Fel om invandrares tillgång till välfärden

Regeringen har flera gånger påstått att nyanlända skulle få tillgång till hela välfärdssystemet så fort de sätter sin fot i Sverige. 

– Det kan inte vara så att man har rätt till hela vårt generösa välfärdssystem från dag ett, skriver socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och statsminister Ulf Kristersson (M) i en debattartikel i Expressen.

Även migrationsminister Johan Forsell (M) har uttryckt samma sak:

”Som grundprincip tycker vi att man ska kvalificeras in i det svenska välfärdssystemet och inte få full tillgång från dag ett,” sade han i en skriftlig kommentar till P4 Värmland.

Men stämmer det att folk har rätt till välfärdssystemet ”från dag ett” i dag utan att behöva arbeta?

– Nej, så är inte systemet konstruerat alls, säger Lotti Ryberg Welander, forskare inom rättssociologi vid Linnéuniversitetet.  

Inga invandrare har rätt till hela det svenska välfärdssystemet från dag ett utan att jobba. 

”Många europeiska länder är bättre”

Asylsökande kan få dagersättning om de inte hittar jobb under tiden de väntar på uppehållstillstånd, men pengen är väldigt låg och inte en del av det svenska välfärdssystemet. 

Kvotflyktingar får i teorin samma tillgång till välfärdssystemet från dag ett som medborgare – men inte i praktiken. Alla behöver ha bott här en viss tid för att få garantinivån i ålderspensionen och garantinivån i sjukersättningen. För två andra ersättningar – a-kassan och sjukpenning – krävs att du har jobbat här. 

Många andra ersättningar kräver också arbete för att få fulla nivåer. Det missgynnar invandrare eftersom de inte hunnit arbeta tillräckligt länge här, konstaterar forskare i en debattartikel i Svenska dagbladet.

– Det låter som om Sverige har en välfärd som är fullständigt outstanding. Men det är inte på det viset att vårt socialförsäkringssystem är det enda och det bästa. Om du tittar på pensionen skulle jag säga att rätt många andra europeiska länder är bättre, säger Lotti Ryberg Welander.

För garantipension krävs att du ska ha bott i Sverige i minst tre år. Och för att få högsta nivån av garantipension måste du ha bott hela 40 år här.

Liknande krav gäller för sjuk- och aktivitetsersättningen, tidigare kallad förtidspension. Du behöver antingen ha bott i Sverige sedan du är 16 år, ha bott här i minst 40 år eller ha arbetat heltid under minst ett år för att få hela garantinivån i ersättningen. 

Byråkrati och missgynnande

Förutom kraven på boendetid och arbete i välfärdssystemet finns det byråkratiska problem och annat som missgynnar invandrare.

Exempelvis är det svårare för nyanlända att få barnbidraget än för svenskar. När de fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda i Sverige sker inte utbetalningen per automatik som för svenska medborgare – utan personen måste själv anmäla sig till Försäkringskassan – trots att Försäkringskassan redan fått information från Skatteverket om att personen är folkbokförd här. Det gör att många missar att få barnbidrag, i bland under flera års tid, visar en granskning från Riksrevisionen. 

När det gäller försörjningsstödet pekar forskning på att det kan vara svårare att få pengar av socialtjänsten för utlandsfödda, särskilt för män med arabiskklingande namn. Även studier när det gäller sjukpenning visar att Försäkringskassan oftare har nekat utrikesfödda sjukpenning än svenskfödda, trots samma diagnoser.

På detta är Sverige bättre och sämre

Förutom att regeringens påstående är felaktigt när det gäller invandrare är Lotti Ryberg Welander kritisk till att det låter som om att det svenska välfärdssystem är ”outstanding” i världen.

– Det är oerhört irriterande och frustrerande – och ledsamt. Det gör ju också att svenskar drar sig för att ta sig till exempelvis Tyskland och jobba för att man är rädd att förlora svenska pensionen, när den i själva verket är bra mycket bättre där, och sjukpenningen också, säger hon. 

Det finns dock några ersättningar där Sverige är bättre ur ett europeiskt perspektiv, enligt Lotti Ryberg Welander. Det handlar om föräldrapenningen, vård av barn och garantinivån i sjukersättningen, tidigare kallad förtidspension, även om summan på den senare ersättningen är väldigt låg. 

– Men att personer med funktionsnedsättningar som aldrig kunnat arbeta får belopp som går att leva på är ganska ovanligt sett ur ett europeiskt perspektiv, där många är hänvisade till familj eller socialtjänsten, säger Lotti Ryberg Welander.

Syre har sökt ministrarna utan framgång.