Ministern slår tillbaka – fortsätter använda 46 500-kronorssiffran

I sin argumentation för att genomföra en bidragsreform hävdar regeringen att människor är ”bidragsberoende” ”år efter år” och får höga belopp utan att arbeta. 

En siffra som flera ministrar nämnt om och om igen är 46 500 kronor.

Men nyligen kunde Syre visa att det bara var 55 hushåll i hela Sverige som hade beloppet eller mer varje månad under förra året. Detta efter att ha begärt ut den statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) som regeringen tidigare beställt.

Trots att regeringen själv vet att så få har beloppet varje månad har ministrarna fortsatt att framställa det som om det är vanligt att få 46 500. 

Det sker även när Syre kontaktar regeringen för att svara på kritiken från forskare. Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) svarar via mejl:

”Begränsningsregeln för familjer med fler än tre barn uppskattas omfatta cirka 5 000 familjer. För forskare ni talat med kanske det ses som en droppe i havet men det får stå för dem.”

Men majoriteten av familjerna som ministern nämner ovan har aldrig haft bidrag på minst 46 500 kronor, visar statistiken från SCB. Och av de 40 procent av de ovanstående familjerna som haft så höga belopp någon gång har de flesta bara haft beloppet i en eller två månader. Övriga månader kan de haft lågt ekonomiskt bistånd eller inget alls.

Anna Tenje tar även upp andra tal, förutom de 5 000, som rör familjer som kan ha haft ekonomiskt bistånd i bara en månad.

Samtidigt nämner hon ”bidragsberoende” i mejlet.

Men att en familj som någon gång har fått försörjningsstöd skulle vara ”bidragsberoende” blir skevt, anser Ellen Parsland, forskare i socialt arbete. Särskilt som 78 procent av familjerna med många barn har haft arbetsinkomst under året, vilket Syre berättat tidigare.

– Det ger uttryck för att försörjningsstödet fungerar som det är tänkt. Nämligen att vid tillfälliga glapp, vid tillfälliga utgiftstapp tar man kontakt med välfärden för att lösa de ekonomiska bekymmer som uppstår, till exempel vid högre elkostnader och akut tandvård, säger Ellen Parsland.

Över 8 000 mindre 

Stora barnfamiljer kommer att få kraftigt sänkt försörjningsstöd med bidragstaket i reformen. En fembarnsfamilj där båda vuxna har bidraget kommer förlora 8 200 kronor i månaden enligt regeringens beräkningar. 

– Det är förmodligen väldigt, väldigt få som går till jobb som ett resultat av den här reformen. Då blir nettoresultatet fattigdom, med de konsekvenser som ökad fattigdom har med sig med förmodligen ökad brottslighet och försämrad skolnärvaro för barnen, säger Anders Forslund, senior professor i nationalekonomi, och hänvisar till studier i Danmark från liknande politik.  

Redan i dag är det allt fler människor som vänder sig till välgörenhetsorganisationer för att få mat och kläder, enligt bland annat Röda korset. Försörjningsstödet har urholkats och räcker inte längre till en ”skälig levnadsnivå”, enligt forskare och Rädda barnen. Därför finns risk att ett bidragstak skulle förvärra för barnfamiljerna, står det i remissvaren från bland annat Sveriges stadsmissioner.

Ellen Parsland beskriver hur tufft det är för familjer som lever på försörjningsstöd under lång tid, eftersom riksnormen – som anger schablonbelopp i försörjningsstödet – inte är anpassad till dyrare inköp av exempelvis vinterkläder.

– Det handlar om att inte få vardagen att gå ihop, att man inte vet om man kan köpa mat till sina barn hela månaden, inte veta vilken kvalitet det blir på maten. Man har ingen höjd för oförutsedda utgifter. 

Hon tar upp att föräldrar som lever länge på ekonomiskt bistånd inte alltid har råd att köpa exempelvis vinterskor till sina barn.

– Den stressen och paniken och ångesten över att inte veta om ens barn kommer vara torrt hela dagen på förskolan. Den pågående ekonomiska stressen tär himla mycket på personen som går långvarigt på försörjningsstöd, säger Ellen Parsland, och hänvisar till forskning av bland annat forskaren Anna Angelin vid Lunds universitet. 

