När livet tar en oväntad riktning – som vid sjukdom eller arbetslöshet – ska samhället ge trygghet. Det är en hörnsten i den svenska välfärdsmodellen. Men i stället riskerar dagens socialförsäkring leda till otrygghet, uppger två forskare i en ny SNS-rapport.
– Bostadsbidraget är ett sorgebarn, sa Sara Stendahl, professor i offentlig rätt under ett seminarium om hennes och juristprofessorns Ruth Mannelqvists nya rapport, som de skrivit på uppdrag av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS).
Bostadsbidraget är en av flera ersättningar som ingår i socialförsäkringen. Andra ersättningar som forskarna undersökt är sjukpenningen och sjukersättning, som långtidssjuka eller personer med funktionsnedsättning kan ansöka om.
Ersättningarna i socialförsäkringen är en hörnsten i den svenska välfärdsmodellen, men regelverket levererar inte den trygghet som det var tänkt, lyfter rapporten.
Ständiga regeländringar, utan ordentliga analyser av konsekvenserna och att samhället dessutom har strikta återkrav riskerar snarare att skapa otrygghet för människor, slår forskarna fast.
Stödet har urholkats, reglerna är extremt komplicerade och det är svårare i dag att få del av ersättningarna. Bland annat har förmånerna som bygger på arbete försvagats, alltså att du exempelvis får högre sjukpenning och sjukersättning om du har arbetat mycket och till en hög lön, lyfter rapportförfattarna.
När det blivit svårare för människor att få exempelvis sjukpenning och sjukersättning tvingas allt fler att söka pengar hos kommunernas socialtjänst. Men att slippa söka försörjningsstöd, tidigare socialbidrag, ansågs förr vara ekonomiskt effektivt, lyfter Sara Stendahl.
– Det var inget system man hade för att vara snäll, sade hon.
