Rapport: Nära 70 procent av elstödet gick till män

I en ny rapport, Finans- och penningpolitikens påverkan på jämställdheten, analyserar Sveriges kvinnoorganisationer hur regeringens finanspolitik sedan 2022 och Riksbankens penningpolitik har påverkat jämställdheten i Sverige.

Granskningen omfattar reformer på totalt 124 miljarder kronor från vårbudgeten 2022. Män fick 25,6 miljarder kronor mer än kvinnor. Endast två mindre satsningar har gynnat kvinnor – bostadsbidraget och yrkesutbildningar, enligt rapporten.

– Regeringen menar att de vill stötta de mest utsatta hushållen under krisen, vår rapport visar att det blivit precis tvärtom. Mer pengar har lagts på köksrenoveringar än på att ensamstående mammor ska kunna betala hyran, säger Beatrice Nordling, chefsekonom på Sveriges kvinnoorganisationer, i en kommentar.

Exempelvis har elstödet, som var tänkt att lindra effekterna av höga energipriser, till största delen gynnat män, eftersom stödet ofta gått till hushåll där det är männen som står för elnätsavtalet.

För att uppnå en mer jämställd ekonomisk politik föreslår rapporten bland annat att bostadsbidraget höjs, kollektivtrafikpriserna sänks och kvinnors företagande stärks genom reformer av statliga stöd. För att säkerställa långsiktig ekonomisk jämställdhet lyfter rapporten även fram vikten av att jämställdhetsperspektivet genomsyrar hela processen av policyutformning och genomförande.

– Kvinnor drabbas hårdare av ekonomiska kriser. Den ekonomiska politiken har som uppgift att främja jämställdheten, men här har både nuvarande och tidigare regeringar misslyckats. Det positiva är att det finns all möjlighet att vända utvecklingen. Ett första steg är att i vårbudgeten höja och indexera bostadsbidraget, säger Beatrice Nordling.