”Det som händer mig är jag rädd kan bli framtiden för oss alla”

”Violins playing and the angels crying”, jublet stiger i Malmö arena när Loreen glider in i refrängen till Tatoo. I folkhavet sitter David Alcer och några andra klimataktivister, de har köpt biljett till Mello – men tänker inte sitta kvar. Innanför tröjan har han en banderoll med texten Återställ våtmarker som han vill veckla ut på scen innan låtens slut.

– Jag hade bestämt mig, jag skulle ta ett steg efter det andra och bara gå upp på scenen – och så gjorde jag det. 

Någon tvekan fanns inte där och då.

– Jag var säker på att det var vad som krävdes för att väcka uppmärksamhet kring den här ödesfrågan.

Ett råare samhälle

Två år senare träffar Syre honom på hans arbetsplats, Fysikum, vid Lunds universitet. Hit flyttade han från Berlin 2019 för att doktorera om hur nanoteknologi kan användas för att utveckla en ny generation av solceller. Men att det skulle revolutionera den förnybara energin, det har han ingen förhoppning om längre – den skulle bli för dyr. Dagens solcellsteknologi är effektiv nog. 

– Det är politiken som havererar, säger han.

På ett personligt plan har det gått bra. Han har fått sin doktorshatt, köpt bostadsrätt och arbetar numera som forsknings-ingenjör, med ansvar för det labb han själv använde som doktorand. Men samtidigt bär han på en stark oro inför framtiden. 

– Jag är rädd för att vi rör oss mot en kollaps av våra samhällen inom min livstid som ett resultat av klimatkatastrofen. Det kommer att påverka oss med förlorade skördar och värmeböljor som i sin tur kommer att leda till hårdare auktoritära drag i våra samhällen och göra dem råare.

Hur är det att leva med den här oron? 

 – Det är en spännande fråga, säger David Alcer och för händerna över ansiktet, innan han fortsätter: 

– Det bästa sättet att hantera det, det är att försöka balansera acceptansen av insikten över vad som kommer att hända, med att vara väldigt upprörd över det och använda den upprördheten till att göra motstånd. 

På frågan om han inte tror att politiken kommer att vända kurvan neråt skrattar David Alcer först till, innan han svarar:

– Alltså, förra året låg vi redan över 1,5 graders uppvärmning. Det som behövs är en abrupt och snabb sänkning av alla utsläpp. Men det som politikerna gör är att öka utsläppen. 

Hur ser du på de samhällskostnader som din aktivism leder till?

– Man måste se det i jämförelse med de kostnader som samhället utsätts för på grund av klimatförändringarna och att politikerna utsätter samhället inte bara för enorma kostnader, utan samhällskollaps – och då tänker jag att valet är självklart. 

Och att det stör människor i deras vardag?

– Återigen, vi är på väg mot samhällskollaps. Det kommer att vända upp och ned på livet för oss alla.

”Blev en ögonöppnare”

Visst fanns det politiska diskussioner vid matbordet i familjehemmet i Berlin. Men  ingen var engagerad mer än så. För hans egen del var det pingis, vatten-polo och skolan som intresserade, även om han också kom att delta i en och annan demonstration. 

– Men inte så att jag kände mig särskilt aktiv i någon politisk mening. Det kom senare.

En vändpunkt kommer när aktivister och lokalbor tar upp kampen mot rivningen av den lilla tyska byn Lützerath som hotas att förvandlas till en kolgruva. Till sist nås en kompromiss mellan politikerna och energibolaget RWE. Kolutfasningen flyttas fram och fem andra byar räddas. Men Lützerath går förlorat till schaktmaskinerna – och aktivisterna bärs bort. För David Alcer var det ”djupt otillräckligt” för att hejda klimatkrisen och ett svek.  

– Det blev en ögonöppnare, att de stora utsläpparna får fortsätta förstöra för oss alla och polisen slår ned på aktivisterna som försöker skydda våra liv.

Återställ våtmarker

Av en kompis han träffade på Fridays for future får han tips om Återställ våtmarker. En aktionsgrupp som blivit känd för en rad uppseendeväckande aktioner och för att kommunicera våtmarker som en ”lågt hängande frukt” att plocka, då de utdikade avger koldioxid – medan de återställda binder växthusgasen.

