Sveriges fågelexperter har gjort en preliminär bedömning av hur det går för landets fågelarter inför rödlistan 2025, rapporterar Natursidan. Fjälluggla har inte setts häcka i Sverige på tio år.
Var femte år förnyas Rödlistan av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Nästa år, i april, kommer en ny sammanställning över vilka arter i Sverige som riskerar dö ut – utdöenderisk. Rödlistan redovisar också hur det går för de hotade arterna. Vilka minskar, vilka ökar?
Fjälluggla och tornuggla, vars senaste kända häckningar är från 2015 respektive 2003, föreslås klassas som nationellt utdöda av experter på Sveriges fåglar till den nya Rödlistan 2025, enligt föreningen Birdlife Sverige.
Det är första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner. Senast var det svartbent strandpipare som förklarades nationellt utdöd 2005, skriver föreningen.
Åtta arter är nya på rödlistan (hökuggla, pärluggla, turkduva, gräshoppsångare, råka, svarthuvad mås, ägretthäger och trädgårdsträdkrypare) medan sju lämnar listan (dubbelbeckasin, havsörn, kentsk tärna, smådopping, alfågel, fjällvråk och vaktel).
Så går det för ugglor i Sverige (Rödlistestatus 2025 – förslag)
Fjälluggla
Rödlistestatus: Nationellt utdöd
Kommentar: Senaste häckning 2015
Tornuggla
Rödlistestatus: Nationellt utdöd
Kommentar: Senaste häckning 2003
Hökuggla
Rödlistestatus: Sårbar (upp från Livskraftig)
Kommentar: Uppgraderas två steg
Pärluggla
Rödlistestatus: Nära hotad (upp från Livskraftig)
Kommentar: Påverkas av intensivt skogsbruk
Hornuggla
Rödlistestatus: Sårbar (upp från Nära hotad)
Kommentar: Fortsatt rödlistad
Berguv
Rödlistestatus: Rödlistad
Kommentar: Fortsatt rödlistad
Lappuggla
Rödlistestatus: Rödlistad
Kommentar: Fortsatt rödlistad
Slaguggla
Rödlistestatus: Rödlistad
Kommentar: Fortsatt rödlistad
Sparvuggla
Rödlistestatus: Livskraftig
Kommentar: Inte rödlistad
Jorduggla
Rödlistestatus: Livskraftig
Kommentar: Inte rödlistad
Kattuggla
Rödlistestatus: Livskraftig
Kommentar: Inte rödlistad
Rödlistning
Den svenska rödlistan är en sammanställning över enskilda arters utdöenderisk. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Rödlistan har ingen formell juridisk status, men används inom naturvårdsarbetet som ett av flera underlag vid prioritering av naturvårdsåtgärder eller i arbetet med skyddade områden.
Hur blir en art rödlistad?
- Kriterierna omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid. Det betyder till exempel att en vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst, kan bli rödlistade.
