I två fjordar i Bohuslän ligger rester från havererade musselodlingar på havsbotten. Trots att det legat där i flera år, får inte Länsstyrelsen kräva att det ansvariga företaget plockar upp det med hot om vite. Det efter en färsk dom i Högsta förvaltningsdomstolen.
– Märkligt, säger Björn Fagerholm, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Västra Götaland.
– Vi är glada över att ha vunnit, skriver Katrin Persson, delägare till det berörda företaget Bohus havsbruk i ett mejl till Syre.
Sedan flera år tillbaka ligger rester från havererade musselodlingar i Stigfjorden och Koljöfjorden. I en uppmärksammad film av dykare från Divers against ghost nets sommaren 2020, syns stora mängder bråte ligga på havsbotten från en havererad odling.
– Det är rör och nät och fransiga rep som släpper ifrån sig fragment när man rör vid dem. Jag förstår inte att det tillåts och jag skulle vilja ha en riktigt bra förklaring från musselodlarna till att de ligger där, sa dykaren Cilla Persson i samband med att Syre intervjuade henne.
Företaget Bohus havsbruk, som förlorat utrustningen, skyller på olyckliga omständigheter. Men Jordbruksverket anser att de använt bidrag fel och har stämt företaget på 14 miljoner kronor. Dom väntas i nästa vecka. Samtidigt har Länsstyrelsen i Västra Götaland försökt få företaget att städa upp efter sig. Men ett föreläggande med vite på en miljon kronor som myndigheten tog beslut 2021 överklagades. Nu har ett sista avgörande kommit i Högsta förvaltningsdomstolen – som innebär ett bakslag för myndigheten. Fiskelagen ger inte rätt att ta beslut om föreläggande med vite för att villkor i ett tillstånd ska följas, enligt domstolens avgörande som är prejudicerande.
Efterlyser lagändring
Björn Fagerholm, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Västra Götaland, har precis hunnit analysera domen när Syre når honom. Beslutet, säger han, kommer få stor betydelse för myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn på vattenbruk, så som mussel- och fiskodlingar.
– Våra tillstånd utgår bland annat från att de ska märka ut odlingsytor enligt Transportstyrelsens regler, att de ska vara förankrade för att inte kunna driva iväg och inte dumpa musslor på botten.
Men nu kan alltså ett företag bryta mot sina villkor, utan att Länsstyrelsen kan hota med ett vite för att få företaget att rätta sig efter villkoren i sina tillstånd. ”Märkligt”, tycker Björn Fagerholm som efterlyser en lagändring.
– Frågan är hur vi nu ska agera när man inte följer villkoren, säger han.
Kan landa på skattebetalarna
Dialog, fortsätter han, blir ett första steg. Om ett företag trots det inte rättar sig efter villkoren, har Länsstyrelsen fortfarande möjlighet att återkalla deras tillstånd, enligt Fagerholm. Något som skulle kunna bli aktuellt om företaget som skräpat ned i Stigfjorden och Koljöfjorden – inte städar upp.
– Om det inte blir löst genom dialog, ja då kan det bli återkallelse av tillstånd.
Så finns det en risk att skattebetalarna tillsist kommer att få stå med slutnotan?
– Det är alltid en risk om inte verksamhetsutövaren själv gör det. Men det kan bli problem om det inte finns medel i bolaget, då landar det ändå till slut på skattebetalarna.
I en intervju med Syre sommaren 2020 uppgav Bohus havsbruks delägare Katrin Persson, att de skulle ta upp all den förlorade utrustningen inom ett år.
– Det är ett pågående arbete och vi gör det så fort vi bara kan. Den största åverkan ska vara borta till hösten och mindre saker jobbar vi med fram till våren. Så inom ett år ska det vara återställt, sa hon då.
I ett mejl till Syre skriver nu Katrin Persson att hon är glad över domen och att merparten av redskapen redan hanterats. Ett arbete som hon skriver ska ha påbörjats innan föreläggandet.
I en intervju med Syre sommaren 2020 sa ni att allt skulle vara återställt inom ett år. Varför har det inte gjorts tidigare?
”Att allt ännu inte återställts beror dels på att vi ej får godkänt en ändring av ett odlingstillstånd från Länsstyrelsen vilket är en förutsättning för återställandet av en av odlingarna. Vidare har vi en utdragen tvist mot Jordbruksverket som pågått sedan slutet av 2020 som haft en stor påverkan på verksamheten. Sedan har även detta föreläggande påverkat där Länsstyrelsen utan stöd i lagen fattat beslut om vite på en miljon kronor. Ett utfärdat vite på 1 miljon kronor lamslår ett litet företag och får stora konsekvenser för möjlighet till att bedriva ett fungerande företag, möjligheten till finansiering, möjligheten att planera för framtiden med mera. Det är oerhört beklagligt att vi gång på gång tvingas driva process mot myndigheter som frångår lagen. Det är förödande för ett litet företag att driva denna typ av processer vilket tar bort tid och fokus från utveckling av verksamheten. Bara i detta mål har vi lagt ner 100-tals timmar och processen har pågått i nästan 5 år. Tid som hade kunnat användas på ett bättre sätt”, skriver Katrin Persson.