– Jag tyckte att det var ett bra koncept att försöka lyfta en kärnfråga på ett sätt som inte kan ignoreras, säger David Alcer.

Aktionen på Melodifestivalen fick stor uppmärksamhet. David Alcer intervjuades av Expressen, där han fick förklara sina motiv. Loreen, som också kommenterade händelsen, säger att det inte var någon ”biggie”.

– Herregud, jag har varit med om värre.

”Helt idiotiskt”

Men alla är inte lika förstående. Både moderater och sverigedemokrater hade redan före aktionen krävt hårdare lagstiftning och Miljöpartiet har kallat Återställ våtmarkers metoder för ”oacceptabla”. Men aktivisterna slår inte av på takten. Under sommaren, några månader efter kuppen mot Mello springer David Alcer ut på banan på Stockholms stadion och vecklar ut en banderoll under ett lopp i 400 meter häck, för vilket han döms för brott mot ordningslagen. 

– Seriöst, det är helt idiotiskt. De ska få protestera, men det är förkastligt att göra det på det sättet, säger Karsten Warholm som sprang mot seger till SVT.

Aktionerna har fortsatt och så också de politiska utspelen. Senast i april gick Sverigedemokraterna ut med ett skarpt förslag om att aktivisterna ska kunna dömas till fängelse i fyra–fem år, under terrorlagstiftningen. I en intervju med Aftonbladet säger Pontus Andersson Garpvall (SD), ledamot i riksdagens justitieutskott, att ”en vanlig arbetare som är på väg till jobbet blir inte särskilt glad om han eller hon blir sen för att folk har satt sig på vägen”. 

– Det finns en irritation från gemene man mot det här, då är det upp till politiken att komma med åtgärder.

75 procent stöttar idén

David Alcer är väl medveten om att aktionerna rör upp känslor men tycker att han fått kvitto på att taktiken är framgångsrik. Så som när brittiska Social change lab i somras publicerade en studie som visade att omnämnandet av våtmarker ökat markant under 2021 och 2023. Även om majoriteten ogillade gruppens taktik, stöttade 75 procent idén om att just återställa våtmarker.

– Aktioner väcker mycket uppmärksamhet och leder till debatt i samhället om just det temat som man lyfter.

Hur ser du på risken att den här typen av aktioner spär på polariseringen i samhället?

– Polariseringen drivs av politikerna. 

Istället för att adressera klimatkrisen lägger de fokus på invandrare och aktivister, resonerar David Alcer. Det för att dölja ”det enorma svek som de utför”, fortsätter han. 

– På så sätt är repressionen också ett tecken på att aktivismen har effekt. För jag tror att det finns en rädsla för att vi faktiskt ska gå samman och med fredliga metoder stoppa rovdriften på våra gemensamma resurser.

Så repressionen är väntad?

– Ja.

Tas in för samtal

En torsdagsmorgon i april sitter han frihetsberövad i en svart omärkt bil på väg till polishuset. Han grips strax efter att han låst upp sin cykel för att bege sig till jobbet. I förhörsrummet frågas han ut om alltifrån sin aktivism till hur han skulle ställa sig till ett avvisningsbeslut. Några månader senare händer det igen. Den här gången är han på väg hem från jobbet. Än en gång tas han in för ”samtal”. Men den här gången förs han också till förvaret i Ljungbyhed. Först nästa dag släpps han efter att ha fått tag på sin advokat. Enligt polisens förhör som Syre tagit del av motiveras förvarsbeslutet med att han inte svarat på frågor, något David Alcer å sin sida säger att han inte gjorde för att han inte fick tag på sin advokat. För Aftonbladet berättar advokaten Tomas Fridh, som företräder honom, att det normalt krävs allvarlig brottslighet för att utvisa en person med permanent uppehållsrätt, vilket David Alcer har efter att ha bott i Sverige i mer än fem år. 

– Det har funnits väldigt milda misstankar mot honom, och ändå har polisen vid upprepade tillfällen använt ganska mycket tvång mot honom. Plockat honom på stan och sådana saker som de normalt gör i mycket allvarligare situationer. Så jag har svårt att förstå vad som har hänt i hans ärende. Jag har inte kunnat få svar på det.

Häva uppehållsrätten?

