Andelsjordbruk, rekoring, Local food nodes, matvärn … Alla är de begrepp som beskriver ett ökat samspel mellan matproducenter och konsumenter. Syre förklarar vad begreppen betyder och hur de skiljer sig åt.
Andelsjordbruk
Andelsjordbruk, eller Community supported agriculture, har sina rötter i Japan på 70-talet. På den tiden var grönsaker som var odlade giftfritt sällsynta och för att kunna försäkra sig om att kunna köpa giftfria produkter, och samtidigt stötta bönderna, slog sig ett antal konsumenter samman med bönder som odlade giftfritt. De utvecklade ett kontrakt där konsumenterna förband sig att köpa säsongens produkter av bönderna. Modellen spred sig senare till Europa men det dröjde ända till 2001 innan det första andelsjordbruket uppstod i Sverige, och ytterligare femton år innan modellen slog igenom. I dag finns uppskattningsvis ett hundratal andelsjordbruk i Sverige.
Andelsjordbruk bygger på tre grundprinciper: direktkontakt mellan producenter och konsumenter, långa avtal samt delade risker och belöningar. För att stärka kontakten har en del andelsjordbruk också arbetsdagar där de som köper produkterna får komma och vara med i odlingen. En del andelsjordbruk har enbart självplock medan andra levererar grönsakslådor direkt hem till konsumenterna eller till en avhämtningsplats. Gemensamt är dock att konsumenterna betalar för prenumerationen i förväg, på så sätt tar man en risk om skörden blir sämre än förväntat – men man kan också få mer än det man betalat för om det blir en extra bra skörd.
Rekoringar
Den första rekoringen startade i Finland för drygt tio år sedan, idén spred sig sedan snabbt till Sverige och under 2010-talet startade minst 150 rekoringar i Sverige med sammanlagt hundratusentals medlemmar.
Konceptet är enkelt. Producenterna lägger upp vilka varor de har till försäljning, för det mesta sker det i en lokal facebookgrupp. Konsumenterna skriver vad de vill köpa och sedan sker en utlämning, oftast en gång i veckan på en förbestämd plats, till exempel en stor parkering.
Rekoringar liknar andelsjordbruk såtillvida att det även här blir en närmare kontakt mellan producenterna och de som köper varorna än det blir i en vanlig matvaruhandel. Men samtidigt är det mer flexibelt eftersom man som konsument inte behöver binda upp sig för ett helt år utan kan välja från vecka till vecka om man vill köpa. Fördelen för de som producerar är bland annat att de vet på förhand hur mycket de kommer sälja och behöver bara packa och ta med sig exakt det till utlämningen.
Local food nodes
Local food nodes är ett internationellt koncept som fungerar på lite samma sätt som rekoringar. Även här är målet att stärka banden mellan producenter och konsumenter och möjliggöra direkta transaktioner. Ofta sker utlämningen på samma sätt som med rekoringar, men det finns också en del local food-nodes anslutna producenter som erbjuder hemleverans, eller att man hämtar upp varorna på gården. I dagsläget finns 463 så kallade noder i Sverige (varav många är just rekoringar) och drygt tusen anslutna producenter.
Matvärn
Matvärn uppstod i slutet av 2021 och skulle kunna ses som en vidareutveckling av tillsammansodling. Tanken är att det är viktigt att öka kunskapen, samarbeten och beredskap för egen matförsörjning vid en eventuell kris. Genom en facebookgrupp kan man lära känna likasinnade i samma område som det man själv bor i och tillsammans med dem bilda ett matvärn.
Till skillnad från de koncept som beskrivits ovan så finns inom matvärn ingen uppdelning mellan producenter och konsumenter utan alla är båda delarna. Man producerar maten tillsammans och delar lika på resultatet. En bärande idé är också att man ska vara helt fria från både stat och marknad, därför sker det inga pengatransaktioner. I övrigt är matvärnen väldigt fria att organisera sig själva, det finns ingen uppifrånstyrning utan matvärnen bygger i hög grad på tillit och självorganisering. Enligt grundarna handlar matvärn också om att ”bygga en civiliserad frizon och kan beskrivas som ett lokalt fredsbygge som ökar vår förmåga att stå emot påfrestningar och kriser. Därtill krävs också hyllandet av mångfald i alla dess aspekter, såväl mänskligt som biologiskt.”
Vill du gå med i någon av grupperna?
Andelsjordbruk Sverige är en nationell paraplyorganisation för alla andelsjordbrukare i Sverige. På deras hemsida kan man bli medlem i föreningen och även ladda ner en handbok. Där kan du också gå in om du är nyfiken på vart ditt närmaste andelsjordbruk ligger.
Vill du gå med i en rekoring är det lättast att söka på Facebook, där hittar du förhoppningsvis en rekoring i närområdet. Sedan är det bara att gå med och lägga upp produkter om du ute efter att sälja eller kolla vad som säljs (just nu under vintern är de flesta rekoringar pausade, men det finns en del som har utlämning av produkter även under vintersäsongen).
På localfoodnodes.org finns en karta med alla så kallade food nodes i Sverige (varav många är rekoringar).
Vill du gå med i ett matvärn är det första steget att gå med i Facebookgruppen. När du går med får du en fråga om var du bor, detta för att du enkelt ska kunna hitta likasinnade i samma område. Under våren kommer det också att släppas en bok om matvärn.
