Ett kärnvapenkrig skulle troligen bli slutet på vår civilisation. Det är ingen naturkatastrof, skriver Johanna Deinum, utan något som vi kan och måste förhindra. Det här är den andra av två delar av hennes essä om kärnvapenkrig.
Läs även del 1 av Johanna Deinums essä.
Ett kärnvapenkrig är inte en naturkatastrof, inte heller är det ett förbestämt harmageddon. Det är människor som kan göra att det inte blir ett krig. Kärnvapen är de farligaste vapnen som mänskligheten känner. Vi måste kämpa för att förhindra ett kärnvapenkrig!
Resultaten ger ytterligare stöd till uttalandet från 1985 av USA:s president Ronald Reagan och Sovjetunionens generalsekreterare Michail Gorbatjov, som upprepades av USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin 2021, att ”ett kärnvapenkrig inte kan vinnas och aldrig får utkämpas”.
Ska studera effekterna
FN:s generalförsamling röstade 24 november 2024 med överväldigande majoritet för att inleda en tvåårig studie om effekterna av kärnvapenkrig – den första expertstudien som FN ska genomföra sedan 1980-talet. Sammanlagt 144 FN-medlemsländer, inklusive endast en kärnvapenmakt, Kina, röstade ja. Några viktiga Natomedlemmar röstade också för resolutionen, inklusive Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge och Grekland. Den nya FN-studien kommer att undersöka ”de fysiska effekterna och samhälleliga konsekvenserna av ett kärnvapenkrig på lokal, regional och planetarisk skala, inklusive bland annat klimat-, miljö- och radiologiska effekter, och deras effekter på folkhälsan, globala socioekonomiska system, jordbruk och ekosystem, under dagarna, veckorna och decennierna efter ett kärnvapenkrig.” Enligt Alan Robock, en vetenskapsman som hjälpte till att utveckla vetenskapen om atomvinter sedan 1980-talet, ”kommer det här att vara den mest omfattande studien någonsin i detta ämne”.
Utgångspunkten för händelseförloppet i ett kärnvapenkrig är att någon kliver över den osynliga tröskel som ska förhindra att något land använder kärnvapen. Tröskeln brukar kallas Mad, Mutual assured destruction, och bygger på den ömsesidiga övertygelsen om att användning av kärnvapen leder till total förstörelse på båda sidor. Möjligheten att föra ett begränsat kärnvapenkrig existerar inte.
Hunger och svält kommer att plåga de överlevande i ett kärnvapenkrig. Miljontals till miljarder människor fryser och svälter ihjäl under de första åren efter ett fullskaligt kärnvapenkrig. Flera nya studier har kunnat bekräfta studier från 80-talet om vad som händer efter att många interkontinentala missiler har skickats iväg, utan att kunna återkallas, och släpper sina vätebomber på mjuka mål, de stora städerna och industriområden.
Atomvinter i flera år
Mörkret sänker sig över jorden och det blir kallt, mycket kallt. Det blir en ”atomvinter”. Vid ett kärnvapenkrig låter man bomben brisera en bit ovanför marken. En magnetisk puls slår ut all elektronik. Bomben eldar upp allt under sig och så uppstår det enormt mycket sot. På grund av den mycket höga temperaturen bildas eldstormar som får sotet att stiga upp genom troposfären till stratosfären där det cirklar runt jorden och hindrar att solljuset når jorden. Utan solljus blir det ingen fotosyntes och all växtlighet dör. I stratosfären finns inget regn som kan tvätta bort sotet. Mörkret sänker sig över jorden och det blir kallt, mycket kallt, och dessutom mycket torrt. Det skapar en atomvinter som varar i flera år. Atomvintern gör att skördarna mer eller mindre uteblir i stora delar av världen och att livet i havet, havsfisket och boskapen tar mycket stor skada. Soten blir ett globalt problem som inte försvinner helt förrän efter cirka femton år.
Spridningen av sot runt jorden kan man beräkna korrekt eftersom de klimatmodeller man använder har kunnat förutse effekterna av stora vulkanutbrott och av de stora skogsbränderna som härjade i Kanada 2017 och i Australien 2019.
Med hjälp av en superdator har forskare på Penn state university i en ny studie modellerats hur olika nukleära vinterscenarier skulle kunna påverka den globala produktionen av majs – den mest planterade spannmålsgrödan i världen – runt jorden vid olika tidpunkter efter ett kärnvapenkrig. Mer än 5 miljarder människor skulle dö av hunger redan ett år efter ett fullskaligt kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland. Genom injektion av 165 miljoner ton sot i stratosfären, skulle den årliga globala majsskörden minskas med 80 procent. Atomvintern ödelägger allt liv på jorden, inklusive jordbruket.
