Med hjälp av de medel som Naturvårdsverket fördelar till våtmarker, återställdes 31 kvadratkilometer under fjolåret. En ökning med 15 procent, uppger myndigheten.
Den största ytan med färdigställd våtmark gjordes av länsstyrelserna inom landets skyddade områden, så som naturreservat, skriver Naturvårdsverket. Vanligaste åtgärden var att lägga igen eller plugga diken, följt av att ta bort buskar och träd som annars gör att våtmarken växer igen och gradvis blir torrare. Men Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket, säger i en kommentar att det finns begränsad potential till en återvätning som leder till omfattande utsläppsminskningar av växthusgaser i landets skyddade områden.
– De stora möjligheterna att uppnå utsläppsminskningar finns på privatägd mark. Markägare är centrala för att det ska bli mer våtmark i Sverige. Allt våtmarksarbete är frivilligt och det finns goda möjligheter till finansiering, säger hon.
Av Sveriges inventerade våtmarker beräknas omkring 80 procent ha påverkats de senaste tvåhundra åren. Totalt återställdes 31 kvadratkilometer under fjolåret genom medel från Naturvårdsverket, en ökning med 15 procent. Räknas medel från Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten, blir slutresultatet cirka 35 kvadratkilometer.
