Under tisdagsmorgonen skedde ännu en tragisk skolskjutning, den här gången i den österrikiska staden Graz. Tio personer, inklusive skytten själv, har bekräftats döda och tolv personer vårdas på sjukhus. Det har bara gått några månader sedan den värsta skolskjutningen i Sveriges historia ägde rum i Örebro och frågan är kanske inte om, utan snarare när, nästa skjutning kommer att ske även här.
Antalet masskjutningar på skolor har ökat enormt de senaste åren, framförallt i USA. Enligt databasen K-12, som listar alla skolskjutningar i USA, så brukade landet drabbas av mellan 20 och 60 skolskjutningar om året mellan 1980 och 2017. Under 2018-2020 ökade det dock plötsligt till runt 120 skjutningar om året, och 2021-2024 skedde ytterligare en jätteökning till mellan 257 och 349 skjutningar om året. i år har hittills 113 skjutningar ägt rum, men året är långt ifrån slut och det är inte omöjligt att vi kommer få se ytterligare ett dystert rekord.
USA är visserligen extremt. Det finns inget annat land i världen som är långt ifrån i närheten av att drabbas av lika många skolskjutningar. Enligt World Population Review drabbades USA av 288 skjutningar under åren 2009-2018, det land som kom på andra plats under de här åren var Mexiko med 9 skjutningar … Men även om skolskjutningar fortfarande i stor utsträckning är ett amerikanskt fenomen så drabbas även andra länder i allt högre grad. 2023 dödade en tjeckisk student nio andra personer på ett universitet i Prag, samma år sköt en 13-åring åtta elever på en skola i Belgrad i Serbien, I Ryssland dödades 19 personer under en skolattack 2022, Brasilien hade två dödliga attacker under 2019 och 2023 bara för att nämna några exempel.
Det går givetvis inte att fastställa en enskild orsak till att skolskjutningar sker. I fallet med den svenske skolskytten Rickard Andersson har det både spekulerats i rasistiska motiv och det faktum att han var frustrerad på grund av avsaknaden av inkomst. I andra fall har det faktum att personen varit mobbad eller lidit av mental ohälsa pekats ut som möjliga orsaker. ”Videovåld” eller annan våldsam media brukar då och då också pekas ut som utlösande faktorer, men samtidigt har forskning visat att våldsamma spel har en ganska liten effekt på spelarnas aggressivitetsnivå (och även om man skulle bli aggressiv av att spela våldsamma spel är det förstås ett väldigt långt steg till att faktiskt döda människor).
Som regissören Michael Moore kunde konstatera redan i filmen Bowling for Columbine från 2002 (som handlade om skolskjutningen på Columbine High School 1999) så finns det dock en sak som förmodligen åtminstone delvis förklarar den extrema överrepresentationen av skolskjutningar i USA – tillgången till vapen. Detta i kombination med en ”rädslokultur” där våld ofta ses som en nödvändighet för att kunna försvara sig och ett machoideal (enligt Campus Safety Magazine utfördes 97,7 procent av skolskjutningarna i USA mellan 1966 och 2019 av manliga gärningsmän) ger en farlig cocktail.
Vill vi motverka framtida skjutningar är det de här sakerna vi behöver jobba med: minska människors isolering och utanförskap, begränsa tillgången till vapen och – kanske framförallt – skapa ett samhällsklimat som bygger på medkänsla, solidaritet och ansvar istället för på rädsla, hat och individualism.
Modiga människor i Los Angeles som demonstrerar mot Trumps omänskliga utvisningar av papperslösa.
Det aggressiva svaret mot demonstranterna från Trumpadministrationen.
