Under tisdagen stod det klart att EU gör en rad förenklingar som urvattnar kommande direktiv om företagsansvar. En drivande kraft bakom har varit storföretag och oljebolag som lobbat för så mycket regelförenklingar som möjligt, avslöjar den granskande organisationen Somo i en ny rapport.
Som Syre skrev om i går så har EU kommit överens om att lätta på reglerna för stora företags ansvar när det gäller miljö och arbetares rättigheter i leverantörskedjorna.
Bakom denna överenskommelse ligger bland annat en grupp av storföretag som lobbat för att få till så mycket regelförenklingar i direktiven som möjligt, allt med förevändningen ökad ”konkurrenskraft”. Gruppen består av elva storföretag som kallar sig ”Competitiveness roundtable”, där bland annat oljebolagen Exxon mobil, Chevron och konglomeratet Koch industries ingår. Det visar en rapport från organisationen Somo, som sedan 70-talet riktat in sig på att granska multinationella bolag.
I granskningen har Somo tittat på dokument som visar lobbygruppens strategi, som bland annat går ut på att rikta in sig på att påverka enskilda medlemsländer för att ”söndra och härska” i EU:s råd. Gruppen har även haft strategier för EU-kommissionen samt EU-parlamentet. Den svenska EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M), som varit huvudförhandlare i frågan om företagsansvar, nämns som en viktig person för gruppen att påverka. Strategin i hans fall har varit att få hans partigrupp EPP att ”ställa sig på högerpartiernas sida i så stor utsträckning som möjligt”. Så blev det till sist också. Beslutet blev det första i EU-parlamentet som får en majoritet tack vare de högerextrema gruppernas stöd.
En titt i EU:s transparensregister visar också att Warborn haft flera möten med medlemmar i gruppen: bland annat med Exxon mobil två gånger och Koch industries vid ett tillfälle.
Svenska organisationen Swedwatch berättar för Syre att de vid flera tillfällen försökt få till runda bords-samtal med Jörgen Warborn och svenska företag som har ambitiösa målsättningar på området, som exempelvis Ikea och Vattenfall, något som de dock inte lyckas med.
”Märkligt spinn”
På en pressträff under tisdagen säger Jörgen Warborn till Syre att han haft omkring 50-60 olika möten med olika aktörer för att få en representativ bild av olika aktörers vilja.
– Detta med lobbyismen har fått ett märkligt spinn. Som lagstiftare är det mitt jobb att sätta mig in i detaljerna för lagstiftningen jag förhandlar för. För att göra det måste jag förstå hur lagstiftningen påverkar alla intressenter.
Han tillägger att han träffat representanter för såväl stora stora som små företag, inom och utom Europa, samt även miljöorganisationer och fackliga organisationer. Han tycker därför att han fått en bra balans i sin bedömning.
– Det är också svårt att träffa precis alla som vill träffa när man är huvudförhandlare, det hinner man helt enkelt inte med. Men med ett 60-tal olika möten med olika perspektiv så känner jag att jag fått en väldigt balanserad information som guidat mig i mitt beslut och som har vägletts i grund och botten av mina löften till väljarna.
– Jag har varit tydlig sedan jag blev vald att en av huvuduppgifter är att minska byråkratin och skapa jobb i Europa.
Flest möten med företagsrepresentanter
När man tittar igenom en sammanställning av Jörgen Warborns möten med lobbyister på sajten Integritywatch så framgår dock en tydlig övervikt mot möten med företagare. Högst upp på listan kommer möten med Svenskt näringsliv (4 gånger om man bara räknar omnibus som rubricering, 6 gånger om man inkluderar internationell handel) och därefter Amerikanska handelskammaren i Belgien vid flera tillfällen, dock med olika rubriceringar såsom internationell handel och tullar.
Somo skriver i sin rapport att just den Amerikanska handelskammaren har varit en viktig del i lobbyarbetet mot EU. Handelskammaren har bland annat publicerat ett tydligt ställningstagande där de argumenterar för varför företag med säte utanför Europa inte borde omfattas av direktiven. De elva storföretagen höll också nära kontakt med USA:s diplomater under tullförhandlingarna mellan USA och EU.
Bland andra företag som Jörgen Warnborn har träffat för att diskutera omnibus eller internationell handel med återfinns bland annat Exxon mobil (2 tillfällen), Koch companies (1) BMW (2), Nike (1), Hyundai (1), Adidas (1), Miele (1) Disney (1) samt Teneo (1), som är en lobbygrupp som Somo nämner i sin rapport som koordinator för Competitiveness roundtable (en koalition som bland annat samlar fossila bränslejättar).
Bland civilsamhällesorganisationer som Warborn träffat angående omnibuspaketet återfinns Rädda barnen (1 tillfälle) och WWF (1 tillfälle) samt Fair trade (1). Liksom representanter för fackföreningar, såsom Brussels Office of the Swedish trade unions (1) samt europeiska fackförbundskonfederationen (1).
Europas demokrati ”bräcklig”
Mycket av det företagens lobbyister satt upp som mål lyckades de också få igenom, bland annat att få bort skrivningar i direktiven om klimatomställningsplaner.
Somo skriver i en kommentar att även om lobbyismen i sig inte är olaglig, så utgör den ett hot mot EU:s demokrati. Detta då de lyckats genomföra en väl genomförd strategi med motivet ”söndra och härska”, på bekostnad av klimatet och de mänskliga rättigheterna.
”Beslutsfattare i Bryssel och Europas huvudstäder verkar alltför ivriga att lyssna på kraven från en liten men mäktig grupp av förorenande multinationella företag så fort de viskar termerna ’konkurrenskraft’ och ’förenkling’. Det understryker hur bräcklig Europas demokrati är”, skriver Somo.