Drivkraftsutredningen

Men Anna Tenje tycks inte hålla med om att tusentals kronor mindre i plånboken skulle vara ett problem för familjerna. 

”Försörjningsstödet ska täcka regelbundna utgifter, det kommer det fortsätta att göra,” skriver hon.

Hon hänvisar till att en stor statlig utredning – drivkraftsutredningen – ansåg att stora barnfamiljer får för mycket i försörjningsstöd i dag. 

Det stämmer att utredningen kommer fram till detta, men i den föreslås inte en så kraftig sänkning av försörjningsstödet som regeringen lagt fram. 

”Vet inte vad Anna syftar på”

Förutom drivkraftsutredningen nämner Anna Tenje att även Konsumentverket skulle anse att försörjningsstödet var för högt för stora barnfamiljer.

”Det utredningen pekade på och som nu även Konsumentverket konstaterat när man gjort en översyn av sina beräkningar är att riksnormen varit väl tilltagen särskilt för större hushåll. Även med sänkta nivåer kommer större familjer kunna göra nödvändiga inköp om man exempelvis köper storpack. Man räknar också med att barn kan ärva kläder från varandra, något som är vanligt i många barnfamiljer,” skriver socialförsäkringsministern.

Men att Konsumentverket skulle ha sagt så håller inte myndigheten själv med om.

”Jag vet tyvärr inte vad Anna syftar på men vi har inte gått ut med någon sådan information,” skriver Kristina Difs.

Hon är utredare på Konsumentverket och jobbar med att ta fram vad som anses vara normala utgifter för hushåll i allmänhet.

”Vi har ingen kännedom om eller hur Socialdepartementet tar hänsyn till våra beräkningar när de tar fram riksnormen och således har vi aldrig haft några åsikter om storleken på riksnormen, varken för små eller stora hushåll. Vi gör aldrig några uttalanden om storleken på riksnormen kontra våra beräkningar.”

Under arbetet med drivkraftsutredningen fick Konsumentverket i uppdrag att ta fram beräkningar för hur mycket låginkomsttagare brukar handla för i månaden. Dessa använde utredarna sedan för att justera i riksnormen, som anger schablonbelopp i försörjningsstödet. Men Konsumentverket sa aldrig till utredarna att det skulle gå att få ned kostnaderna med hjälp av storpack eller ärvda kläder, enligt Kristina Difs.

Tror du att ni i dialogen med utredarna sa att riksnormen var ”väl tilltagen”? 

”Nej, som sagt vi uttalar oss inte om riksnormen”, skriver Kristina Difs.

”Ekonomiska drivkrafter inte viktigast”

I dag får försörjningsstödsmottagare inte alltid mer i plånboken av att ta exempelvis ett extrajobb, eftersom inkomsten oftast räknas av krona för krona från socialbidraget. 

Men trots detta arbetar redan många av familjerna som kommer beröras av bidragstaket. Det är vanligare att familjer med många barn har haft inkomst från jobb under året än andra som har försörjningsstöd, vilket Syre skrivit om tidigare.

– Det talar emot att de ekonomiska drivkrafterna skulle vara det viktigaste, säger Anders Forslund.

Syre frågar Tenje: 

Hur nödvändigt är bidragstaket när familjerna som kommer drabbas av det uppenbarligen redan arbetar mer än andra biståndshushåll?

”För de familjer som berörs är det helt avgörande att det är lönsamt att gå till arbete”, skriver Anna Tenje.

”Drivkraftsutredningen pekade på att det för många familjer med flera barn inte lönar sig att lämna försörjningsstödet för arbete – inte ens om båda föräldrarna börjar arbeta till normala ingångslöner.”

”Hjälpa familjerna”

Anna Tenje skriver att sänkta bidrag skulle ”hjälpa” gruppen ”ut ur utanförskap och fattigdom”, och värjer sig mot forskarnas kritik:

”Det är magstarkt att kalla det symbolpolitik att faktiskt på allvar vilja göra upp med decennier av bidragspolitik som vi vet har låst fast människor i utanförskap,” skriver hon.

