Svenska försörjningsstödet debatteras i Finland

Den svenska regeringen och Sverigedemokraterna vill strama åt försörjningsstödet. Men redan nu är reglerna väldigt strikta – i varje fall jämfört med Finland.

Där har du alltid rätt till pengar om du är utblottad, till skillnad från i Sverige där du kan nekas helt om du inte söker jobb. 

– I Finland ska alla ha rätt till det mest basala. Det står i vår konstitution och följer internationella åtaganden, säger Paula Saikkonen, forskningschef på Institutet för hälsa och välfärd (THL) som är Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

Utkomststödet, som försörjningsstödet kallas där, kan dock sänkas för den som inte är inskriven på arbetsförmedlingen. Om man saknar en bra förklaring sänks grunddelen i försörjningsstödet med 20 procent. Efter en tid sänks det till 40 procent i fall personen fortfarande inte söker arbete. 

Efter tre månader återgår dock summan till det vanliga beloppet. Och processen börjar om igen.

– Det är som en universell minimiinkomst, säger Paula Saikkonen.

Barn

En annan skillnad är att barnens bistånd inte påverkas om föräldern inte söker jobb.

– Det är uppenbart att barn ska skyddas. De är inte ansvariga för deras föräldrars beteende, det är inte deras fel om föräldern inte söker jobb. Alla barn måste få samma möjligheter, säger Paula Saikkonen, och syftar på att Barnkonventionen kan tolkas så. 

Därför sänks bara förälderns bidrag, inte summan som barnet eller barnen behöver för att få det mest basala som mat och kläder, och inte heller bidraget till hyran. 

Även i Sverige ska socialtjänsten egentligen ta hänsyn till om det finns barn i hushållet, och vara generösare med att bevilja försörjningsstöd även om föräldern söker för lite jobb. 

Men än så länge ”trumfar” kravet på arbetssökande framför barnets bästa, skriver forskarna i en studie som Syre nyligen rapporterat om. 

Fyra jobb

Ytterligare en skillnad är hur många jobb man måste söka för att få hela försörjningsstödet. I Sverige kräver vissa kommuner att du måste söka 30 jobb i månaden, ett varje dag. Annars kan du nekas försörjningsstödet helt. 

– Oj, det var mycket! utbrister Paula Saikkonen förvånat.

I Finland är det inte riktigt uttalat hur många jobb du måste söka, men riktlinjen ligger snarare på fyra jobb i månaden. Den bygger på antalet jobb som krävs för att beviljas arbetslöshetsersättningarna i landet, berättar Paula Saikkonen.

Personer med försörjningsstöd har också möjlighet att behålla alla pengarna även om de skulle få inkomster från ett extrajobb. I varje fall upp till en lön på runt 1700 kronor i månaden. Vid högre inkomst än så börjar lönen räknas av, så att försörjningsstödet blir lägre. 

I Sverige räknas lönen av krona för krona oavsett hur lite du tjänar, så länge du inte kvalar in i den så kallade jobbstimulansen, som har konstaterats nå få. 

I Finland har du även möjlighet att behålla gåvor eller skatteåterbäring upp till 600 kronor. I Sverige räknas exempelvis swish från anhöriga och skatteåterbäring som inkomst och dras av från försörjningsstödet rakt av.

Vårt grannland tycks inte heller ha lika hårda krav på att den som söker bidraget ska sälja sin bil eller bostadsrätt och leva upp pengarna innan hen har chans att beviljas utkomsstöd, i varje fall så länge bostaden inte är belånad och bilen behövs för att ”trygga försörjningen”.  

Många har försörjningsstöd

Hela 7 procent av befolkningen i Finland har försörjningsstöd, men främst som ett komplement till låg lön eller andra ersättningar.

En bidragande orsak tros vara att bidraget inte är lika stigmatiserat som i Sverige, då du skickar in bevisen för ditt behov till en central myndighet i stället för att behöva kontakta socialtjänsten, se faktaruta längre ned. 

I Sverige är det bara 2,5 procent av befolkningen som någon gång under året har beviljats försörjningsstöd.

Sverige inspirerar

Men nu vill även regeringen i Finland strama åt systemet. Och i debatten tar de fram Sverige som en förebild. Särskilt högerpolitiker inom den borgerliga koalitionsregeringen anser att Finland borde ta efter Sverige och neka försörjningsstöd helt i vissa fall, berättar Paula Saikkonnen.

