Torvutvinning föreslås fasas ut och skogar gödslas. I dag presenterade Miljömålsberedningen sina förslag för hur Sveriges ska klara sina miljö- och klimatåtaganden. Emma Nohrén (MP), ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, är inte imponerad.
– Ett slag i luften, säger hon.
Sverige har åtagit sig att både öka kolsänkan i skog och mark kraftigt, samt vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Regeringen har återkommande hänvisat till den parlamentariska miljömålsberedning som fått i uppdrag att ta fram förslag och nå bred politisk samsyn kring hur det ska gå till.
I dag fick klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) luntan i sin hand. Bland förslagen för att öka kolsänkan finns ett om att ersätta markägare för skogsgödsling på upp till 80 000 hektar per år. Ett förslag som fick omfattande kritik i samband med att det läckte på förhand.
– En effekt är att blåbärsris försvinner och att det i stället kommer in en massa kruståtel och gräsliknande vegetation, säger forskaren Hjalmar Laudon till DN.
Kommer inte räcka
I Miljömålsberedningens betänkande framgår det också att det kan öka känsligheten i skogen för torkstress, ”vilket kan minska den positiva effekten på tillväxten och därmed kolupptaget”. Ett annat förslag för att öka kolsänkan är att skogsägare ska kunna få ersättning för att öka omloppstiden på avverkningarna, det vill säga vänta med avverkning lite längre tid än vad lagen kräver.
– Det största delen av kolupptaget är när de får stå kvar i skogen, säger Lars Tysklind (L), som varit ordförande för Miljömålsberedningen.
”Det är att börja i fel ände”
Tillsammans ska de två förslagen öka kolupptaget i skogen med 4,4 miljoner ton årligen, till 2030 – och sammanlagt ska förslagen i betänkandet ge 7 miljoner ton i ökat upptag. Men efter att Naturvårdsverket skrivit ned skogens tillväxt kraftigt, medger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att det inte kommer att räcka för att klara Sveriges åtagande gentemot EU.
– Det vittnar ju om de utmaningar som vi har inom det här området. Det allra främsta som Sverige och regeringen gör just nu kring detta är att vi tillsammans med Finland, som har väldigt lika utmaningar, för dialog med kommissionen om hur vi hanterar det här, säger hon i samband med en pressträff.
Men Emma Nohrén, ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, är kritisk.
– Det är att börja i fel ände. Att försöka göra minsta möjliga och sen också försöka förhandla bort det. Klimatförändringarna är här och nu, vi måste göra vad vi kan för att ta upp koldioxid och minska utsläppen.
”Kräver radikala förändringar”
Hur ser du på möjligheterna att nå målet om ökad kolsänka? Enligt era egna beräkningar uppgår gapet till upp till 85 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
– Vi måste göra vad vi kan för att nå det men det kommer inte vara lätt, det tror jag ingen säger. Det kommer krävas radikala förändringar inom skogsbruket. Men de här förslagen som kommer nu kommer allvarligt försämra läget för skogen. Men också för skogsägare som vill bruka med naturnära metoder.
”Under all kritik”
Även Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen är kritiska till att Miljömålsberedningen inte levererar åtgärder för kolinlagringen i paritet med åtagandet mot EU:s klimatmål. Men också för att de förslag som tagits fram för att vända trenden för den biologiska mångfalden är otillräckliga, enligt organisationerna. Enligt ett förslag ska all urskog och skog som är över 180 år gammal skyddas. Men sådan skog finns knappt i Sverige och utgör bara en bråkdel av de naturskogar Sverige åtagit sig att skydda senast 2030, skriver Naturskyddsföreningen.
– Förslaget om att skydda enbart extremt gammal skog är under all kritik. Vi behöver skydda våra sista naturskogar och inte avverka dem, säger organisationens generalsekreterare Karin Lexén.
Vill ändra hur skyddad natur rapporteras
Världsnaturfonden WWF lyfter i sin kritik också upp att det saknas förslag på etappmål för skydd av natur, vilket ”behövs om Sverige ska leva upp till det internationella målet att skydda 30 procent av naturen till 2030”. Enligt Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind ligger Sverige redan på runt nio procent vad gäller strikt skydd (där målet är tio procent) – och runt 15,5 procent för totalen. Men genom att använda sig av en bredare definition räknar Miljömålsberedningen med att Sverige kan nå nära 30 procent för totalen. Det kan röra sig om områden som redan har ett visst skydd – men inte primärt för den biologiska mångfaldens skull, berättar Lars Tysklind.
– Vi har tittat på riksintressen för obrutna fjäll, frivilliga avsättningar (som skogsbrukare gör reds anm), om man rapporterar in dem och gör geografiska avgränsningar så skulle man kunna ta med det.
Men Åsa Ranung, senior policyrådgivare på WWF, är kritisk.
– Vi behöver öka det reella skyddet, inte bara ändra hur vi räknar. Det är viktigt att skydda de 30 procent av naturen som har högst naturvärden, och som bidrar till ett representativt skydd när det gäller både naturtyper och geografi, säger hon i ett uttalande.
Vill fasa ut torvutvinning
Miljömålsberedningen föreslår också en utfasning av torvutvinning. Möjligheten att kunna söka nytt eller förlängt tillstånd till torvtäkt från och med 1 januari 2026 ”begränsas till de fall det bedöms nödvändigt för totalförsvarets behov av energitorv som beredskapsbränsle”.
– Till 2035 kommer då hälften (av alla tillstånd reds anm) vara borta. Men det finns tillstånd som går ända till 2050, så det är inget dramatiskt. Man måste ju ändå se till att man får ersättningsprodukter för det som torv används till idag, säger Lars Tysklind.
”Värdet av det man gått med på försvinner”
Förslaget gällande torvutvinning är ett av de förslag som också Miljöpartiet står bakom, även om partiet hade velat gå längre. Men partiet har lagt en rad reservationer till de andra förslagen, däribland det som definierar vilken skog som ska skyddas. Emma Nohrén tycker att Tidöpartierna svikit Miljömålsberedningens syfte att hitta en bred politisk samsyn, genom att partierna i samband med det sista mötet, där protokollet skulle justeras, ändrade sig om flera förslag som det tidigare funnits en överenskommelse om.
– Jag har själv deltagit i flera miljömålsberedningar. Mycket av det som man kommer till när man ska justera är man kanske inte 100 procent nöjd med. Men att man ser att helheten blev bra. Att då komma och ändra flera av de här viktiga sakerna, det gör ju att värdet av det som man gått med på också försvinner, säger hon.
Under dagens pressträff medgav Lars Tysklind, att ”man kan tycka att det är en liten brist att vi trots allt inte fick fram fler enhälliga beslut utan att det fanns väldigt mycket majoritetsbeslut”.
– I grunden handlar det nog om att det finns så många samhällsmål att ta hänsyn till och då har man haft lite olika ingångar i detta, sa han.
