Unesco varnar för hur den planerade gruvan i Gállok, även kallad Kallak, kan påverka världsarvet Laponia. FN-organet besökte området förra året i maj, och slutsatserna presenteras nu i en rapport.
Gruvan i Kallak utgör ett ”betydande hot” mot världsarvet Laponia, skriver Unesco i rapporten, enligt TT.
”Eftersom gruvan skulle få oåterkalleliga konsekvenser för både kultur- och naturvärdena på fastigheten anser Unesco att ett miljötillstånd för gruvan, som skulle göra det möjligt att påbörja utvinningen, inte bör godkännas.”
Regeringen har beslutat att tillåta gruvbrytning i Kallak och Högsta förvaltningsdomstolen har givit klartecken för planerna. Gruvbolaget Beowulf Mining arbetar nu med miljötillståndet.
Unesco övervakar området
Efter regeringens beslut valde Unescos världsarvskommitté att inleda en övervakning av Laponia. Under våren 2024 besökte Unesco världsarvet och slutsatserna har nu samlats i rapporten. Världsarvskommittén kommer fatta beslut utifrån rapporten vid ett möte i Paris som pågår fram till 16 juli.
Unesco menar att utvinningen skulle få oåterkalleliga följder för både natur och kultur, och rapporten innehåller nio rekommendationer för att bevara Laponias unika värden, enligt Riksantkvarieämbetet. Den första är att inga ytterligare beslut bör fattas för att möjliggöra gruvutvinning i Kallak. Unesco vill också se en hållbarhetsstrategi för världsarvet och dess omgivande landskap, där de natur- och kulturvärdena som utgör grunden för världsarvsstatusen tydligare definieras. Unesco menar också att det behövs en buffertzon för att skydda flyttleder utanför världsarvet där renarna rör sig mellan sommar- och vinterbete.
– Det här är allvarlig kritik som riktas mot Sveriges hantering av världsarvet Laponia i ett internationellt sammanhang. Nu inväntar vi världsarvskommitténs beslut kring rapporten, därefter behöver vi ta ställning till hur Sverige ska bemöta kritiken, säger riksantikvarie Susanne Thedéen, i ett pressmeddelande.
Natur och kultur i samspel
Unescos världsarvskommitté ansvarar för att besluta om nya världsarv, och att följa upp hur befintliga världsarv skyddas och förvaltas.
Laponias världsarvsutnämning grundar sig i en kombination av unika natur- och kulturvärden. Till naturvärdet räknas arternas mångfald och utbredning, men också själva landskapet som formats i samspel med samisk tradition där man under lång tid har bedrivit renskötsel.
Området togs upp på Unescos världsarvslista 1996.
