En ny rapport från Konkurrensverket pekar på oroande tecken på korruption inom offentliga upphandlingar. Det handlar om tystnadskultur, bisysslor och en sårbar kontrollapparat.
En ny rapport från Konkurrensverket visar att korruption i samband med offentliga upphandlingar i Sverige är ett allvarligt problem, särskilt inom vården där experters starka inflytande och bisysslor skapar sårbarheter. Studien bygger på intervjuer med personer som arbetar med offentliga upphandlingar, både inom myndigheter och privata företag.
Offentliga upphandlingar uppgår till över 900 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ungefär en sjättedel av Sveriges BNP. Det är en enorm marknad som både lockar och möjliggör korrupta beteenden, enligt rapporten Korruption i samband med offentliga inköp, Professor Olle Lundin vid Uppsala universitet har på uppdrag av Konkurrensverket lett undersökningen, som syftar till att ge en nyanserad bild av problemen och föreslå åtgärder.
De intervjuade, från både offentliga myndigheter och privata företag, menar att traditionella mutor är ovanliga. I stället är vänskapskorruption – alltså att gynna vänner och familj – vanligast. Risken för korruption ökar när inköp görs ute i verksamheten, där många olika personer kan göra direktupphandlingar eller avrop från ramavtal, utan att upphandlingsenheterna har full insyn.
Vad är korruption?
”Korruption är ett beteende som avviker från de normala plikterna för en offentlig roll på grund av privata hänsyn (till familj, andra närstående) och ger pekuniära eller statusmässiga fördelar, eller bryter mot regler som förbjuder att vissa typer av hänsyn påverkar utövandet av uppdraget”
IMF.Vårdens särskilda utmaningar
Upphandlingar inom hälso- och sjukvården pekas ut som särskilt problematiska. Här har experterna stort inflytande och kan samtidigt ha privata ekonomiska intressen som riskerar att påverka besluten. Bisysslor är ett annat återkommande problem, där reglerna är svaga och ofta förlitar sig på att arbetsgivaren ska upptäcka och agera mot förtroendeskadliga engagemang. När arbetsgivare inte agerar kan problemen fortsätta obemärkt.
Rapporten beskriver också en utbredd tystnadskultur. De som försöker påtala oegentligheter möts ofta av motstånd och bristande stöd från ledningen, vilket gör det svårt att komma till rätta med problemen. Flera intervjupersoner talar om en kamp för att upprätthålla regelverket, där många hellre blundar för riskerna än tar strid.
Ur rapporten:
- Offentliga inköp i Sverige uppgår till över 900 miljarder kronor per år, cirka en sjättedel av BNP.
- Vänskapskorruption (gynnande av vänner och familj) är vanligare än traditionella mutor.
- Risken för korruption ökar när många personer får göra inköp ute i verksamheten, utan full insyn från upphandlingsenheterna.
- Hälso- och sjukvårdens upphandlingar är särskilt utsatta, där experters inflytande och privatekonomiska intressen kan påverka beslut.
- Regelverket kring bisysslor är svagt och bygger på att arbetsgivaren agerar, vilket inte alltid sker.
- En utbredd tystnadskultur gör det svårt att upptäcka och åtgärda korrupta beteenden.
- Svängdörrsfenomenet – där personer går mellan myndigheter och leverantörer – kan skapa intressekonflikter.
- Föreslagna åtgärder: begränsat antal inköpsansvariga, ökad utbildning, bättre kontroll och en starkare antikorruptionskultur.
För att minska korruptionsriskerna föreslår rapporten bland annat att antalet personer som får göra inköp ute i verksamheten begränsas och att de får bättre utbildning i upphandlingsregler och etik. Dessutom behövs bättre stödmaterial, tydligare kontrollmöjligheter och en starkare kultur mot korruption i hela organisationen.
Rapporten understryker också vikten av att hantera det så kallade ”svängdörrsfenomenet”, där personer går mellan upphandlande myndigheter och leverantörer, vilket kan skapa intressekonflikter. Ökad transparens och medvetenhet kring offentliga upphandlingar är avgörande för att motverka korruption.
New Public Management (NPM)
- New Public Management, ofta förkortat NPM, är en reformrörelse inom offentlig sektor som växte fram under 1980-talet. Idén var att göra myndigheter och offentliga verksamheter mer effektiva genom att låna styrmetoder från privat sektor – som konkurrens, resultatstyrning och upphandling.
- Många kommuner och myndigheter började köpa tjänster från privata företag för att spara pengar och öka flexibiliteten.
- Forskningen visar dock att reformerna i många fall lett till högre kostnader och sämre kvalitet. Kritiker pekar även på problem som minskad demokratisk insyn, ökad byråkrati och en ökad risk för korruption.
