Höga bidrag på 46 500 kan förklaras av hemlöshet

Regeringen och Sverigedemokraterna vill införa ett bidragstak så att stora familjer ska få mindre i försörjningsstöd, tidigare kallar socialbidrag. 

Ett belopp som ministrarna ofta återkommer till är 46 500 kronor i månaden. Att familjerna i teorin kan få så höga belopp i bidrag utan att arbeta låser fast dem i ”bidragsberoende”, enligt regeringen. 

Men bara 55 hushåll i hela landet hade minst 46 500 kronor i samlade bidrag varje månad förra året, kunde Syre nyligen visa. Dessutom är  familjer med många barn inte fastlåsta i hemmet trots att de får ekonomiskt bistånd, utan majoriteten av dem arbetar.

Nu kan Syre även avslöja att det inte är uteslutet att 46 500 i bidrag kan förklaras av hemlöshet eller andra sociala problem, enligt flera experter som Syre talar med. 

– Det var det första jag kom att tänka på när jag hörde beloppet, säger Tove Samzelius, forskare i socialt arbete vid Malmö universitet.

Ensamhushåll med höga belopp

Syre har tagit del av den statistik som regeringen begärt ut från Statistiska centralbyrån (SCB) över hushåll som har 46 500 kronor eller mer. I den går det inte att se hur mycket av försörjningsstödet som går till hyra eller tillfälliga boenden, uppger en sektionschef.

Men när man tittar på olika faktorer framträder flera möjliga förklaringar till varför vissa hushåll kan komma upp i höga belopp. För en del skulle det kunna bero på exempelvis hemlöshet, skulder eller dyr tandvård. 

Det är i varje fall möjliga förklaringar till varför vissa ensamhushåll har fått 46 500 kronor eller mer i enstaka månader, enligt flera experter Syre pratar med. 

Normalt är maxbeloppet för en singel drygt 5 000 kronor i försörjningsstöd till mat och kläder efter att hyran och elen är betald, enligt riksnormen som anger schablonbelopp i försörjningsstödet.

Men i de 5 000 hushållen som någon gång under förra året fick minst 46 500 kronor i samlade bidrag syns att 1 061 singlar utan barn har kommit upp i dessa belopp i enstaka månader. 

Dessa singlar har under perioden också haft högre belopp utbetalt i ekonomiskt bistånd i snitt än familjer med många barn som fått 46 500 kronor eller mer – trots att familjernas omkostnader är högre då de har fler munnar att mätta.

Ensamstående singlar är till och med den enskilt största gruppen av de nästan 3 300 hushåll som bara haft beloppet i en månad – 1 020 individer. Samtidigt är det vanligare att hemlösa är ensamstående än att de har barn, enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning av hemlösheten. 

Hemlöshet kan orsaka höga belopp

En av experterna, som anser att hemlöshet skulle kunna förklara singlarnas höga belopp, är Ellen Parsland, filosofie doktor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.

– Ja, och beror det på hemlöshet är levnadsförhållanden undermåliga och väldigt stressande för personen, säger hon. 

Hon har själv arbetat som socialsekreterare inom försörjningsstöd i Tingsryds kommun. Där var det svårt att hitta tillfälliga boenden åt gruppen och då kunde en plats på ett vandrarhem eller liknande boende kosta 1 500 – 2 000 kronor per dygn, enligt henne. På en månad blir det 30 000 – 60 000 i boendekostnad för en person. 

I tre av kommunerna i Stockholmsregionen är priserna i dag något lägre. På Lidingö kan lägenhetshotell kosta 24 000 kronor i månaden om familjen består av två vuxna och barn. Vandrarhem kostar som lägst 390 kronor per dygn för ett enkelrum i Upplands Väsby, till runt 1000 kronor för ett familjerum i Nacka eller på Lidingö, svarar kommunerna på Syres förfrågan.

I stadsdelarna Järva och Skärholmen uppges 1 200 kronor per dygn för en familj. I särskilda fall kan kostnaden överstiga 1 200 kronor per dygn, uppger man i Järva. Det blir över 30 000 kronor i månaden för en familj. 

”Slumboenden”

Höga belopp tas även upp i forskaren Tove Samzelius avhandling A vicious circle of silent exclusion från 2020. I den intervjuas ensamstående mammor i Stockholm. 

När studien gjordes kunde socialtjänsten placera en akut hemlös mamma och hennes barn i privat drivna vandrarhem som låg i utkanten av staden, och som då kostade mellan 17 050 och 32 550 kronor i månaden.

Ofta handlade det om korridorsboenden och obemannade hotellägenheter belägna i gamla slitna kontorslokaler i industriområden, berättar Tove Samzelius.

Familjerna behövde vanligtvis tränga ihop sig i ett enda rum. Många av de andra hyresgästerna i korridoren var ensamstående med missbruk eller annan social problematik. 

– Det är ingen som vill bo så. Enorma summor spenderas på undermåliga slumboenden. Det går inte att beskriva på något annat sätt. Det är hemskt, säger Tove Samzelius. 

Mamma med sex barn

I Tove Samzelius studie intervjuas 17 mammor som hade flyttat runt under två till nio års tid. 

En av dem var den ensamstående mamman Nora som hade sex barn, samtidigt som hon behövde flytta runt mellan tillfälliga boenden. 

– Det påverkar ju hela livet, säger Tove Samzelius. 

Att barnfamiljer kan befinna sig i en osäker boendesituation länge bekräftas i Stockholms mätning från tidigare i år. Majoriteten av barnfamiljerna hade haft en osäker boendesituation i över ett år (68 procent).