Att förstå skadornas omfattning och förbereda sig för dess dårskap är avgörande med tanke på nuvarande geopolitiska spänningar. Tidigare rapporter, som en global studie från 2022, har kommit till liknande siffror för soja och de övriga spannmålsgrödor som vete och ris. ”Data säger oss en sak: Vi måste förhindra att ett kärnvapenkrig någonsin bryter ut”, säger Alan Robock, en framstående professor och medförfattare.
Det är på de höga breddgraderna på det norra halvklotet, i länder som Kanada, Finland, Norge, Sverige, Ryssland, som jordbruket skulle drabbas hårdast av en atomvinter efter ett kärnvapenkrig.
I den nya studien rekommenderas att man förbereder ett ”jordbruksmotståndskraftskit” med frön av snabbväxande arter som är bättre anpassade till kallare temperaturer och som potentiellt skulle kunna bidra till att motverka effekterna av en atomvinter, såväl som av naturkatastrofer som större vulkanutbrott.
Världens livsmedelsreserver, mätt som totala spannmålslager vid varje given tidpunkt, är skrämmande små om skörden skulle utebli i flera år. Lager av bränslen, gödningsmedel, jordbrukskemikalier och utsäde skulle snart vara uttömda. Inte bara fungerande traktorer utan även lastdjur skulle bli en bristvara, och produktionen av livsmedel skulle bli mycket arbetsintensiv – en återgång till de primitiva jordbruksmetoderna från medeltiden eller tidigare. Insekternas större motståndskraft mot strålning, bristen på bekämpningsmedel, torka och brist på vatten skulle ytterligare minska skörden. Fält i vindriktningen från de bombarderade platserna kommer sannolikt att bli oanvändbara i veckor till år på grund av radioaktivt nedfall från bomben.
Ökande UVB-strålning
Explosionerna och eldklotet från kärnexplosionerna producerar kväveoxider i stratosfären som förstör ozonskiktet och ökar UVB-strålningsnivåerna på jordytan och det blir farligt att vistas utomhus. UVB-strålningen beräknas ha ett strålningsmaximum sex till åtta år efter ett globalt krig och skadar all växtlighet. Penn State studie beräknade att om man tar hänsyn till strålningen skulle minskningen i den globala majsskörden bli nästan 90 procent.
Spridd farlig radioaktivitet
Det som de flesta studier inte har tagit hänsyn till är att när bränderna har härjat och mörkret har lagt sig finns det nog ingen som kan sköta den obligatoriska kylningen vare sig av de 440 kärnkraftreaktorerna som finns i världen eller av det lagrade använda kärnbränslet. Det innebär att det på alla dessa platser uppstår härdsmälta med utsläpp av katastrofala mängder långlivade radioaktiva isotoper, vilket i sig gör jordbruk där omöjligt under evinnerliga tider.
Avtalen som skulle stoppa kärnvapenkrig
Misstron mellan USA och Ryssland (f d Sovjetunionen) har ökat sedan USA i början av 2000-talet ensidigt lämnade SALT 1 eller Anti-ballistic missile treaty, ABM-avtalet. Det var ett bilateralt avtal som ingicks den 26 maj 1972 i Moskva mellan USA och Sovjetunionen med syfte att starkt begränsa användningen av antiballistiska robotar. Sedan dess har Ryssland prioriterat upp kärnvapnens roll i den egna militärdoktrinen.
INF-avtalet, ett förbud mot markbaserade robotar med räckvidd från 500 km till 5 500 km, har också upphört. Avtalet slöts mellan USA och Sovjetunionen 1987. Avtalet upphörde att gälla i augusti 2019 efter att USA meddelat att de drar sig ur. Strax därefter uppgav Ryssland att de lämnade avtalet. Därmed har hoppet om en kärnvapenfri värld fått sig en ordentlig törn.
I september i år meddelade Putin att Ryssland kan fortsätta i ytterligare ett år med det Nya start-avtalet. Det ursprungliga Nya start-avtalet, ett bilateralt avtal mellan USA och Ryssland, undertecknades 2010 och trädde i kraft 2011. Det gällande, nuvarande avtalet löper till 5 februari 2026. Det Nya start-avtalet begränsar än så länge Ryssland och USA till 1 550 utplacerade kärnvapenstridsspetsar vardera på interkontinentala leveranssystem. Även Trump meddelade att han ämnar att skriva på avtalet. Avtalet är det sista i sitt slag gällande vapenkontroll mellan stormakterna. Hur det blir får vi se!
TPNW-konventionen bygger vidare på FN:s icke-spridningsavtal, NPT, som även Sverige hade ratificerat. Det tillkom 1970 och ställer krav på såväl kärnvapenstater som stater utan kärnvapen, bland annat att inte överlåta kärnvapen till andra länder och att inte införskaffa kärnvapen. Avtalet slår också fast att kärnvapenstaterna i ”god anda” ska förhandla om att nedrusta sina kärnvapenarsenaler.
