Polisens kamerabevakning med ansiktsigenkänning i realtid riskerar bryta mot mänskliga rättigheter, om den genomförs så som justitiedepartementet vill. Dessutom är det svenska förslaget mer generöst än EU:s förordning för artificiell intelligens (AI), anser flera insatta organisationer.
– Vi tycker inte att den förslagna AI-lagen ska genomföras över huvud taget. Den är en kränkning av rätten till privat- och familjeliv och skyddet av den personliga integriteten, säger Amelie Sällfors, utredare på Institutet för mänskliga rättigheter, som är en oberoende myndighet med uppgift att bland annat granska att Sverige lever upp till de mänskliga rättigheterna.
Ansiktsigenkänning i realtid innebär att polisen och Säpo skulle använda sig av artificiell intelligens (AI) när de kamerabevakar och på så vis ögonblickligen kunna söka efter misstänkta personer bland människor ute på stan.
Regeringen ser det som ett bra verktyg för att lättare kunna stoppa gängkriminella, och i våras lade justitiedepartementet fram en utredning med ett lagförslag på hur detta skulle kunna se ut, efter att en tidigare utredning på området hade varit ofullständig.
Men Institutet för mänskliga rättigheter säger nu blankt nej även till denna AI-lag.
– Ja, det är den bedömningen vi har landat i. Man uppfyller inte de kriterier som krävs, säger Amelie Sällfors.
Påverkar demokratin
Även organisationen Civil rights defenders är emot. De poängterar att även om polisen eller Säpo letar efter en viss gärningsperson kommer många oskyldiga att bli träffade i sökningen under tiden som användningen pågår.
”Tekniken möjliggör en mer detaljerad kartläggning av våra liv och ökar statens informationsmakt”, skriver Civil rights defenders i sitt remissvar.
Det innebär att personal hos Polisen eller Säpo skulle kunna råka se när vanligt folk exempelvis besöker en läkarmottagning, möter en journalist, går till en jurist, ett trossamfund, sexualupplysning, politisk organisation eller fackförening.
Dessutom kan viljan att demonstrera påverkas av kameraövervakning med ansiktsigenkänning. Människor riskerar då att självcensurera sig och blir mindre benägna att uttrycka sina åsikter offentligt.
Det kan i förlängningen påverka det demokratiska samhället i stort, skriver Civil rights defenders.
Skiljer sig från EU
Ansiktsigenkänning i realtid ska visserligen bara få användas av polisen och Säpo i vissa särskilda situationer. Men här är Sveriges lagförslag mer generöst än EU:s, anser flera myndigheter och organisationer.
– Här har man tagit sig för stora friheter, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa.
Utgångspunkten i EU:s AI-förordning är att ansiktsigenkänning i realtid är förbjuden att använda på allmänna platser vid brottsbekämpning, och bara får användas i undantagsfall.
Det beslutades om i EU förra året efter långdragna och noggranna förhandlingar, där Europaparlamentet ville förbjuda ansiktsigenkänning i realtid helt från början.
– När man tagit fram det här förslaget bland medlemsländerna har man vägt vartenda ord på guldvåg. Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet på nytt. Det svenska lagförslaget borde formuleras om så att det stämmer överens med EU:s, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund.
Med justitiedepartementets formuleringar riskerar ansiktsigenkänningen att tas till vid tillfällen som egentligen inte är tillåtet enligt EU, anser Centrum för rättvisa.
Det skulle också kunna leda till att Sveriges användning av systemet prövas i Europadomstolen, lyfter både de och Institutet för mänskliga rättigheter.
– Det blir otydligt vad som gäller. Det är anmärkningsvärt att utredningen föreslår en egen lag som har andra skrivningar än vad som står i EU-förordningen, säger Amelie Sällfors.
Brister i rättssäkerheten
Det finns också luckor i justitiedepartementets utredning kring hur befolkningen ska kunna skyddas från felaktig användning av systemet, så kallade rättssäkerhetsgarantier, anser Institutet för mänskliga rättigheter, Civil rights defenders och Centrum för rättvisa, se faktaruta.
– Den här typen av tillstånd till så pass ingripande integritetskänslig teknik bör alltid prövas av domstol, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund.
I utredningen föreslås att tillståndet i stället ibland ska kunna utfärdas av åklagare på Åklagarmyndigheten, men det avfärdar alla tre remissinstanserna.
– Vi köper inte utredningens argumentation om att åklagare kan anses vara oberoende av polisens verksamhet.
Rättssäkerhetsgarantier
Rätten till privat- och familjeliv samt skyddet av den personliga integriteten är alla mänskliga rättigheter. Men de är inte absoluta, till skillnad från tortyrförbudet.
Under vissa förutsättningar kan rätten till privat- och familjeliv samt skyddet av den personliga integriteten få inskränkas i en demokratisk stat – men då måste det finnas ordentligt med fog för det. Exempelvis måste begränsningen vara nödvändig, och uppfylla ytterligare kriterier som finns bland annat i Europakonventionen, artikel 8.
Staten måste också ha satt upp ett tydligt regelverk och ett system, så kallade rättssäkerhetsgarantier, som säkerställer att inskränkningen inte börjar användas felaktigt eller oftare än vad som var tänkt från början.
Det systemet bör sättas upp genom att polisen och Säpo måste ansöka om tillstånd hos en oberoende myndighet innan de påbörjar sökningen med ansiktsigenkänning i realtid.
Det måste också finnas en oberoende myndighet som granskar användningen av ansiktsigenkänningen under tiden den pågår och i efterhand.
Det måste även finnas ett system som gör det möjligt för personer som har råkat illa ut på grund av ansiktsigenkänningen att få upprättelse.
