Myndigheter riskerar att bidra till lönedumpning i offentliga upphandlingar

Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor. I vissa upphandlingar – till exempel om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och värdet på upphandlingen är tillräckligt stort – så ska det enligt lag ställas krav på lägstanivå när det gäller lön, semester och arbetstid.

Men Riksrevisionens granskning visar att arbetet med att ställa sådana krav ofta brister. I rapporten har Riksrevisionen tittat närmare på 70 upphandlingar från tio myndigheter som alla låg över det ekonomiska tröskelvärdet samt tillhör högriskbranscher. (Det handlar till exempel om lokalvård, byggtjänster, taxitjänster och fastighetsskötsel.) Men bara i hälften av upphandlingarna hade det gjorts en bedömning om ifall arbetsrättsliga krav behövdes, och bara en tredjedel av avtalen innehöll sedan villkor om lön, semester och arbetstid.

– Resultaten står i strid med lagar som styr offentlig upphandling. I värsta fall bidrar därmed myndigheterna till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande. 

Dessutom konstaterar granskningen att myndigheterna sällan följer upp de arbetsrättsliga villkoren. Av de granskade myndigheterna är det endast Trafikverket som regelmässigt följer upp arbetsrättsliga villkor på djupet.

– Utan uppföljning och sanktioner riskerar kraven att bli en pappersprodukt som inte bidrar till bättre arbetsvillkor i praktiken, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet. 

Svår lagstiftning

Orsakerna till att det ser ut så här, menar Riksrevisionen, handlar framförallt om att lagstiftningen är svår att tillämpa och att myndigheterna får otillräckligt stöd. ”Att bedöma om krav på arbetsrättsliga villkor ska ställas – och i så fall vilka – kräver både tid och specialistkunskap, vilket särskilt mindre myndigheter ofta saknar”, skriver de i pressmeddelandet.

Visserligen ges ett visst stöd från Upphandlingsmyndigheten, men det finns dock inte färdiga riskbedömningar och villkor för alla relevanta branscher och yrken.

Dessutom görs få kontroller av myndigheternas arbete med arbetsrättsliga villkor. Konkurrensverket har endast gjort en begränsad tillsyn, skriver Riksrevisionen. Myndigheter som inte ställer krav på arbetsrättsliga villkor riskerar heller inga sanktioner.

Vill se centralisering och mer stöd

För att komma till rätta med problemen rekommenderar Riksrevisionen bland annat att regeringen utreder möjligheterna att centralisera delar av arbetet med arbetsrättsliga krav, då de menar att vissa delar görs bättre av en expertmyndighet istället för att utföras av varje myndighet för sig.

Upphandlingsmyndigheten rekommenderas också att ta fram riskanalyser och arbetsrättsliga villkor för fler yrkesgrupper, samt att uppdatera stödet för uppföljning av arbetsrättsliga villkor.

– Vi tycker det är viktigt att regeringen ser till att upphandlande myndigheter får ett bra stöd när de upphandlar så att de kan följa lagstiftningen. Sen tycker vi också att det är viktigt att Upphandlingsmyndigheten levererar tillräckligt bra stöd till myndigheterna och att Konkurrensverket följer upp att myndigheterna gör det de ska. Sen är det ju också upp till varje upphandlande myndighet att se till att de har rutiner på plats som gör att de ställer krav på arbetsrättsliga villkor när det behövs, säger Yvonne Thorsén i en presentation av rapporten.