Vi åker mer och mer tåg, dubbelt så mycket nu som 1990. Ändå är investeringarna minimala och underhållet släpar efter mer och mer, skriver Hans Sternlycke, och Sverige klarar inte EU:s trafikmål. Han efterlyser visioner för järnvägen.
DEBATT. Anslaget till större namngivna järnvägsinvesteringar i förslaget till nationell transportplan för infrastrukturen 2026–2037 har halverats till 152 miljarder kronor från 309 miljarder kronor förra tolvårsperioden, ynka 12,7 miljarder kronor per år. Det är under två promille av BNP, 6 379 miljarder kronor förra året. Av de pengarna går 125 miljarder, hälften, till Stockholms län med 2,5 miljoner invånare, en fjärdedel av Sveriges 10,6. Sverige utanför Stockholm, Västra Götaland och Skåne får 78 miljarder kronor, 6,5 miljarder per år.
Till järnvägen sparas in, men på kärnkraften är regeringen beredd att satsa 400 miljarder kronor och få tredubbla elpriset, och alla partier i riksdagen sa ja till att år 2030 lägga 200 miljarder kronor mer om året på försvaret än 2022, för att inte Ryssland ska erövra oss, trots att de bara har hälften av Europas krigsmakt.
Järnvägstrafiken har tvärtemot Trafikverkets prognoser dubblats de senaste trettio åren, samtidigt som investeringarna varit minimala, och underhållsskulden växt. Följden har blivit kapacitetsbrist, förseningar och dålig konkurrenskraft mot bil och flyg. Ytterligare sänkning av ambitionerna leder till sänkt konkurrenskraft och miljardförluster. LKAB har drabbats hårt av bristerna på Malmbanan.
Med de nya stambanorna som höghastighetsjärnväg skulle trafiken på de gamla stambanorna kunna tredubblas med jämnare hastighet där. Först lades höghastigheten ner, trots att SJ ansåg att de kunde självfinansieras på 12 år med ökad trafik. Skanskas förslag att bygga på bro för 230 miljarder kronor på tredjedelen av tiden i stället för en konventionell bana för 320 miljarder kronor negligerades. Sedan lade dagens regering som första åtgärd ned den, därför att den skulle vara för dyr, och förlorade 40 procent i EU-bidrag.
Sverige riskerar hundratalet miljarder i böter för att inte klara EU:s miljömål till 2030, utsläppen har man i stället ökat. Okänt är skadeståndet som blir för att inte ha klarat trafikmålen utan tvärtom ha motverkat dem: inget flyg under 50 mil, om det finns järnväg, och inget gods över 30 mil på väg, samt att alla kvartsmiljonstäder ska förbindas med höghastighetsjärnväg.
Visionen för European highspead railway action plan (HSR) till 2050 är 4 940 mil höghastighetsjärnväg, i klass med Kina i dag, för 5 980 miljarder kronor i investering, men femdubbelt i nytta. Sverige saknar visioner.
