Mejerijätten Arla ska nå nettonollutsläpp till 2050. Men bolagets klimatarbete sågas i en ny rapport från Greenpeace och stiftelsen Changing Markets.
– De framställer sig som en klimathjälte. Men det är mycket greenwashing, säger Greenpeace talesperson Sandra Lamborn.
Med att vara en av världens största mejeriproducenter – kommer både styrka och inflytande när det kommer till att bekämpa klimatförändringarna. Det skriver Arla Food om sitt eget klimatarbete som bolaget hävdar ska rimma med Parisavtalet. Men Greenpeace och stiftelsen Changing Markets målar en annan bild i en rapport, där organisationerna granskat bolagets klimatmål – och åtgärder.
– Under ytan ser man att det mesta av det som Arla beskriver som hållbarhetsarbete inte har så mycket med hållbarhet att göra, säger Sandra Lamborn.
Kritiska till delmål
Organisationernas kritik handlar bland annat om hur väl Arla Foods förhåller sig till FN-riktlinjer för företag som sätter nettonollmål. Här checkar bolaget endast av ett av åtta kriterier fullt ut, enligt rapporten. Fem av dem möts delvis och tre inte alls.
– Under ytan ser man att det mesta av det som Arla flaggar eller beskriver som hållbarhetsarbete
inte har så mycket med hållbarhet att göra, är Sandra Lamborns dom.
Som exempel tar Sandra Lamborn ett delmål till 2030 för metanutsläppen, ett mål som utgår från hur mycket metanutsläpp som varje kilo mjölk orsakar – och inte totalen, ”vilket innebär att om Arla ökar produktionen så försvinner den utsläppsminskningen”.
– Med tanke på att Arla är ett växande företag så säger den här typen av mål ganska mycket, säger Sandra Lamborn.
”Kostar väldigt mycket”
Men hon är också kritisk till de program som Arla har för att mäta och ge ekonomiskt stöd till klimatarbetet på gårdarna. Det rör sig bland annat om att öka andelen kobajs som går till biogas, en åtgärd som Sandra Lamborn menar inte går att skala upp i den hastighet som skulle krävas för att nå klimatmålen. Samma gäller att ge tillsatser till fodret, så att kossorna pruttar mindre. Det, menar Sandra Lamborn, är ännu en teknik som inte prövats i stor skala – under lång tid.
– Man har testat det i några månader och sett att metanutsläppen minskar med 30 procent ungefär. Men det finns forskare som sagt att det kan vara så att kornas magar blir immuna, så att effekten reduceras med tiden. Problemet är att den här typen av insatser kostar väldigt mycket så det blir den enda investeringen som man låser fast sig i.
”Gynna bete”
Men Sandra Lamborns kritik går längre än till att Arla är för optimistiska kring vad programmen och åtgärderna ska resultera i för utsläppsminskningar. De kan också vara direkt kontraproduktiva. Båda insatserna sker mest effektivt i stora gårdar med intensiv mjölkproduktion där betestiden hålls på ett minimum, enligt Lamborn, varför det är de gårdarna som får flest hållbarhetspoäng. Samtidigt visar forskning från SLU på att kossornas metanutsläpp minskar med nästan 30 procent när korna går på grönbete.
– Så vill de få ned sina utsläpp, ska de istället gynna bete. Men de belönar intensiv hållning av kor, inte att hålla kor på bete, säger Sandra Lamborn.
Så kan Arla nå sina mål utan fodertillsatser och storskalig biogasproduktion?
– Det Arla kan göra är att vända den här trenden och gå tillbaka till mer naturnära jordbruk där korna kan gå ute och bidra till den här metanreducerande betesdriften och samtidigt bidra till den biologiska mångfalden. Men vi behöver också färre kor och större andel växtbaserat och det kommer vi automatiskt få om vi går bort från den här industrialiseringen.
Sandra Lamborn säger vidare att Greenpeace och Changing Markets sökt Arla vid upprepade tillfällen för respons på rapporten, utan resultat. Arla Sveriges presschef Max Wallenberg uppger å sin sida för Syre att de inte läst hela rapporten och därför inte kan ge några specifika kommentarer.
– Men baserat på de uppgifter vi har sett finns flera felaktigheter, och rapporten ger inte en rättvisande bild av Arlas vetenskapsbaserade klimatmål och datadrivna arbete för att producera mer hållbara mejeriprodukter.
