EU överens om urvattnat omnibuspaket om företagsansvar

Regelförenklingarna som diskuterats i EU under en längre tid, och som EU-parlamentet röstade igenom i november, har nu fått ett avslut när EU-parlamentet, EU-kommissionen och medlemsländerna kom överens under måndagskvällens trilogsamtal. Det som kvarstår nu är bland annat en omröstning i EU:s rättsliga utskott på torsdag och en formell omröstning i EU-parlamentet i nästa vecka.

Beslutet innebär att det så kallade ”Omnibus I-paketet” går igenom, vilket innebär en rad förenklingar när det gäller större företags ansvar rörande mänskliga rättigheter och miljö. 

Inom direktivet som handlar om hållbarhetsrapportering, CSRD, så innebär det att enbart företag som har fler än 1000 anställda och en nettoomsättning på över 450 miljoner euro inom EU kommer att beröras av kraven. Det är en höjning från det ursprungliga kravet på minst 250 anställda. 

– Det innebär ungefär en 90-procentig minskning av de företag som lagen i slutändan kommer att omfatta, säger Olivia Nordell på Swedwatch, som följt frågan sedan länge. 

När det gäller det mer förebyggande ansvaret att identifiera risker i leverantörskedjorna, så kallat due diligence som regleras i direktivet CSDDD, så kommer reglerna bara att omfatta företag med mer än 5000 anställda och en omsättning på minst 1,5 miljarder euro inom EU. Det är en minskning av antalet omfattade företag med cirka 80 procent.

Olivia Nordell är kritisk till att så många företag nu exkluderas, då hon menar att det inte minskar den administrativa bördan, utan snarare skapar svårigheter för samarbete och informationsdelning genom hela värdekedjan.

– Många mindre företag kommer ändå att påverkas när större företag kräver information från sina underleverantörer för att uppfylla sina egna hållbarhets- och due diligencekrav, även om regelverket nu inför godtyckliga informationshinder, säger hon. 

Klimatomställningsplaner försvinner

Hon är också kritisk till att de obligatoriska klimatomställningsplanerna som tidigare fanns med i CSDDD-förordningen har tagits bort. 

– Det är ett stort misstag som kommer göra det svårare för EU att leva upp till sina internationella åtaganden enligt Parisavtalet – i en tid där klimatledarskap behövs mer än någonsin.

Hon poängterar att även Europeiska centralbanken rekommenderat ett införande av dessa klimatomställningsplaner. 

– Det handlar inte bara om klimatet i sig. Utan det skulle även göra oss mindre känsliga för miljörelaterade kriser. Det här är ju EU:s tyngsta finansiella instans som säger detta, säger Olivia Nordell. 

Hon tillägger att EU inte kan konkurrera med priser om man vill upprätthålla ansvar för miljö och arbetstagares rättigheter. 

– Det EU kan bidra med är mer kvalitativa tjänster och produkter som uppfyller högre hållbarhetskrav och med respekt för mänskliga rättigheter. Det är ju något som inte minst de nordiska företagen vet och använder för att stärka sin konkurrenskraft både inom EU och globalt. 

Nöjd huvudförhandlare

Den som varit huvudförhandlare i frågan är svenska moderaten och EU-parlamentarikern Jörgen Warborn. Under en digital pressträff på tisdagen sade han sig vara mycket nöjd med överenskommelsen, då det innebär regellättnader för dels stora företag, men också för deras underleverantörer. Det på grund av att man inför en slags sköld, en begränsning i hur många frågor ett större företag får ställa till sin underleverantör när det gäller leverantörskedjorna. 

– Det har varit väldigt omfångsrika enkäter och frågor och småföretagare har drabbats på ett sätt som inte någon var medveten om när de ursprungliga reglerna skrevs, säger han. 

Småföretagen kommer fortfarande behöva svara på vissa typer av frågor, men det kommer att bli en så kallad ”last resort”, där storföretagen först ska kunna hitta information genom andra, sekundära källor, förklarar han.

På Syres fråga om det inte vore klokt för EU att satsa på klimatomställningsplaner och konkurrera på det viset svarar han att jo, Europa ska konkurrera med innovativa klimatlösningar.

– Frågan är om vi behöver ha klimatomställningsplaner för det. Det tycker inte vi och det tyckte inte majoriteten i parlamentet heller. Nu tar vi bort dem i den ena lagstiftningen, men de är kvar i den andra. De finns dessutom i ytterligare sju lagstiftningar, så jag skulle säga att de kanske hade gett marginell nytta för klimatet men till en hög kostnad.

Storföretag påverkar

Omnibuspaketet har fått kritik bland annat för att gruppen EPP (som svenska Moderaterna och Kristdemokraterna tillhör) för första gången har fått stöd för sitt förslag med hjälp av de högerextrema partierna i parlamentet. 

Jörgen Warborn ser det dock inte som ett problem. 

– Annars brukar vi oftast samarbeta med den liberala och den socialistiska gruppen, och vi försökte ju det innan, flera gånger faktiskt. Men när vi då röstade om det i parlamentet så föll det ju. Sedan la EPP ett förslag som var 100 procent vårt, och vi fick majoritet med oss högerut. I grund och botten tycker jag det är bra att vi får en majoritet för frågor som rör ökad konkurrenskraft, säger han under pressträffen.

Men beredningen av förslaget har fått kritik från flera håll, bland annat från EU:s ombudsman, som konstaterat att det saknas en konsekvensanalys, och från mer än hundra juridiska experter, som menar att det kan strida mot EU:s proportionalitetsprincip och EU-fördraget om grundläggande rättigheter. 

Dessutom har det lyfts kritik mot en bristande transparens, där bland annat flera internationella storföretag har kunnat påverka processen.

– Antagandet att detta avtal kommer att stärka EU:s konkurrenskraft grundar sig inte på fakta, utan är snarare ett narrativ som har drivits fram av företagslobbyister och aktörer som Quatar och USA. De har lagt ned massor av tid och resurser på att påverka förhandlingarna, säger Olivia Nordell.

Hon är även kritisk till att möjligheten att ställa företagen till svars inte längre kommer att ske genom gemensamma EU-regler. Istället ska varje EU-land använda sitt eget rättssystem. Det öppnar för att oseriösa företag kan söka sig till länder med svagare regelverk, menar hon. 

– Man kan jämföra det med skatteflykt. Det kan leda till att företag strategiskt ser över var det är mest förmånligt att etablera sig, så att vi får ett slags ”race to the bottom”. 

Texten har uppdaterats.