Migrationsverket utreder nu om hans uppehållsrätt ska hävas. I ett yttrande från gränspolisen som Syre tagit del av beskrivs David Alcer begå grova skadegörelsebrott och andra brott som kostar samhället stora summor pengar. Gränspolisen skriver vidare att han ägnar sig åt brottsliga gärningar för att få igenom förändringar som endast kan ske ”medelst politiska beslut och bedöms därför som ett hot mot den demokratiska grundordningen”. 

David Alcer avfärdar gränspolisens formuleringar. Han beskriver yttrandet som ”absurt” och menar att det bygger på ”en omvänd logik”.

– Just civil olydnad har ju historiskt sett varit en viktig del av den demokratiska utvecklingen. Så det stora hotet mot demokratin är ju att vi inskränker möjligheterna för medborgare att medverka i demokratin, säger han.

”En stor överdrift”

David Alcer är dömd för två brott, brott mot ordningslagen och störande av förrättning, som gett dagsböter. Men att polisen skriver att han ägnar sig åt grova skadegörelsebrott ifrågasätter han. Enligt det brottsregister gränspolisen själv hänvisar till rör det sig om ett fall där han är misstänkt för grov skadegörelse – ett fall som ännu inte prövats i domstol.

– Jag har filmat när två personer sprutade vattenlöslig färg på en Tesla-butik efter Elon Musks fascistiska uttalanden, brottsrubriceringen grov skadegörelse är en stor överdrift, säger han. 

Polisen skriver även att de har underrättelser om att han ska ha varit den som planerade och låg bakom en aktion där två personer limmade fast sig i en tavla på Nationalmuseum värd 200 miljoner kronor och smetade röd färg på den. David Alcer säger å sin sida att han deltog i aktionens förarbete och hjälpte aktivisterna planera sin aktion, ”men inte mer än så”. Han reagerar också på att polisen i yttrandet till Migrationsverket inte nämner att tavlan hade ett skyddsglas, som var det som aktivisterna limmade fast sig på.

– Det gör ju att allting låter lite annorlunda än vad det är.

 Själv ser han händelsen som ett sätt att tysta honom – och ett tecken i tiden.

– Jag tror att det inte finns något i det rent rättsliga som skulle legitimera både det hårda ingripandet från gränspolisen men även en utvisning i mitt fall, säger han.

– Det som händer mig är jag rädd kan bli framtiden för oss alla, med omotiverade och överraskande polisingripanden mitt i vardagen. Det känns skrämmande att det är den riktningen samhället rör sig mot.

Du riskerar att ditt liv rivs upp. Kommer du fortsätta med din aktivism?

– Ja.

Att agera i linje med dina principer är viktigare än det du riskerar att förlora?

– Ja, absolut. Jag ser det också i ljuset av att jag är en vit europé i Sverige. 

Jämfört med människor i andra länder – och andra tider – som riskerat eller förlorat sina liv för sin aktivism, är hans situation fortfarande mycket privilegierad, resonerar han. Under David Alcers skolgång lades särskild vikt vid Förintelsen och Andra världskriget. I klassrummet diskuterades hur tyskarna kunde sluta upp bakom den mordiska ideologin – och varför de själva inte satte stopp för fascismen. Frågor som han fortfarande brottas med.

– Det möjliggjordes av majoritetens tystnad. Med de tankarna i bakhuvudet så finns också frågan om vilken människa jag hade varit, om jag hade varit en medlöpare och passiv trots att jag visste om det som pågick eller om jag hade vågat säga emot, trots att det kunde vara livsfarligt. 

Vad skulle folk gjort när den nazistiska rörelsen växte fram? 

– Det hade behövts att många fler sa emot och uttalade vad samhället riskerade att vara på väg mot. Att helt enkelt gå samman, vara solidarisk med varandra och göra motstånd.

Inget tvivel

Tillbaka till Melodifestivalen. Hur kom det sig att något tvivel inte smög sig på när han satt och väntade på att kliva upp i rampljuset. Hos någon annan hade kanske tankarna snurrat, är det rätt – vågar jag? Men där och då var beslutet redan taget, berättar David Alcer. 

– Kanske är det helt enkelt vilken människa jag vill vara i den här tiden som motiverar mig att kämpa på trots att utfallet är väldigt ovisst.