Förslaget: Flyktingar ska bli utan bidrag i åratal

Kritiken är massiv i myndigheters och organisationers respons till Tidöpartiernas förslag om att nyanlända ska få färre, eller inga bidrag.

– Vissa grupper ställs helt utanför samhällets beskydd, säger Maria Persdotter, forskare vid Linköpings universitet.

Förslaget innebär att människor som flyr från krig eller förföljelse inte får barnbidrag, bostadsbidrag och flera andra socialförsäkringar förrän efter de levt med uppehållstillstånd i Sverige i fem år.

Dessutom nekas två ytterligare grupper med asylskäl och många andra nyanlända socialtjänstens försörjningsstöd – även kallat ”samhällets yttersta skyddsnät” – lika länge. 

– Förslaget skapar en grupp som inte har någonting,  säger Anders Neergaard, professor vid Remeso, Linköpings universitet.

Ändrar välfärdsstaten

Den svenska välfärden har hittills byggt på att vissa förmåner är knutna till att du bor här, som barnbidraget. Samtidigt finns andra förmåner som bygger på inkomst och arbete. Så har det sett ut i decennier. 

– Förslaget går emot tanken att alla människor som lever i Sverige ska ha en grundläggande trygghet. Många tänker att ingen kommer att svälta i Sverige, och därför tror man nog inte att förslaget är så radikalt som det faktiskt är, säger Anders Neergaard.

De som inte kan jobba får i stället leva på sina anhöriga eller på hjälporganisationer, skriver utredaren. Men de kan bara delvis täcka upp, anser Anders Neergaard. 

– En betydande grupp kommer leva i extrem fattigdom.

Ett halmstrå finns dock kvar –  att socialtjänsten beviljar så kallat akut nödbistånd till dem som är helt utblottade. Det kan exempelvis handla om en natt på härbärge eller en matkasse. 

Men socialtjänsten är inte skyldig att dela ut detta nödbistånd, vilket också tas upp i utredningen.

– Mitt intryck är att kommunerna redan är mycket restriktiva med att bevilja nödbistånd. Det är också avsett för kortvariga, akuta situationer, inte för personer med långvariga behov. Stödet är både oförutsägbart och rättsosäkert, säger Maria Persdotter.

Massiv kritik

Hela 52 organisationer och myndigheter är mycket kritiska och flera säger nej till alla punkter. Enbart sex säger tydligt ja och två låter positiva. Resterande 15 som fått tycka till om regeringens förslag avstår från att lämna respons, säger sig inte ha några synpunkter, eller tar inte ställning. Men flera av dem uttrycker ändå kritik, visar Syres genomgång.

Något som många för fram är den ökade risken för kriminalitet när människor inte har andra sätt att försörja sig på. 

–  Du försätter människor i en väldigt utsatt ekonomisk situation. Det borde vara hela samhällets högsta mål att minska kriminaliteten och minska nyrekryteringen till gängen. Då går det här förslaget i motsatt riktning, utan att det medför några positiva konsekvenser, säger Erik Pelling, ordförande för Sveriges kommuner och regioners beredning för socialpolitik och individomsorg.

Att barn utsätts för sexuell exploatering riskerar också öka, skriver Polismyndigheten. Dessutom blir det svårare för kvinnor att lämna människohandel, prostitution eller en våldsam relation om de inte har chans att få pengar till mat och kläder åt sina barn, skriver Socialstyrelsen.

Därför vill Tidöpartierna införa detta

Det finns två anledningar till att regeringen och Sverigedemokraterna vill försämra möjligheterna till bidrag för nyanlända. Det ena är antagandet att en generös välfärd skulle locka hit fler invandrare. Men utredningen överskattar hur många som kommer hit av det skälet, skriver bland andra IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Ett annat skäl som regeringen uppger är att få ut fler i arbete. Men även det överskattas, enligt IFAU, som arbetar med just denna typ av studier. När Danmark halverade bidragen till nyanlända, ökade sysselsättningen bara tillfälligt i början, för att sedan bli noll. Den tillfälliga ökningen kan delvis förklaras av att det fanns mycket jobb. Samma ökning fanns inte bland nyanlända som mötte en tuffare arbetsmarknad. I stället ledde de sänkta bidragen till ökad kriminalitet, och att barn slutade gå i skolan för att hjälpa sina föräldrar med försörjningen.