Anna Tenje tycks anse att familjerna skulle få jobb om de fick mindre i bidrag.

”Jag är besjälad av att på riktigt lyfta barn och barnfamiljer ut ur fattigdom. Ingen som på allvar bryr sig om barnens välbefinnande, på både kort och lång sikt, borde medvetet kunna medverka till en politik som leder till cementering av deras utanförskap.”

Ellen Parsland reagerar på det känslomässiga utspelet.

– Det är ju fint att hon är så besjälad, men faktum kvarstår att det överlag saknas vetenskapligt stöd för att sänkta bidrag får ut gruppen i arbete eller på något vis skulle minska barnfattigdomen.

Anders Forslund håller med.

– Problemet med den här politiken är att den hjälper ju inte, utan den skapar bara mer fattigdom. Den skapar inte mer arbete. 

Det förklarar han med att gruppen överlag har svårt att få jobb, på grund av bristande kompetenser, något som också tas upp i drivkraftsutredningen. Särskilt när det är hög arbetslöshet är mindre troligt att arbetsgivarna skulle vilja anställa just dem. Dessutom uppskattas ungefär hälften av biståndstagarna inte kunna arbeta, eftersom de exempelvis är missbrukare eller sjuka som är utförsäkrade.

– Det som behövs är något helt annat som hjälper de här hushållen med insatser som faktiskt leder till att de sannolikt får arbete, säger Anders Forslund, och hänvisar till att drivkraftsutredningen också konstaterar att få lär komma i arbete.

Stöd till arbete

Men Anna Tenje lyfter att regeringens bidragsreform även innehåller delar som är tänkt att hjälpa gruppen att få jobb:

”Regeringen har varit väldigt tydliga med att bidragstaket inte ska ses i ett vakuum. (…) Det är en del av bidragsreformen som syftar till att göra det lönsamt att ta ett arbete för de grupper där det inte är lönsamt idag. Större delen av reformen handlar dock om olika åtgärder för att hjälpa människor till arbete eller att de kommer närmare ett arbete.”

Hon nämner bland annat ett hårdare aktivitetskrav i bidragsreformen där bidragstagare ska tvingas delta på heltid och som även innebär att alla kommuner ska tvingas erbjuda aktiviteter för personer med försörjningsstöd. Dessutom tar hon upp att regeringen satsat 524 miljoner kronor på fler yrkesutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar.  

När det gäller satsningen på yrkesutbildningar är dessa dock inte primärt anpassade till just denna grupp, enligt Anders Forslund. Dessutom ger statliga pengar till arbetsmarknadsutbildningarna få fler platser på grund av hur systemet är konstruerat i dag, vilket Syre skrivit om tidigare.

Vad gäller aktivitetskravet finns redan ett sådant i dag för att beviljas ekonomiskt bistånd. Hur stor skillnaden blir mot dagens system återstår att se, anser Anders Forslund. 

– Om det bara blir meningslösa aktiviteter, som lägger beslag på tid, då finns forskning som visar att det förmodligen har skadliga effekter, säger han, vilket bekräftas av IFAU:s remissvar.

”Populistisk politik”

Överlag tror han inte att morötterna i bidragsreformen förhindrar de negativa konsekvenserna som bidragstaket för med sig, i form av fattigdom. Den riskerar leda till ökad kriminalitet och minskad skolnärvaro, enligt forskningen från Danmark, som drivkraftsutredningen också tar upp.

– Bidragsreformen netto ger sannolikt inga positiva effekter, snarare negativa, säger Anders Forslund. 

Vad tänker du om att forskningen visar att sänkta bidrag leder till kriminalitet och samtidigt är regeringens käpphäst att stoppa gängkriminaliteten?

– Det illustrerar väl möjligen en konsekvens av populistisk politik. Den är i normalfallet inte grundad i fakta utan den är grundad i vad man tror går hem hos väljarna. Väljarna tycker både om att politikerna är hårda vad gäller bidragen och att vi är hårda mot brottslighet. De vet förmodligen inte så mycket om att det ena troligtvis föder det andra.