Efter Donald Trumps många utspel under de senaste veckorna rapporteras det att allt fler människor börjar bojkotta varor från USA. Störst är fenomenet förmodligen i Kanada, där hälften av den vuxna befolkningen i en opinionsundersökning uppger att de har påbörjat någon form av bojkott mot USA. Men fenomenet växer också i till exempel Danmark och även här i Sverige där Facebookgruppen ”Bojkotta varor från USA” i skrivande stund har 76 800 medlemmar.
Som professorn i nationalekonomi Olof Johansson Stenman konstaterar är det dock sällan som den här typen av bojkotter får någon stor ekonomisk effekt. Det gäller kanske särskilt ett land som USA, vars roll på den globala marknaden är så extremt stor, vilket gör det nästan omöjligt att helt undvika amerikanska produkter. Ett exempel är de två stora betalkortsföretagen, Visa och Mastercard, vars kort de flesta svenskar har i plånboken och som båda är amerikanska. Det är också lite ironiskt att grupperna som uppmanar till bojkott ofta samlas på Facebook – som ju även det är ett amerikanskt företag.
Bojkotter har också det negativa med sig att de ofta leder till en ökad nationalism och patriotism, vilket vi inte minst har sett i Kanada. Det kan leda till att människor i stora delar av världen blir mer isolationistiska och mindre öppna – vilket ju också är ett av Trumps mål. Samtidigt är det lite befriande om den amerikanska kulturen, som har varit så extremt dominerande under hela efterkrigstiden, börjar tappa lite i status och att vi upptäcker att det faktiskt finns en värld utanför USA.
Det mest problematiska är dock inte att stora delar av de produkter och den kultur vi konsumerar kommer från USA. Amerikanska företag kan ju vara både bra och dåliga, de kan vara för Trump eller driva en agenda som går helt på tvärs med Trumps agenda. Det största problemet är att vi har ett fåtal företag inom olika sektorer som är så totalt dominerande. Men även här håller något på att hända. Det senaste året har det till exempel skett en massflykt från X och Facebook till andra plattformar som exempelvis Bluesky och Mastodon. I fallet X beror det till stor del på Elon Musk och att han numera är en del av det amerikanska styret, och även när det gäller Facebook tror jag att Mark Zuckerbergs hukande inför Trump har haft en stor betydelse. Men jag tror även att det handlar om att många är rädda för de här företagens makt, hur deras algoritmer styr våra sätt att tänka och agera och att de samlar in våra personuppgifter. Därför söker man sig istället till mer småskaliga plattformar.
Förhoppningsvis kan vi få en liknande effekt även utanför den digitala världen, det vill säga att folk väljer småskaliga företag och företag som man känner att man kan lita på istället för de globala bjässarna. Att straffa ett helt land på grund av vad deras president gör är sällan den bästa vägen. Däremot kan vi utmana storföretagens hegemoni och bygga upp nya, och bättre, alternativ.
Vårvärme och hopp om liv.
Striderna som blossat upp i Syrien igen.