När motståndare hävdar att det skulle strida mot FN-konventionerna, hänvisar högerpolitikerna till att Sverige skrivit under samma konventioner men ändå kan neka försörjningsstödet till utblottade personer.

Både FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR) och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter är centrala för Finlands grundlag och påverkar därmed också reglerna för försörjningsstödet, uppger Paula Saikkonnen.

Huruvida Sverige därmed skulle bryta mot FN:konventionerna, kan hon dock inte svara på eftersom hon inte är jurist. Men oavsett tror hon inte att Finland kommer att införa regeln om att helt neka försörjningsstöd till vissa – i varje fall inte inom en snar framtid. Närmre till hands ligger andra typer av åtstramningar.

Halvera 

Regeringen Orpo vill nämligen halvera antalet personer som tar emot försörjningsstöd i dag. Syftet är att få fler ut i arbete och spara 70 miljoner Euro (motsvarande ungefär 772 miljoner kronor).

En arbetsgrupp har tagit fram förslag på hur det ska gå till, varav flera liknar de hårdare reglerna som finns i Sverige om att inte få behålla en liten del av inkomsten från arbete eller skatteåterbäringen.

Dessutom ska man bara få behålla hälften av försörjningsstödet om man inte är arbetssökande. Det finns också förslag på att sänka nivån på grunddelen i försörjningsstödet. Enligt arbetsgruppen skulle en sådan sänkning inte innebära att landet bryter mot FN:konventionerna, rapporterar Yle. 

Minska behovet i stället

Men på Institutet för hälsa och välfärd (THL) anser man att det finns alternativ. Nyligen gav myndigheten ut en rapport med andra förslag. 

I stället för piska föreslår de metoder för att minska behovet av försörjningsstöd. Myndigheten har undersökt vilka grupper som söker stödet och varför. Utifrån det föreslås att Finland ska införa nytt tillägg till bostadsbidraget, ett generösare högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården och att unga vuxna ska bli skyldiga till att gå på samtal hos myndigheten om de haft försörjningsstöd längre än fyra månader i sträck. Orsaken är att det är ganska vanligt att unga vuxna har försörjningsstöd i Finland, och det finns en oro över att de riskerar fastna där.

Höga hyror

Samtidigt som den finska regeringen vill strama åt försörjningsstödet vill de också skära i andra ersättningar och bidrag. 

– Jag är ganska rädd för att de mest utsatta kommer få det värre. Vi pratar om människor som har allvarliga hälsoproblem, psykisk ohälsa eller lever under väldigt svåra förhållanden. Även om de vill jobba heltid har de inte möjlighet att få ett heltidsjobb, säger Paula Saikkonen. 

Hon hänvisar till Finlands höga arbetslöshet i dag, att det finns få jobb och konkurrensen om varje jobb är väldigt hög.

Vad gäller skillnaderna mellan Sverige och Finland anser hon att det dock kan vara svårt att bara jämföra försörjningsstödet med varandra när välfärdssystemen skiljer sig åt mellan länderna på andra sätt. Exempelvis har Finland en särskild form av generös arbetslöshetsersättning som är ganska unik i världen och en mycket mer aktiv bostadspolitik, som gjort att hemlösheten minskat radikalt, vilket särskiljer Finland från resten av Europa. 

Också hur höga hyrorna är i landet spelar in. Finland har marknadshyror vilket har lett till höga hyror på många håll. Och ungefär 40 procent av kostnaderna för försörjningsstödet i Finland går till biståndsmottagarnas hyror, uppger Paula Saikkonen.

– Om lägenheterna inte vore så dyra skulle färre behöva försörjningsstöd.

Lika länder

Sedan tidigare har Paula Saikkonen fått bilden av att Sverige jobbat mer för att stötta människor i att komma ut i arbete, medan Finland är mer fokuserade bara på bidrag. Men när hon får höra om de senaste årens nedskärningar på de svenska arbetsförmedlingarna blir hon skärrad.

– Men varför? Vad är syftet med det? Det är väldigt olyckligt att höra att länderna börjar bli allt mer lika – på ett dåligt sätt.