FN:s klimatpanel IPCC jobbar just nu med att skissa fram en plan på vad nästa stora syntesrapport ska innehålla. Men under det senaste arbetsmötet dök det upp många invändningar mot helt centrala begrepp, något som fått IPCC:s vice ordförande Diana Urge-Vorsatz att reagera i ett upprört inlägg på Linkedin.
FN:s klimatpanel publicerar vart 5:e till 7:e år en stor syntesrapport över vad den samlade forskningen säger om klimatet. Den sjätte rapporten presenterades under 2023, och just nu pågår arbetet med den 7:e rapporten, som ska presenteras i slutet av 2029.
Men under det senaste arbetsmötet med rapporten, som hölls i den kinesiska staden Hangzhou den gångna helgen, så framfördes många invändningar mot helt centrala nyckelbegrepp, vilket Supermiljöbloggen var först med att rapportera.
Det hela fick IPCC:s vice ordförande Diana Urge-Vorsatz att skriva ett personligt inlägg på plattformen Linkedin, där hon uttrycker oro över utvecklingen. Hon berömmer först IPCC för att ha lyckats enas om ett utkast om innehållet, men fortsätter bekymrat:
”Samtidigt måste jag registrera min oro över framtiden för både IPCC och vårt globala klimat utifrån vissa trender som förändringarna i utkasten signalerar”, fortsätter hon, och tillägger att detta är hennes personliga åsikter.
Nyckelord som tidigare återkommit i rapport efter rapport har nu börjat ifrågasättas av flera länder. Vissa har tagits bort medan andra helt enkelt ifrågasatts, skriver Urge-Vorsatz. Det rör sig bland annat om centrala ord såsom policyer, fossila bränslen, NDC:er, Parisavtalet, missanpassning, elektrifiering, acceleration, tillskrivning och framtida utsläppstrender. Vissa av dem ansågs vara alltför normativa och föreskrivande av hur policyer bör utformas.
”Utan en robust bedömning av den exponentiellt växande erfarenheten och kunskapen om de ämnen som är relevanta för våra globala ansträngningar, äventyrar vi effektiviteten av dessa avgörande multilaterala processer – som hittills har tagit oss bort från de värsta klimatvägarna sedan PA (Parisavtalet, reds.anm.), och som har hjälpt till att katalysera viktiga landvinningar såsom förlust- och skadefonder och andra finansiella instrument”, skriver Urge-Vorsatz.
Hon tillägger också att det i det långa loppet kan äventyra länders engagemang – moraliskt och finansiellt – för klimatkonventionen, klimatpanelen och de multilaterala förhandlingarna.