Stora familjer hemlösa

Det är vanligast att familjer med osäker boendesituation bara har ett eller två barn, i varje fall i Stockholm stads mätning. Men där finns också 43 familjer med fyra barn eller fler – den grupp som regeringen pekar på kan få höga belopp i bidrag.

Det skulle alltså kunna vara så att en del av familjerna i landet, som har många barn och som förra året fick minst 46 500 kronor eller mer i bidrag, har fått beloppet på grund av hemlöshet, och inte enbart för att de har många munnar att mätta.

– Ja, vi vet exempelvis att personer som söker försörjningsstöd har svårt att hitta bostäder med skälig hyra. Du kan behöva ta till akuta lösningar, andrahandskontrakt eller till och med svartkontrakt där hyran ofta är oskäligt hög, säger Ellen Parsland. 

– Kommunerna har egentligen riktlinjer för hur hög hyran får vara, men har du en familj med många barn i akut hemlöshet så kan du behöva göra undantag för att tillgodose barnens bästa.

Så om det fanns fler billiga bostäder så skulle bidragsbeloppen också minska?

– Ja, försörjningsstödet krokar in i bostadspolitiken, och även i andra samhällsfrågor, som hur stram sjukförsäkring vi har, hur hög arbetslösheten är och hur svårt det är att beviljas a-kassa, säger Ellen Parsland.

Sjukhus och tandvård

Det finns också andra större utgifter än hemlöshet som gör att bidragsbelopp kan dra i väg för vissa. Framför allt handlar det om hälso- och sjukvård, tandvård, hyresskulder, elskulder och övriga skulder, visar statistik från Socialstyrelsen.

Det är utgifter av engångskaraktär, så kallat ”ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt”, som också kan förklara varför vissa hushåll kommer upp i 46 500 kronor eller mer i samlade bidrag under enstaka månader. 

När det gäller tandvård kan det handla om att personen inte haft råd att gå till tandläkaren under många år. Då kan läget bli akut, och priset för tandvården sticka i väg, exempelvis om alla tänderna är helt trasiga. Innan socialtjänsten beviljar tandvården ska man också ha undersökt att det inte finns några som helst andra sätt att bekosta utgiften på.

Vad gäller skulder är regeln generellt att socialtjänsten inte betalar dessa. Utan det sker enbart om det kan få allvarliga sociala konsekvenser, till exempel att personen annars skulle bli vräkt. 

Överlag beviljas inga av dessa kostnader lättvindigt, uppger experterna. Utan precis som vid försörjningsstöd krävs att personen saknar pengar för utgifterna och har gjort allt hen kan för att försörja sig själv. 

Kommunernas utgifter för ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt låg på drygt 602 miljoner kronor förra året totalt i landet, enligt Socialstyrelsen.

Sin egen begravning

Ytterligare något som socialtjänsten kan bevilja extra kostnader för är begravning. Då handlar det oftast om biståndstagarens egen begravning, att hen dött och dödsboet saknat pengar. Vid de tillfällena kan socialtjänsten betala upp till nästan 30 000 kronor för begravningen – en utgift som också registreras som ekonomiskt bistånd i Socialstyrelsens och SCB:s statistik.

– Oavsett får inte folk höga summor på sitt bankkonto generellt sett, utan det är utgifter som används för att täcka en skälig levnadsnivå och är behovsprövade. Det handlar absolut inte någon form av lyxliv, säger Ellen Parsland.

Det bekräftas också av social- och omsorgsnämnden i Upplands Väsby som skriver att ”pengarna utbetalas inte direkt till individen” utan när fakturan kommer för tillfälliga boenden.

”Ohederligt”

Tove Samzelius tycker det är fel av regeringen att slänga sig med beloppet 46 500 utan att ge bakgrund kring vad summan kan gå till och hur försörjningsstödet påverkas av politiken i övrigt.

– Det är lite ohederligt. Det är en förenkling av en komplex verklighet. Det blir att de lägger skulden på de här familjerna så att de ska bära ansvaret för en strukturell problematik. Bostadspolitik, socialpolitik och arbetsmarknadspolitik hänger ihop. Det är ett systemfel att människor ska behöva leva så här.

Så svarar ministern

När Syre kontaktar socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) om att hemlöshet kan vara en bidragande orsak till att en del hushåll kommer upp i beloppet 46 500 kronor som ministrarna ofta nämner som ett problem, svarar hon via mejl:

”Regeringen har inte sagt att inget hushåll ska kunna få 46 500 kronor eller mer i månaden.”

Vad gäller exempelvis sjukvård eller tandvård, alltså kostnader som kan uppstå då och då, kommer dagens regler gälla även framöver, poängterar hon. 

”Ekonomiskt bistånd till levnadskostnader i övrigt kommer inte beröras av förändringarna i försörjningsstödet,” skriver Anna Tenje.

Bostadsbrist kan vara en bidragande förklaring till de höga beloppen för en del av flerbarnsfamiljerna i statistiken. Vad gör regeringen för att minska bostadsbristen så att inte höga boendekostnader för ekonomiskt bistånd hamnar på kommunerna?

”Regeringens utgångspunkt är att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att leva, bo och verka ska stärkas i alla delar av landet. Regeringen har särskilt inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden i dag, vilket bidrar till att minska bostadsbristen och uppnå en välfungerande marknad med lika tillgång för alla. Detta inkluderar flera reformer för att bland annat öka tillgången till byggbar mark, förenkla reglerna för att bygga, förkorta ledtiderna i plan- och byggprocessen samt förbättra möjligheterna till eget ägande,” svarar Anna Tenje.