Militären kallas in – “Testet för motståndet och Trumps våldsbenägenhet”

I Los Angeles pågår sedan i fredags omfattande protester efter att David Huerta, ordförande för en av USA:s största fackförbund SEIU gripits under en demonstration i fredags. Han är en välkänd fack- och medborgarrättsledare som nu anklagas för att ha stört en federal insats. Efter att ha tagits i förvar av migrationspolisen ICE, rapporteras han ha förts till sjukhus.  

Under helgen har demonstrationerna vuxit och sammandrabbningar med polis har förekommit. Trafik har blockerats och barrikader satts upp. Polisen har skjutit tårgas, gummikulor och chockgranater och demonstranter har kastat föremål mot polisen. Minst 150 personer har gripits, rapporterar Time. 

Nu har president Donald Trump beordrat 2 000 nationalgardister till staden och marinen har mobliserats, mot Kaliforniens guvernör Gavin Newsoms vilja. Denne kallar beslutet för ett brott mot delstatens suveränitet. Samtidigt sprids protesterna mot ICE till flera städer efter att SEIU-avdelningar runt om i landet har utlyst protester.

Före gripandet av David Huerta och de senaste räderna på arbetsplatser från ICE för att gripa människor för deportation så pratade Syre med Håkan Thörn, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och som har forskat på politiska proteströrelser. Han varnade just för att Donald Trump skulle svara hårt och vara benägen att kalla in militär. 

– Det finns nätverk av aktivister som drar igång större mobiliseringar. När man ser på protesterna i hela USA så tyder det på att motståndet har börjat. Det är fortfarande för tidigt att säga hur detta kommer att utvecklas, men det är troligt att det kommer att uppstå en konfrontation som ett test både för motståndets styrka och för Trumps vilja att ta till våld för att kväva protesterna, säger Håkan Thörn. 

Protester präglade av icke-våld

Den dominerande delen av de som protesterar mot Trumps politik har en ickevålds-princip. Bland de största aktörerna som samlar till manifestationer är gräsrotsrörelser som genom sociala medier har mobiliserat protester över hela landet. Samtidigt har repressionen hela tiden varit hård, bland annat rapporteras det att människor plockas ut från demonstrationer för att deporteras. 

Motiven bakom protesterna i USA har inte varit få. En rad politiska beslut på flera områden, som nedskärningar i välfärdssystemet, en aggressiv invandringspolitik med deportationer till ett fängelse i Ecuador, inskränkningar i rättigheter för framförallt transpersoner och slopade miljösatsningar har mobiliserat breda lager av det amerikanska samhället. 

Redan innan Trump tillträdde hade hans återkomst väckt oro inom många grupper. Den 18 januari 2025, två dagar innan installationen, organiserades People’s march – en bred manifestation i Washington D.C. och andra större städer till stöd för kvinnors rättigheter, hbtq+-personer, miljön och demokratin. Protesten, som samlade tiotusentals deltagare, stöddes av bland annat Women’s march och medborgarrättsorganisationen ACLU. 

Manifestationen drog dock inte i närheten av lika mycket folk som marschen i Washington, D.C. under Donald Trumps första presidentperiod 2017, då över en halv miljon samlades. I år var demonstranterna uppemot 50 000 i Washington. Samtidigt visar marschen på ett nytt fenomen; istället för en stor samling i Washington D.C. så skedde protester runt om i USA, på över 350 platser. 

– Tidigare har det också varit vanligare att mobilisera stora demonstrationer på en plats, medan det vi ser nu är mer decentraliserat. Jämför man med tidigare epokers stora proteströrelser, till exempel på 1960-talet, finns en annan skillnad, säger Håkan Thörn och fortsätter:

– Dagens protester håller sig oftast till icke-våldsprinciper. På 60-talet var upploppen ofta mer våldsamma, med stenkastning och så vidare. Idag verkar det finnas en större självdisciplin hos de som deltar i protesterna, säger Håkan Thörn. 

Gräsrotsrörelsen som organiserar hela landet

En dominerande kraft bakom protesterna är den nya 50501-rörelsen; namnet står för 50 protester, 50 stater, 1 rörelse. Rörelsen bildades ur diskussioner på nätforumet Reddit, där aktivistgrupper diskuterade landsomfattande protester och genom sociala medier har en rad protester arrangerats. På dessa har en rad ämnen och budskap dykt upp, där man vill se en human migrationspolitik, en seriös miljöpolitik och ett generöst bistånd. Rörelsen vände sig mot miljardären Elon Musks inflytande och nedmontering av till exempel USA:s biståndsorganisation USAID samt urholkningen av hbtq-rättigheter. 

50501 rörelsen enas under tre krav.  