Den 26 september tog Sverige, tillsammans med Filippinerna, över ordförandeskapet för provstoppsavtalet för CTBT (Comprehensive nuclear-test-ban treaty) med säte i Wien från 1996, som till dags dato har ratificerats av 178 stater. Förutom de 9 kärnvapenstater har 9 stater till inte ratificerat avtalet. CTBT-avtalet godkänner inte kärnvapenexplosioner, vare sig militära eller civila, och inte heller uppgradering av befintliga vapen, med mera.
FN:s konvention om kärnvapenförbud (Treaty on the prohibition of nuclear weapons, TPNW) antogs av 122 av FN:s medlemsstater, däribland Sverige, den 7 juli 2017. Syftet är att helt förbjuda kärnvapen, och de deltagande länderna får varken utveckla, testa, producera, skaffa, inneha, lagra, använda eller hota med att använda kärnvapen. På den internationella FN-dagen 24 oktober 2020 nådde FN-konventionen om förbud mot kärnvapen 50 ratificeringar, vilket betyder att det träder i kraft. För närvarande finns 99 undertecknare av konventionen av 197 berättigade stater. Däremot har i nuläget Sverige, med en lång tradition av nedrustningsarbete, inte ratificerat konventionen. I september 2024 enades FN:s medlemsländer om framtidspakten, som förklarar att ett kärnvapenkrig skulle åstadkomma hela mänsklighetens förödelse.
Sverige deltog härom månaden i Nato:s kärnvapenövning Steadfast noon 2025 i Nederländerna. Samtidigt stod vår utrikesminister i Hiroshima – staden där kärnvapen en gång utplånade hundratusentals liv på några sekunder. Denna dubbla hållning är inte bara ett svek mot Sveriges nedrustningstradition, utan ett moraliskt haveri.
Varför blir det ingen öppen diskussion om det i Sverige? Men det finns undantag, som när Syre nyligen skrev om Nato-övningen: Svenskt deltagande i kärnvapenövning ”dödsstöten för nedrustningstradition. Nato:s strategiska koncept är: ”Så länge kärnvapen finns kommer Nato att förbli en kärnvapenallians.” Steadfast noon-träningen används för att göra det möjligt för icke-kärnvapenländer i nordvästra Europa att stödja kärnvapenattacker utan att formellt inneha kärnvapen. Kärnvapenstaterna, Storbritannien, Frankrike och framför allt USA, spelar en stor roll i detta, eftersom de dynamiskt moderniserar sina kärnvapenstyrkor. Nato beslutade 2022 att de nuvarande flygplanen ska ersättas med USA:s F-35. Dessa stealth-plan syns inte på radar och kan bära flera B61-12-vätebomber, som har många gånger större sprängkraft än Hiroshimabomben. USA har moderniserat B-61-bomberna och kärnvapenlagringsanläggningarna i värdländerna. USA lagrar cirka 150 st kärnvapen i 5 Nato-länder i Europa: Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet.
De tjänar på kärnvapen
Efter ett kärnvapenkrig är alla förloraren, oberoende av vem som ”började”. Bisarrt är att de som tillverkar dessa vapen just nu tjänar väldigt mycket pengar, och de stöds av några av de största institutionella investerarna i USA enligt en rapport från 2024 av International campaign to abolish nuclear weapons (ICAN) och Pax, den största fredsorganisationen i Nederländerna: Northrop Grumman och General dynamics är ”de största kärnvapenprofitörerna”.
Fyra av tio är oroliga
Enligt en undersökning (Demoskop/Aftonbladet 2023) oroar sig fyra av tio svenskar för kärnvapenkrig i världen. En majoritet av svenskarna, 55 procent, säger nej till kärnvapen på svensk mark, enligt en undersökning i våras. Som Svenska läkare mot kärnvapen skriver: ” Sverige byter värdegrund: Utan förbud blir Sverige ett land som slutar att jobba för nedrustning.”
Eliminera kärnvapnen
Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är viktigare än någonsin. Vid ett kärnvapenkrig finns det ingen möjlig behandling i efterhand. Vi måste fokusera på förebyggande åtgärder, för nedrustning. Och det enda sättet att säkerställa att kärnvapen aldrig används är att helt eliminera dem. FN:s fördrag om förbud mot kärnvapen ger det rättsliga och moraliska stödet till det. Vi kan inte lita på avskräckningsdoktrinen. Vi kan bara lita på vår egen rättmätiga skräck.
Ni som är unga: blunda inte, gå med i det svenska FN-förbundet, Icab, anslut dig till Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen, Läkare mot kärnvapen, med mera! Vi medborgare måste reagera på vansinnet!
Tveka inte att protestera mot kärnvapen och anslut dig till fredsrörelsen! Kärnvapen är skapade av människor och kan även nedmonteras av människor.
—
”TPWNR-konventionen” är rättat till ”TPNW-konventionen” den 1 december kl 11.58. /Syre
