 4,35 miljarder till att höja rotavdraget från 30 till 50 procent. En satsning som regeringen redan meddelat och motiverar med att man vill få igång ekonomin. 

Men flera aktörer riktar kritik mot att den största satsningen läggs här. Sveriges allmännytta (bransch- och intresseorganisationen för 320 allmännyttiga kommunala och privata bostadsföretag) menar att satsningen förstärker den snedförvridning som redan finns mellan de som äger sitt boende och de som hyr.

– Det är positivt att regeringen vill stötta byggbranschen, men det saknas helt motsvarande stöd för renovering och energieffektivisering i det hyrda beståndet, där behoven är mycket stora, säger Cathrine Holgersson, vd på Sveriges allmännytta, i ett pressmeddelande.

”Bygger inga bostäder”

Hyresgästföreningen kommer med liknande kritik och menar att satsningen inte får igång något bostadsbyggande.

 – Rotavdraget bygger inga bostäder, går uteslutande till den som äger sitt boende, och används mest av höginkomsttagare. Det är dålig konjunktur- och fördelningspolitik. Regeringen måste ta byggkrisen på allvar, vi behöver förmånliga bygglån så att byggandet kan komma igång, och ett renoveringsstöd som ger hyresgäster möjlighet att bo kvar, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen. 

Klimatklivet, som stöttar investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser, får ett höjt bemyndigande som totalt landar på 6,5 miljoner kronor. Sveriges allmännytta menar dock att dagens utformning av stödet gör att hyresrätter sällan får ta del av investeringsbidragen, exempelvis för laddinfrastruktur.

– Regelverket slår hårt mot allmännyttan och stora bostadsbolag. Det finns ett utrymme i EU:s regler för att möjliggöra en mer rättvis fördelning – men Sverige har ännu inte infört detta, säger Cathrine Holgersson.

Saknar klimatpolitik

Greenpeace skriver i en kommentar att regeringens ändringsbudget är tom på klimatpolitik och saknar lyhördhet både vad gäller människors ekonomiska situation och krisinsikt vad gäller klimatet. Organisationen menar att rotavdraget åtminstone borde riktas till insatser som minskar hushållens energibehov.

– Då hjälper man människor att investera i sitt boende samtidigt som man minskar driftskostnaderna vilket skulle vara välkommet i ett svårt ekonomiskt läge, säger Markus Mattisson, kommunikationsansvarig på Greenpeace, i ett pressmeddelande.

På samma sätt ser organisationen på regeringens satsning på arbetsmarknad och utbildning, som får 2,3 respektive 1,1 miljarder i satsningar. 

– Att satsa på utbildning när människor förlorar jobben är självklart viktigt och här skulle vi gärna se satsningar för att stärka upp det svenska klimat- och miljöarbetet. Det behövs både nu och framåt. Det talas ibland om handläggningstider hos myndigheter, här har regeringen chans att stärka myndigheternas arbete med tillstånd och tillsyn genom exempelvis utbildningar som ger fler miljö- och klimathandläggare, säger Markus Mattisson.

Kritik från oppositionen

Även från den politiska oppositionen hörs kritik mot vad det inte satsas på i vårändringsbudgeten, såsom att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag avvecklas helt vid halvårsskiftet, och att det inte blir ett extra eller höjt barnbidrag. 

– Det är skamlös högerpolitik när den är som sämst, säger Janine Alm Ericson, Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson, under en presskonferens. 

Socialdemokraternas Mikael Damberg konstaterar på en presskonferens att budgeten saknar krisinsikt och att regeringen inte var beredd på att lågkunjunkturen skulle bita sig fast och att matpriserna åter skulle öka. 

– Den här budgeten kommer inte ge vanligt folk mer pengar i plånboken, den kommer inte stärka vår motståndskraft, den kommer inte vända konjunkturen.

Och det är de med minst marginaler som drabbas hårdast av regeringens politik, menar Damberg. 

– Trots att ingenting i barnfamiljernas ekonomi har blivit billigare, snarare tvärtom, så väljer man att inte höja barnbidraget. De tycker också att det är rimligt från Sverigedemokraternas och regeringens sida att slopa tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer. Bara för att sätta det i perspektiv: det kan betyda över 2000 kronor mindre per månad för ensamstående föräldrar som redan i dag går på knäna, säger Damberg.

Även Centerpartiets ekonomisk-politisk talesperson Martin Ådahl kritiserar prioriteringarna.

– Vi kan inte möta en sådan här kris genom att höja rotavdraget från 30 till 50 procent, säger han vid en pressträff.

– Centerpartiet har alltid gillat rut och rot, men det är inte så här som man möter hundratusentals arbetslösa och företag som fruktar en mycket djup nedgång, genom att liksom byta köksluckor. 

Centerpartiet vill istället att man borde satsa på att skapa fler jobb och att sänka arbetsgivaravgifterna.

Facken kritiska

Inte heller fackförbunden är nöjda. LO saknar åtgärder mot arbetslösheten.

– En halv miljon människor saknar jobb. Regeringen låtsas inte om det. Det behövs åtgärder som ger jobb här och nu. Anställ fler i välfärden och satsa mer på vägar och tåg som går i tid, säger LO:s ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande.

De saknar också åtgärder i vårbudgeten för att stärka låg- och medelinkomsttagare.

– Alla som gått in i en mataffär vet hur priserna drar iväg. Regeringens svar på det har varit att ösa skattesänkningar på de mest välbetalda och höja priset på medicin. Nu fortsätter skattesänkarspåret. Regeringen borde i stället hjälpa fler arbetare att klara vardagsekonomin, säger Johan Lindholm.

Från Kommunal hörs liknande kritik. 

– I en av de största vårbudgetarna i modern tid så har Tidö-regeringen helt glömt bort välfärden. I ett tufft ekonomiskt läge med varsel och uppsägningar runt hörnet borde regeringen tillföra mer resurser till kommunerna och regionerna. Tyvärr sviker finansministern välfärden ännu en gång, säger Malin Ragnegård, Kommunals förbundsordförande, i ett uttalande. 

Fackförbunden TCO och Vision hade också velat se mer satsningar på välfärden.

– I en osäker omvärld behövs en stark välfärd mer än någonsin. En fungerande vård, omsorg och skola stärker beredskapen i kristider. Att det i särklass största reformutrymmet går till att gynna en mansdominerad bransch och hushåll med höga inkomster, samtidigt som välfärdens behov inte hörsammas, är ett vägval som inte stärker samhällets samlade beredskap och ger negativa konsekvenser för jämställdheten, säger Visions förbundsordförande Veronica Magnusson i ett pressmeddelande.

Förbundet påpekar också att det skulle behövas statligt stöd för att snabba på klimatomställningen i kommuner och regioner, och efterlyser ett tydligare nationellt ledarskap, satsningar på järnväg och billigare resor med kollektivtrafik.

Texten uppdateras.