Socialdemokraterna beslutade på sin kongress i våras att de vill att arbetstiden ska förkortas, men samtidigt sa de nej till lagstiftning utan vill istället att frågan ska lösas av arbetsmarknadens parter.
Drygt 50 år har gått sedan arbetstiden förkortades senaste gången – här går vi igenom hur arbetstiden har sett ut i olika tider.
Arbetstid i forna tider
Går man riktigt långt tillbaka i tiden, det vill säga till jägar- och samlarsamhällen, så är det givetvis svårt att med säkerhet säga hur arbetstiden såg ut. Men forskare har alltsedan 1960-talet varit mer eller mindre överens om man under den här tiden åtminstone åtnjöt mer fritid än man gjort i jordbrukssamhällen och kapitalistiska samhällen. En stam i Kalahariöknen uppskattas till exempel bara ha arbetat cirka två och en halv dag i veckan och arbetsdagens längd var oftast inte mer än sex timmar.
När befolkningen växte blev det en hårdare kamp om de vilda resurserna och många människor gick över till att börja bruka jorden. Det här innebar en tryggare tillvaro på vissa plan men också hårdare arbete och längre arbetsdagar. Samtidigt fanns det vissa likheter mellan jordbrukssamhället och jägar-samlarsamhället såtillvida att det mesta jobbet skedde på våren och sommaren och att man var begränsad till den tid då solen var uppe.
Under medeltiden i Sverige arbetade de flesta långa arbetsdagar, åtminstone under sommarhalvåret. Men samtidigt var religionen stark och det fanns en mängd helgdagar då man förväntades vara ledig. Det är till exempel talande att det 1571 infördes en helgdagsreduktion som begränsade antalet helgdagar till 32 om året – vilket kan jämföras med nuvarande tolv helgdagar.
Industriella revolutionen
Den industriella revolutionen och tillgången till artificiellt ljus gjorde att arbetsdagarna kunde förlängas även under vintern och frånvaron av facklig organisering gjorde att arbetare i städerna under 1800-talet kunde jobba 12 till 16 timmar om dagen, sex till sju dagar i veckan. Men den största skillnaden mot tidigare var kanske inte att man arbetade mer utan snarare att man förväntades arbeta efter ett schema. Tidigare hade de flesta arbetat tills dess att en uppgift var slutförd, det innebar att man ibland kunde jobba väldigt hårt och ibland ta det lugnare. Nu infördes sådant som stämpelur och tidsscheman, något som hittills hade varit främmande för de flesta.
1851 lade en representant från Bondeförbundet, Nils Hansson, fram en motion i Riksdagen där han anmodade att arbetsdagen skulle vara begränsad till max 12 timmar – det här ledde dock inte till någon lagstadgad ändring. Först 1881 infördes en förordning som reglerade minderårigas arbete och från 1890-talet och framåt skedde många demonstrationer där demonstranterna krävde åtta timmars arbetsdag.
Arbetstidsförkortningar under 1900-talet
1920 infördes en lag om 48 timmars arbetsvecka i Sverige. Eftersom man även jobbade på lördagar på den här tiden så var det alltså 8 timmar om dagen från måndag till lördag som gällde. Lagen var till att börja med bara tidsbegränsad men 1930 blev den permanent. I praktiken var det dock bara anställda inom industrin och transportsektorn som omfattades av den. De som jobbade inom jordbruket, som hembiträden eller som handelsanställda kunde fortfarande ha betydligt längre arbetsdagar.
Samtidigt lyckades tjänstemannasektorn genom olika avtal att successivt sänka normalarbetstiden under de kommande decennierna. I slutet av 30-talet var veckoarbetstiden för dessa 42 timmar och i början av 50-talet 40 timmar.
1957 infördes en lag om att veckoarbetstiden skulle sänkas med en timme per år under tre års tid fram till 1960 då den blev 45 timmar per vecka.
Under slutet av 60-talet och början av 70-talet avskaffades undervisning och arbete på lördagar successivt och 1973 kom en lag om 40 timmars arbetsvecka, alltså den lag som gäller än i dag.
Under åren 1938-1977 utökades också semestern i flera steg. 1938 kom den första semesterlagen med rätt till två veckors semester, 1951 utökades det till tre veckor, 1963 till fyra veckor och 1978 infördes den femte semesterveckan.
Sex timmars arbetsdag?
Krav på sex timmars arbetsdag, eller 30 timmars arbetsvecka, har hörts ända sedan 1970-talet. Det har också genomförts ett stort antal experiment med sex timmars arbetsdag på flera arbetsplatser, ofta med lyckade resultat. Personalen på de arbetsplatser som har gått över till sex timmars arbetsdag har ofta vittnat om att de känner sig mer utvilade och kan jobba mer fokuserat.
2022 beslutade fackförbundet Kommunal på sin kongress att de ska driva frågan om sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Även en del andra fackförbund, till exempel Vision har uttalat sig positivt om sex timmars arbetsdag, medan exempelvis Unionen har varit mer kallsinniga.
Vänsterpartiet har länge varit det enda större partiet som drivit på för sex timmars arbetsdag, men nu har alltså även Socialdemokraterna tagit ställning för det. Fortfarande återstår dock att se om, och i så fall när, det blir verklighet.