I Justitiedepartementets utredning föreslås att Åklagarmyndigheten i vissa fall ska vara den myndighet som ger tillstånd till polisen eller Säpo att använda ansiktsigenkänningen, men tillståndet bör alltid utfärdas av en opartisk och oberoende domstol, anser bland annat Centrum för rättvisa och Institutet för mänskliga rättigheter.
Centrum för rättvisa och Institutet för mänskliga rättigheterI övrigt är Centrum för rättvisa varken för eller emot ansiktsigenkänningen i realtid, eftersom det är ett politiskt beslut huruvida ett land vill använda sig av undantaget av EU:s AI-förordning eller inte, anser de.
Det nuvarande lagförslaget är också bättre än den utredning som presenterades förra sommaren, men det behöver justeras så att det följer AI-förordningen.
– Det är svårt att på förhand säga om en lag bryter mot mänskliga rättigheter. Det beror på hur den kommer att tillämpas. Men här har man gått lite för långt och tagit sig för stora friheter med hur man utformat förutsättningarna och kraven.
– Vi uppfattar att det finns en risk att man bryter mot EU-lagstiftningen och i förlängningen kanske går längre än vad som är motiverat utifrånrätten till personlig integritet, som är en mänsklig rättighet, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund.
Andra nya tvångsmedel
Regeringen har redan tidigare beslutat om så många nya tvångsmedel och straffskärpningar att det i dag är svårt att överblicka vad allt tillsammans får för konsekvenser för människors rättigheter, anser bland andra Civil rights defenders.
Därför är det fel att införa ytterligare ett tvångsmedel utan att först ha analyserat alla de andra, anser de.
”Det är inte förenligt med rättsstatens principer att införa lagstiftning som inskränker individens rättigheter utan en analys av den samlade påverkan på den personliga integriteten”, står det i deras remissvar.
Även Institutet för mänskliga rättigheter lyfter att det är svårt att överblicka den sammanlagda effekten.
Centrum för rättvisa håller med. Därför bör lagen, efter att den har justerats efter EU:s AI-förordning, inte införas permanent på en gång, utan ha en tidsbegränsning så att man hinner utvärdera effekterna, anser de.
Fler problem
Det finns också risk för att ansiktsigenkänning i realtid leder till diskriminering, och det analyseras inte tillräckligt i departementets utredning, anser Civil rights defenders och Institutet för mänskliga rättigheter.
Dessutom behöver trygghetsbegreppet problematiseras, menar Civil rights defenders. Andra insatser ökar trygghetskänslan mer hos människor än kamerabevakning, exempelvis ökad polisiär närvaro, bättre renhållning och trygghetsvandringar, nämner organisationen i sitt yttrande och hänvisar till en studie som från Malmö universitet.
Att kamerabevakning skulle vara effektivt för att förhindra brott finns det bristande bevis för i forskningen, poängterar Institutet för mänskliga rättigheter.
Syre har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M) utan resultat.
Så tycker 7 andra myndigheter om det nya förslaget
Många remissinstanser uppger att de utgår ifrån de områden de själva ansvarar för och har därför inga synpunkter att lämna. Flera avstår helt från att yttra sig. Men så här skriver sju myndigheter i sina yttranden om lagförslaget från justitiedepartementet:
Brottsförebyggande rådet (Brå)
Tillstyrker, det vill säga tycker förslaget är bra.
Försvarsmakten
Försvarsmakten skriver att de inte har några synpunkter på förslaget, men lyfter risken för att materialet från kamerabevakning och användning av AI-system kan intressera ”främmande makts underrättelseinhämtning mot Sverige”, och att det därför är viktigt med ”hög informationssäkerhet”.
Hovrätten Skåne Blekinge
I huvudsak inga synpunkter, bortsett från att formuleringarna i lagen skiljer sig åt från EU:s Ai-förordning. ”Ordalydelsen i författningsförslaget ger däremot intryck av att omfatta även mindre allvarliga brott mot människors liv eller säkerhet. Detta framstår inte som förenligt med det krav som föreskrivs i AI-förordningen.”
Justitieombudsmannen/ Riksdagens ombudsmän (JO)
Rättssäkerhetsgarantierna i förslaget är ”godtagbara”, anser JO. Men varnar för att ansiktsigenkänningen i realtid kan ”skapa en mer allmän känsla av övervakning hos befolkningen”, och att det skulle kunna leda till att människor avstår från att ”utöva grundlagsstadgade rättigheter, t.ex. mötesfriheten, av rädsla för att han eller hon omfattas av ett tillstånd. Risker av detta slag har inte belysts på ett tillräckligt allsidigt sätt”.
Svea hovrätt
Har ingen direkt kritik, men reagerar på att formuleringarna i lagen skiljer sig åt från EU:s Ai-förordning, bland annat att en paragraf ”har ett vidare tillämpningsområde än vad AI-förordningen tillåter”.
Tullverket
Gillar förslaget, men vill att de själva och fler myndigheter också ska få använda sig av ansiktsigenkänning. Samtidigt kritiserar de dock förslaget för att vara otydligt skrivet när det gäller hur den ska användas i praktiken. ”Då behandling av personuppgifter i underrättelsesammanhang normalt sett är ett betydande intrång i enskildas integritet, behövs ett tydliggörande av om möjligheten att använda tekniken utanför ramarna för en förundersökning”.
Åklagarmyndigheten
Tycker förslaget är bra, men anser bland annat att ansiktsigenkänning i realtid ska vara ännu lättare att använda än vad som föreslås i justitiedepartementets promemoria.
Remissvaren till promemorian (Ds 2025:7) Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
