Den globala uppvärmningen gjorde värmeböljan i Norrland två grader varmare och åtminstone tio gånger så sannolik. Det enligt en färsk studie från forskarnätverket World weather attribution.
– Inget land är säkert för klimatförändringarna, säger Friederike Otto, professor och klimatolog vid Imperial college London.
Den nionde juni började den värmebölja som kom att pågå i två veckor och som fick kvicksilvret att stiga, långt över det normala i norra Skandinavien. I Norrland registrerade många stationer 30 grader eller mer 13 dagar i sträck. Långa tidsserier från mätstationer i Jokkmokk och Haparanda visade att det inte varit någon liknande värmebölja de senaste hundra åren. I Finland uppmättes 30 grader eller mer under 22 dagar i sträck – den längsta någonsin. Så vilken roll spelade vår pågående uppvärmning av planeten? Den frågan ställde sig forskarnätverket World weather attribuition, som nu publicerat en analys av kopplingen, baserat på vetenskapligt granskade metoder.
”Varje bråkdel räknas”
Våra utsläpp av växthusgaser gjorde värmeböljan varmare – runt två grader. Att den inträffade var också tio gånger mer sannolikt än om vi inte värmt upp planeten med 1,3 grader jämfört med förindustriella nivåer.
– Även relativt kalla skandinaviska länder drabbas idag av farliga värmeböljor med en uppvärmning på 1,3 grader, säger Friederike Otto, professor och klimatolog vid Imperial college London i en kommentar till resultaten.
En liknande värmebölja drabbade samma område torrsommaren 2018. Sedan dess har den globala genomsnittstemperaturen stigit från 1,1 grader till 1,3 grader, jämfört med förindustriella nivåer. Något som gjort sannolikheten för att en liknande värmebölja som den 2018 har fördubblats. Det vill säga, enbart under en tidsperiod av sju år. Något forskarnätverket beskriver som anmärkningsvärt.
”Vi måste sluta förbränna fossila bränslen”
”Det understryker hur varje bråkdel av en grads uppvärmning kraftigt ökar risken för farliga värmeböljor och varför det är så viktigt att arbeta för att hålla uppvärmningen under målet på 1,5 °C i Parisavtalet”, skriver de i ett pressmeddelande.
Värmeböljor är dödliga. Under den 2018 uppskattades runt 750 människor har dött under loppet av en fem veckors period. Men dödsfallen sker ofta i det tysta, då värmen i regel inte anges som dödsorsak då många drabbades har andra underliggande sjukdomar. Även ekosystem tar skada. I rapporten lyfts bland annat att permafrosten tinar, vilket i sin tur spär på klimatkrisen – då det kan leda till stora metanutsläpp. Andra effekter som lyfts är att arter emigrerar norrut, fjällen förbuskas och att skogen tar skada.
– Förbränning av olja, gas och kol dödar människor idag. Fossila bränslen förvärrar extremväder och förorenar luften vi andas. För att förhindra att klimatet blir ännu farligare måste vi sluta förbränna fossila bränslen och övergå till förnybar energi, säger Friederike Otto.
Vid 2,6 graders global uppvärmning – den nivå som förväntas uppnås vid slutet av seklet med nuvarande politik – förväntas sannolikheten för och intensiteten av värmeböljor att öka. Den som inträffade i Norrland under sommaren skulle bli ytterligare 1,4 grader varmare och inträffa med fem gånger så stor sannolikhet, skriver forskarna vidare.