“Ett slut på miljardärernas övertagande av landet och den utbredda korruptionen inom Trumpadministrationen; ett slut på nedskärningarna av Medicaid, sociala skyddsförsäkrigar och andra program som arbetande människor är beroende av; och ett slut på attackerna mot immigranter, transpersoner och andra utsatta grupper.” 

Under en demonstration förklarade Sarah Parker koordinator för 50501-rörelsens Floridagrupp deras vision och vad de kämpar för. 

”Vi gör motstånd mot ett system som sviker de mest utsatta. Vi kämpar för demokratin, för rätten till våra egna kroppar, för yttrandefriheten och för de samhällen som länge ignorerats och attackerats av makthavare,” sa Parker till CNN.   

Historisk uppslutning

50501-rörelsens första landsomfattande protester skedde den 5 februari. Enligt 50501:s egna uppgifter var över 70 000 personer ute och demonstrerade vid det första eventet. Sedan dess har demonstrationerna bara växt, och vid varje landsomfattande mobilisering fylls lokalpressen runt om i USA med nyheter om hundratals, ibland tiotusentals, som samlas i lokalsamhälle efter lokalsamhälle. 

I april, under parollen “Hands off”, uppbackad av över 150 organisationer, med fokus på allt från Trumps hantering av Ukrainakriget till deportationer och anti-hbtq-politik, slöt demonstranter upp på över 1300 platser i USA. Det rapporteras om historiskt hög uppslutning. Enligt organisationen själva gick uppemot 3 miljoner amerikaner ut på gatorna. 

Stora medier har en mer försiktig uppskattning: The Guardian, The Hill och Al Jazeera skriver om hundratusentals som samlades. Samtidigt menar tidningen Axios att siffran på miljontals mobiliserade är fullt möjlig, med tanke på den stora geografiska spridningen och rapporterna om rekorddeltagande även i småstäder. 

Oavsett antal deltagare handlar det om en protestvåg i USA som samlar och enar en rad olika intressen med tre gemensamma principer: ickevåldsprincipen, inkludering och fredlig konflikthantering, både gentemot staten och inom den egna rörelsen. 

Förutom 50501 har forskare i Stand up for science ordnat protester mot nedskärningar i forskningen, avskedandet av forskare och mot presidentdekreten om att slopa mångfaldsinitiativ. 

Det har även anordnats protestdagar mot massdeportationer. Den 3 februari 2025 hölls den nationella protesten ”En dag utan immigranter”, där arbetare, studenter och företag visade solidaritet med dem som hotas av deportation. Flera företag höll stängt och tusentals deltog i demonstrationer i städer som Los Angeles, Houston och Miami. 

Hård repression

Samtidigt finns en baksida och en rädsla för de som vill protestera i USA: Trumps repression. 

– Att gå ut hårt mot rörelser som studentrörelsen och Palestina-rörelsen är ett sätt att skrämma bort potentiella demonstranter från gatorna. Trump följer här ett arv av tidigare amerikanska presidenters svar på protester. Ett exempel är Ronald Reagan, som var guvernör i Kalifornien på slutet av 60-talet. Han lät sätta in nationalgardet och helikoptrar mot protester från hippies och studentrörelser i San Francisco, säger Håkan Thörn. 

Vid University of California, Berkeley, Columbia University och University of Michigan har studentläger till stöd för Palestina brutits upp med våld. Enligt uppgifter från The Chronicle of Higher Education har minst 40 internationella studenter förlorat sina visum efter att ha deltagit i protester. 

BBC rapporterar att hundratals internationella studenter i USA, många med koppling till pro-palestinska protester, fått sina visum indragna eller blivit gripna utan brottsmisstanke. Enligt vittnesmål har studenter plötsligt gripits och förts till förvar. Gripanden sker på universitet över hela landet. Enligt en rapport från Inside Higher Ed har över 1 000 studenter drabbats. Trumpadministrationen hävdar att visum är ett privilegium som kan återkallas när som helst, och utrikesminister Marco Rubio har sagt att studenter som uttryckt stöd för Palestina eller kritiserat USA:s politik kan utgöra ett hot mot nationella intressen. Samtidigt vittnar flera universitet om forskare som avstår att komma till USA av rädsla för repressalier. 

En rad demokrater har anslutit sig till protesterna bland annat senatorn Bernie Sanders och Alexandria Ocasio-Cortez som reser runt i landet och håller massmöten under parollen “Fighting oligarchy tour”. 

I skrivande stund organiseras flera protester mot Donald Trumps politik och till försvar för den amerikanska konstitutionen. Samtidigt finns det en kritik mot framför allt det demokratiska partiet i USA för att de inte lyckas stå upp mot Donald Trump och att de agerar senfärdigt och tafatt. Det återstår och se vilket inflytande gräsrotsrörelser kommer få på politiken och även på det demokratiska partiet.