Regeringen har inte redovisat någon plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet, enligt en ny rapport från Riksrevisionen.
Regeringen saknar plan för hur jordbrukets ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet. Det konstaterar Riksrevisionen, som granskat regeringens klimatarbete inom jordbruket i rapporten Statens insatser för jordbrukets klimatomställning.
– Statens arbete för jordbrukets klimatomställning behöver bli mer effektivt. Fler styrmedel för klimatåtgärder inom jordbruket skulle kunna öka Sveriges möjligheter att nå klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i en kommentar.
Riksrevisionen granskning omfattar Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor samt rådgivning om klimatåtgärder. Den ”övergripande slutsatsen” är att dessa styrmedel i stort är effektiva, skriver myndigheten, men de täcker en mycket liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp – trots att det finns kostnadseffektiva åtgärder som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås.
- Klimatklivet – Statligt investeringsstöd för åtgärder som minskar växthusgasutsläpp. Kan sökas av företag, kommuner och jordbruk för exempelvis biogasproduktion från gödsel eller eldrivna arbetsmaskiner.
- Gödselgasstödet – Ekonomiskt stöd till jordbruk för att minska lustgasutsläpp från gödselhantering, en del av Klimatklivet och andra klimatomställningsprogram.
- Ersättning för odling av fång- och mellangrödor – Betalning till bönder som odlar grödor mellan huvudgrödorna eller fånggröda. Syftar till att lagra kol i marken och minska utsläpp. Stödet är ca 128 euro/ha för 2025 och gäller ett år, samtidigt som markens bördighet förbättras.
- Rådgivning om klimatåtgärder – Stöd och vägledning till jordbrukare om hur de kan genomföra klimatvänliga åtgärder på gården, ofta kopplat till nationella och regionala program.
Sluta subventionera fossila bränslen
Riksrevisionen ”konstaterar” att en kostnadseffektiva åtgärd är att ersätta subventioner av fossila bränslen i jordbruket med ett annat konkurrensstöd. I dag får jordbrukare skattelättnader på diesel – med motiveringen att det stärker konkurrenskraften för svenskt jordbruk.
Totalt handlar det om 1,3 miljarder kronor i skattelättnader under 2025, enligt SVT.
En sådan förändring, skulle enligt Riksrevisionen, ha potential att minska utsläppen, utan att påverka jordbrukets produktion eller lönsamhet negativt.
Det saknas också styrmedel för att komma tillrätta med de stora utsläppskällor, till exempel ”organogen jordbruksmark och djurs fodersmältning som tillsammans motsvarade 68 procent av jordbrukets totala växthusgasutsläpp 2023”.
Organogena jordar
Organogena jordar är till exempel torvmarker där organiskt material inte brutits ner helt, och de är problematiska ur klimatsynpunkt då de släpper ut växthusgaser när de dräneras.
- Bildande: De bildas i våta miljöer där organiskt material (resterna av växter och djur) ansamlas snabbare än vad det hinner brytas ner.
- Typer: Det finns olika typer, som torvjordar (från växtrester) och gyttjejordar (från sedimentära rester i sjöar och hav).
- Problematik: När dessa marker dräneras för jordbruk, som torvmarker, frigörs stora mängder växthusgaser som koldioxid och lustgas, vilket har stor klimatpåverkan.
- Åtgärder: För att minska utsläppen kan man antingen återväta markerna (vilket gör dem olämpliga för odling) eller ändra odlingssättet, till exempel genom att odla fleråriga gräsmarker.
- Utbredning: I Sverige utgör organogena jordar en relativt stor andel av jordbruksmarken (cirka 7–8%), men utsläppen från dem är betydande i förhållande till arealen.
En stor del av jordbrukets utsläpp utgörs av metangas som frigörs i samband med djurens fodersmältning, i huvudsak mjölk- och köttkor. Djurfodret utgjorde 29 procent av jordbrukets totala utsläpp 2023, skriver Riksrevisionen. Riksrevisionen pekar på att utsläppen från fodret som kossorna äter kan minskas med upp till 30 procent. Det sker med hjälp av en särskild fodertillsats, oftast 3-nitrooxypropanol (3-NOP), som minskar metanproduktionen i djurens magar. En subventionering av fodertillskott, som är dyrt, menar Riksrevisionen kunnat få stor effekt på.
2023 uppgick växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn till 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverket. Det motsvarar drygt 14 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp – alla utsläpp av växthusgaser som släpps ut i Sverige.
Riksrevisionens rekommendationer i korthet
- ta fram och redovisa en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och EU-åtaganden på klimatområdet
- införa styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket
- ersätta skattenedsättningarna på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna med annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen.
MP kallar ministrar till utskottet
Miljöpartiet och övriga oppositionspartier kallar klimat- och landsbygdsministern till utskottet efter Riksrevisionens granskning.
– Det enda regeringen har gjort är att låsa in jordbruket i ett fossilberoende, säger Daniel Helldén (MP), till SR.
Om Sverige ska nå sina klimatmål måste utsläppen minska där jordbruket står för omkring 15 procent av Sveriges utsläpp, men under de senaste 15 åren har jordbrukets utsläpp knappt minskat alls. Källor: Naturvårdsverket. Grafik: Riksrevisionen.
