Ammoniakutsläppen från jordbruket minskar nästan inte alls, och utsläppen av kväveoxider från trafik och industri går ned i en takt som inte räcker för att nå EU:s krav. Det enligt ny statistik från Naturvårdsverket.
Det kärva budskapet till trots; sammantaget minskar utsläppen av skadliga föroreningar i Sverige, vilket bidrar till bättre luftkvalitet och mindre påverkan på människors hälsa, ekosystem, jordbruksmark och byggnader. Men det finns inga säkra nivåer, säger Maria Ullerstam, chef för luftenheten på Naturvårdsverket, i en kommentar.
– Alla minskade utsläpp är fortfarande positiva ur ett samhällsperspektiv.
Ammoniak, utsläpp som kommer från jordbruket, och som skadar våra ekosystem genom försurning och övergödning minskade däremot bara marginellt mellan 2023 och 2024. Sedan 2005 rör det sig om en minskning med 10 procent. Men enligt EU krav skulle utsläppen ha minskat med 15 procent redan till 2020.
Desto större minskning är det när det kommer till kvävoxider som minskat med 52 procent sedan 2005. Sverige klarade också sitt åtagande till 2020 – men trots minskningen visar det senaste scenariot (2025) att Sverige riskerar att inte nå åtagandet för 2030 om inte fler åtgärder genomförs, skriver Naturvårdsverket. Trafik, industri och arbetsmaskiner är de största utsläppskällorna.
Tusentals förtida dödsfall
- Luftföroreningar bidrar till flera tusen förtida dödsfall i Sverige varje år.
- WHO uppskattar att luftföroreningar orsakar omkring 4 miljoner förtida dödsfall globalt varje år.
- Barn är särskilt utsatta, med risk för förvärrad astma, nedsatt lungfunktion och luftvägsinfektioner.
- Luftföroreningar kostar samhället hundratals miljarder euro årligen i Europa.
- I Sverige orsakar luftföroreningar skador på grödor och skog motsvarande minst en miljard kronor per år.
- Luftföroreningar kan transporteras långa sträckor och förutom påverkan på mänsklig hälsa påverkas även andra organismer och ekosystem.