Inga studier på svensk data visar att minskade bidrag skulle leda till att fler jobbar, skriver IFAU.

Människor som faktiskt inte kan jobba, som äldre, funktionsnedsatta, och sjuka är inte heller undantagna i regeringens förslag om kvalificering.

– Här klämmer man verkligen åt grupper som faktiskt aldrig kan lönearbeta. Det är jättehårt, säger Maria Persdotter. 

Ukrainarna 

Trots att lagändringarna inte införts ännu är det redan i dag en grupp flyktingar som får färre bidrag än tidigare – ukrainarna.

– Utredningen går lite grann i den riktningen för övriga grupper, säger Anders Neergard. 

De ukrainare som folkbokförts efter 1 november 2024 får inte längre barnbidrag, bostadsbidrag eller andra bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Men de har fortfarande rätt till försörjningsstöd från socialtjänsten, vilket inte alla nyanlända skulle få enligt regeringens förslag om ”kvalificering”. 

– Situationen är väldigt tuff för många som berörs av reglerna. Att stå utan barnbidrag och bostadsbidrag innebär redan i dag stora påfrestningar för familjer, skriver Tetyana Rep, ordförande för Ukrainska alliansen i Sverige i ett mejl till Syre.

På frågan om hur det skulle vara om de inte ens hade fått pengar från socialtjänsten svarar hon:

– Om även möjligheten till ekonomiskt bistånd skulle försvinna blir det ännu svårare att klara vardagen.

Lagändringen presenterades av regeringen som ett sätt att förbättra för ukrainares villkor i Sverige, eftersom den också innehöll regler som gör att gruppen snabbare kan folkbokföra sig. Det innebär flera fördelar, som att slippa leva på Migrationsverkets låga dagersättning. Men att ukrainarna totalt sett skulle få det bättre var en bluff, ansåg bland annat Sveriges kommuner och regioner och Centerpartiet när förslaget var ute på remiss. 

Orsaken till att reglerna kunde ändras för just ukrainarna är att de har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, som har särskilda skrivningar. Då är det upp till varje europeiskt land att låta ukrainarna få full tillgång till socialförsäkringssystemet eller inte, uppger Lotti Ryberg Welander, forskare inom rättssociologi vid Linnéuniversitetet.  

Hur ukrainarna som drabbas påverkas av lagändringen återstår att se.

– Det skulle gå att göra en utredning om hur ukrainarna lever efter november 2024 men jag tror inte att regeringen är särskilt intresserad av det, säger Lotti Ryberg Welander. 

Orättvist 

Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, anser att det inte finns behov av särregler för nyanlända.

– Vårt trygghetssystem har väldigt begränsad dragningskraft på migranter och sysselsättningen har trendmässigt förbättrats, så bidragsberoendet verkar inte öka, säger han.

I dag finns redan tydliga drivkrafter till arbete i socialförsäkringen, eftersom majoriteten av ersättningarna bygger på att du haft arbete och inkomster, poängterar han.

 –Varför ska man inte få barnbidrag om man bor här med sina barn? Det är helt fel tänkt att man ska kvalificera sig för sådana förmåner som vi inte har ett arbetskrav för, säger Joakim Palme.

I stället ser han risker med förslaget, som att samhället kan delas upp i ett A- och B-lag.

– Det blir orättvist för de nyanländas barn som får sämre villkor än sina jämnåriga kamrater, och en slags bestraffning av de nyanlända som arbetar och betalar skatt som alla andra om de inte får tillgång till de här systemen.

Ännu mer orättvist kan det te sig i jämförelse med arbetare från EU- och EES-länder, som kan få barnbidrag även om deras barn är kvar i hemlandet.

Maria Persdotter anser att reglerna skulle vända upp och ned på hela idén om välfärdsstaten.

– Det normaliserar en princip om att välfärdsstaten inte är till för alla, och allra minst för dem som mest behöver den. Vad ska vi ha välfärden till om inte för att skydda och stötta de allra mest missgynnade bland oss?

Syre har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) för att få svar på kritiken, men hennes pressekreterare svarar att ”Remisstiden gick ut för några veckor sedan och remissammanställning pågår just nu i regeringskansliet”.