Exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska institutet.
– Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien, i ett uttalande.
Forskarna bakom studien som publicerats i Environmental Health Perspectives, har undersökt sambandet mellan tidig exponering för fluorid och barns kognitiva förmågor. Sammanlagt har 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh deltagit i studien, där fluorid förekommer naturligt i dricksvatten i halter som överensstämmer med de som återfinns i Sverige och många andra länder.
Karolinska uppger i ett pressmeddelande att utbildade psykologer utvärderade barnens kognitiva förmågor vid fem och tio års ålder med väletablerade tester. Hur mycket barnen exponerades bestämdes genom mätning av fluor i urinprover, ”vilket speglar pågående exponering från samtliga källor som vatten, mat och felaktigt använda tandvårdsprodukter”. Resultatet visade på att ”ökande fluoridhalter hos gravida kvinnor kunde kopplas till allt lägre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder, framförallt barnens verbala förståelse och förmågan att tolka och bearbeta sinnesintryck”, skriver Karolinska.
– Jag vill betona att tandvårdsprodukter som tandkräm normalt sett inte är en betydande exponeringskälla eftersom de inte är avsedda att förtäras. Fluor i tandkräm är viktigt för att förebygga karies, men det är viktigt att lära även små barn att spotta ut tandkrämen efter tandborstningen, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin, i ett uttalande.
Viktigt med fortsatt forskning
Barn som vid tio års ålder hade mer än 0,72 mg/L fluorid i sin egen urin hade dessutom sämre kognitiva förmågor än barn med lägre fluoridhalter i urinen. Karolinska institutet skriver vidare att det inte går att dra några säkra slutsatser av om orsakssamband, då det är en observationsstudie och att ”det är viktigt att bedöma de sammantagna resultaten från flera liknande studier”, samt att forskarna kommer att fortsätta att undersöka sambanden i andra populationer.
– Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, avslutar Maria Kippler.
De exponeringar som visade samband med sämre kognitiv utveckling är lägre än de som erhålls vid WHO:s och EU:s befintliga gränsvärden för fluorid i dricksvatten.
Hela pressmeddelandet går att läsa här, studien här.
Fakta om fluorid
I vissa länder som USA, Kanada, Chile, Australien och Irland är det vanligt att tillsätta fluorid i det kommunala dricksvattnet för att förebygga karies, vanligen runt 0,7 mg fluorid per liter vatten. Fluor i form av fluoridjoner finns i grundvatten och i vissa mineraler i berggrunden. I Sverige är höga fluoridhalter särskilt vanliga i bergborrade brunnar. Enligt Livsmedelsverket uppskattas 195 000 personer i Sverige ha brunnsvatten med fluoridhalter som överstiger 1,3 mg/liter, varav 3000 personer har halter som överstiger 6 mg/liter. WHO:s och EU:s gränsvärde för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/liter.
KI
