Det nya golvet för lönekravet på arbetskraftsinvandring kommer att bli 90 procent av den svenska medianlönen, det vill säga 33 390 kronor. Det presenterade regeringen under måndagen.
Regeringens beslut innebär en höjning jämfört med i dag, men samtidigt avstår regeringen från att höja hela vägen upp till hundra procent, vilket stod i Tidöavtalet. Eftersom den svenska medianlönen just nu är 37 100 kronor innebär det att höjningen blir 3 710 kronor mindre än om man valt att fortsätta med det ursprungliga förslaget.
Dock kritiserades höjningen från flera håll redan när den föreslogs, bland annat från Sveriges kommuner och regioner (SKR), som menade att ”ett kraftigt skärpt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare försvårar att klara kompetensbehoven i välfärden”.
Samtidigt kommer man nu att ”undvika ett väldigt snårigt regelverk med 150 olika undantag”, säger migrationsminister Johan Forssell under en presskonferens. I stället kommer regeringen kunna ge undantag till att sätta lägre nivåer för ”enskilda yrkesgrupper”, samt exkludera vissa yrkesgrupper från att helt beviljas arbetstillstånd.
Simona Mohamsson, Liberalernas partiledare samt utbildnings- och integrationsminister, säger under presskonferensen att ”nu blir det här en bra reform”. Hon tillägger att det är ett ”styrkebesked för Tidösamarbetet”.
– Dessutom kommer regeringen att följa upp effekterna av den nya lagstiftningen genom att årligen utvärdera effekten för kompetensförsörjningen och tillväxten, säger hon.
Men från flera håll hörs kritik mot regeringens beslut. Arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare (som representerar företag inom lantbruk, skogsbruk, djursjukvård, trädgårdsanläggning och golf) beskriver det som ”något av en chock för de gröna näringarna”, dettan då den kollektivavtalade medianlönen för arbetare inom lantbruket ligger på 27 290 kronor i månaden.
– Ett lönegolv på 90 procent och slopade undantag är till och med sämre än det tidigare förslaget, säger Emma Terander, chef för arbetsmarknad på Gröna arbetsgivare, i ett pressmeddelande.
Fackförbundet LO är delvis positiv till beslutet, bland annat att man backar från listen med 152 undantag.
– Att det är svårt för arbetsgivare att anställa beror ofta på dåliga arbetsvillkor snarare än på brist. Vi befarar att regeringen kommer att bevilja alltför många undantag inom LO:s yrken där det inte råder brist på arbetskraft utan där bättre arbetsvillkor skulle lösa problemen, säger LO:s ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande.
Han tillägger:
– Det är viktigt för LO med full sysselsättning och det är oacceptabelt att vi idag har en halv miljon arbetslösa i Sverige. Arbetskraftsinvandring kan inte ersätta behovet av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Här måste regeringen göra mer.
För de gröna näringarna handlar det om något tusental personer från tredje land, skriver organisationen, och konstaterar att det visserligen inte är många, men att ”de utgör en avgörande kompetens som företagen inte hittar i Sverige”.
– Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hade kommit fram till att i princip alla yrken inom de gröna näringarna skulle undantas. Detta skrotar nu regeringen och ska istället själva ta beslut om enskilda yrken som ska undantas. För företagen innebär det att en byråkrati ersätts av en annan, säger Emma Terander.
Texten har uppdaterats.
