Prenumerera

Logga in

Zoom

Hon konverterade sin hippiebuss till el

Kvinna framför färgglad buss, vinjett Energikollen

Det sparar både energi och på miljön att bygga om fossildrivna fordon till elbilar. Men utan politiska åtgärder blir prislappen hög.
– Jag vill ändå verkligen uppmuntra folk att konvertera till el, säger Kati Landsiedel, som byggt om sin hippiebuss till eldriven.

Att ha en hippiebuss var tyska Kati Landsiedels dröm när hon var liten. För 15 år sedan slog hon till och köpte ”Joey”. Men snart tröttnade hon på stanken av bensin i hytten, att den hela tiden måste servas och att något gick sönder varje år. Hon fick nys om ett litet företag som höll workshops i Bayern, inte alltför långt från hennes hem, där det gick att konvertera fossildrivna bilar till el.

– De erbjöd mig att köpa ett kit och installera det själv, men jag blev lite rädd. Det är inte så svårt tekniskt, men du behöver hantera högspänningsel, säger Kati Landsiedel. 

Att bara köpa kittet hade kostat motsvarande 240 000 kronor ungefär. Men eftersom Kati ville att företaget installerade det landade notan på ungefär 330 000 kronor. 

– Det är ganska dyrt, och inte så stor skillnad mot att köpa en ny bil. Men det är så vettigt att bevara de gamla bilarna med tanke på all metall och allt material i dem.

Hög prislapp

Även i Sverige är det dyrt att konvertera fossildrivna bilar till el. Tidigare fanns klimatbonusen för den som ville köpa en elbil. Men den bonusen gäller inte för konverteringar, och nu har den tagits bort helt. Det höga priset kanske kan förklara varför det finns mindre än en handfull firmor i Sverige som sysslar med konverteringar, varav minst en tycks ha lagt ned.

Ett av de nu aktiva företagen är Sir M i Linköping. Deras fokus är att bygga om klassiska samlarbilar.

– Vår idé är inte bara att ersätta en gammal bil med en elbil, utan att få till en lösning för den som har en gammal klenod som man gärna vill använda mer, säger Markus Sörlin, ägare till Sir M och även mekaniker.

Precis som Kati beskriver han hur kunderna har tröttnat på stanken av bensin inne i bilen, att den så ofta behöver servas och att motorerna ofta går sönder. Dessutom längtar flera efter mer miljövänliga alternativ. 

Med el slipper ägarna dessa problem. Väljer man dessutom att installera ett större batteri går det att också köra längre sträckor jämfört med när klenoden var fossildriven, uppger Markus Sörlin.

– Ofta kan du inte åka 50 mil med de här gamla bilarna och räkna med att den håller hela vägen. Det är det som är så kul, att du kan omvandla den till en pålitlig bil om du konverterar till el.

Markus Sörlin, ägare till Sir M, återanvänder gärna Tesla-batterier så länge de inte använts för många mil. Här med en elkonverterad DeLorean DMC-12. Modellen användes i Tillbaka till framtiden-trilogin.  Foto: Sir M

Det hela började med att Markus Sörlin ville elkonvertera sin egen gamla Volkswagen från 1960-talet. Han köpte ett kit från Kalifornien i USA, som innehöll de delar som behövdes för att elmotorn skulle kunna installeras. Men ganska snart insåg han att hela kittet behövdes byggas om för att det skulle fungera med EU:s certifieringar. Då föddes idén att skapa ett kit som gick att sälja här i Sverige. Men numera vill han inte använda ordet kit.

– Vi brukar säga att vi har ett grundkoncept eller ett baskoncept med en rad seriekomponenter.

För att kallas ett kit behöver det se likadant ut jämt. Men de flesta olika bilmärken behöver speciallösningar, eftersom utrymmet under huven och i bagageutrymmet är olika stort, och delar kan då behöva flyttas runt. Ändrar du något i kittet behöver du i så fall certifiera hela kittet på nytt.

– Det är en otroligt dyr historia att ändra varje kit till nästa kund. Därför tillhandahåller vi i stället de komponenter som personen behöver, säger Markus Sörlin.

Vill du installera ”grundkonceptet” själv blir priset ungefär det samma som i Tyskland, runt 200 000 kronor. Om Markus Sörlin ska göra allt, inklusive besiktningen, landar priset som lägst på 500 000 kronor. I princip alla kunder har dock velat ha skräddarsydda lösningar, att batteriet ska räcka långa sträckor och att det ska gå att snabbladda på ungefär två timmar – vilket ger en högre prislapp.

– De har passerat en miljon med råge, flera stycken.

Politiska åtgärder krävs

Än så länge har han bara konverterat sju bilar sedan starten år 2022. För att fler ska vilja konvertera behövs politiska åtgärder, anser Markus Sörlin. Han tänker på sådant som att staten måste sluta subventionera bensin och diesel, bygga fler laddstolpar i landet och även tänka på att ha kvar laddstolpar för långsam laddning. Att kunna ladda i 8–10 timmar behövs för billigare elbilar och är dessutom snällare mot batteriet, som slits mindre och därför håller längre.

Han skulle också gärna se att klimatbonusen återinförs, och att den då gäller även för konverterade bilar. Så är det i Frankrike.

– Frankrike är ett föregångsland.

Där kan konverterade bilar få en bonus. Och åtminstone en firma i landet har skapat ett konverteringskit, erfar Syre. Det passar de gamla franska Renaultbilarna. Den firman erbjuder konvertering för 100 000 kronor som lägst, alltså ungefär halva priset jämfört med i Sverige och Tyskland.

Inget statligt stöd

Tillbaka till Tyskland. Inte heller där gynnar staten konverteringar.

– Jag är faktiskt väldigt arg över det. För om du köper en ny elbil kan du få en bonus, säger Kati Landsiedel. 

Då hon konverterade bilen för fyra år sedan låg bonusen på motsvarande drygt 65 000 kronor. Men den gäller inte för konverteringar.

– Det är en enorm summa. Det är verkligen nedslående.

Hon hoppas att alla stora bilföretag i framtiden ska börja erbjuda konverteringar i sina bilfabriker.

– Det är ju en framtidsteknologi. Tänk dig att om alla stora bilföretag som Audi och Mercedes skulle säga: ”Vill du att din bil ska bli elektrisk? Lämna bara tillbaka den så fixar vi!” Jag skulle älska det.

Samtidigt flaggar hon för att elbilar inte heller är helt oproblematiska.

– Batterierna tar ju också mycket av jordens resurser, så det är värt att fundera på om du verkligen måste äga en egen bil.

Så skrattar hon till.

– Jag tillrättavisar folk att inte skaffa bil och så har jag en själv. Men min bil är för gullig.

Kati Landsiedel bor också varje sommar i bilen under två månaders tid, när hon har kurser på landet för barn som får träffa får, ta hand om ullen och göra ost.

– Till mitt försvar är den också mitt hem på sommaren, så den har ett dubbelt syfte.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>