När granskningen av Sveriges arbete med mänskliga rättigheter presenterades i FN under måndagen kom totalt 320 rekommendationer från 101 länder. Bland annat lyftes rasism, hatbrott och diskriminering som viktiga frågor, liksom samers, migranters och barns rättigheter.
Processen med att granska FN:s medlemsländers arbete med mänskliga rättigheter har funnits sedan 2008 och innebär att medlemsländerna granskar varandra på lika villkor. Vart femte år lämnar landets regering in en rapport om arbetet för mänskliga rättigheter. Inför granskningen presenteras även en sammanfattning av vad FN:s olika organ sagt om landet i fråga, samt information från civilsamhället och myndigheter i landet. Under måndagen var det Sveriges tur att granskas.
– Det var en hög uppslutning där 101 länder kom med rekommendationer, säger Linde Lindkvist, utredare på Institutet för Mänskliga rättigheter, som följde presentationen.
Bland de många frågor som lyftes syntes bland annat skyddet av samers rättigheter.
– Det var många länder som lyfte att den sanningskommission som nu pågår behöver goda förutsättningar och resurser för att kunna fullborda sitt arbete, säger Linde Lindkvist.
Sanningskommissionen är planerad att presenteras i december i år, men regeringen fick tidigare i år FN-kritik just på grund av att budgettilldelningen inte varit tillräcklig för att arbetet ska kunna utföras tillräckligt väl och i tid.
Även det faktum att Sverige fortfarande inte skrivit under ILO:s konvention 169 om ursprungsfolks rättigheter kritiserades av flera länder.
Under 2022 och 2023 presenterades också en annan sanningskommission i Sverige, den för kväner, lantalaiset och tornedalingar. Den lämnade rekommendationer för hur Sverige kan erkänna och gottgöra de historiska övergreppen som konstateras. Bland annat genom att stärka språkrättigheter och förbättra möjligheten för minoriteter att organisera sig, men också genom en offentlig ursäkt. Men sedan dess har inte mycket hänt, konstaterar Linde Lindkvist.
– Från vår sida har vi också tryckt på detta, att vi har velat se att rekommendationerna som man kom fram med också genomförs.
Risk för etnisk profilering
Även rasism, diskriminering och hatbrott är ett område där det kom många rekommendationer. Bland annat lyftes flera oroliga röster om risk för ökad diskriminering och etnisk profilering inom brottsbekämpningen, som till exempel vid användningen av säkerhetszoner.
– Det är något vi på MR-institutet också uttryckt viss oro över. Vi har exempelvis tryckt på att användningen av säkerhetzoner riskerar att inskränka rätten till privat- och familjeliv. Det kan vara tillåtet att inskränka mänskliga rättigheter för att säkerställa trygghet och brottsbekämpning, men konventioner ställer krav på hur det får ske. Det krävs grundlig analys och en bedömning av om åtgärderna är nödvändiga, om de är effektiva för att uppnå syftet, och om de står i proportion till de rättighetsinskränkningar som riskeras, säger Linde Lindkvist.
Andra områden där det kom rekommendationer var migranters rättigheter. Många uttryckte en oro för att asylsökande har begränsade möjligheter att få vård och boende. Även om inga länder specifikt lyfte den ekonomiska situationen så nämns den i det dokument som sammanfattar FN-organens bedömningar av Sverige. Här uttrycker man en oro över att den dagpenning som betalas till asylsökande inte har höjts sedan 1994 (den ligger idag på 71 kronor per dag för en ensamstående person som inte bor på Migrationsverkets boende).
Krävs åtgärder mot växande fattigdom
Den ekonomiska ojämlikheten och att allt fler personer i Sverige idag klassas leva i fattigdom är ett område som FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter lyft. De rekommenderar bland annat att Sverige antar en officiell metod att mäta fattigdom som tar hänsyn till olika dimensioner av fattigdom samt att man angriper den växande fattigdomen med riktade insatser.
Växande fattigdom och ökande klyftor är ett av de områden som även MR-institutet ser som exempel på där utvecklingen av mänskliga rättigheter går åt fel håll.
– Sverige har länge har varit bra och haft hög ambitionsnivå när det gäller mänskliga rättigheter. Men det betyder inte att man kan avstanna i arbetet.
I institutets årsrapport visar en undersökning bland allmänheten att mänskliga rättigheter är viktig för 86 procent av befolkningen. Men samtidigt tycker ungefär hälften att regeringen behöver göra mer.
– Det finns starkt stöd bland befolkningen, men vi ser också vissa starka tendenser som hotar att försvaga förtroendet. Regeringen som motiverar rättighetsinskränkningar med säkerhetsargument. Visitationszoner och vistelseförbud är exempel på inskränkningar som påverkar personer som varken är dömda eller misstänkta för brott.
Behövs systematiskt arbete och ny handlingsplan
Han tycker sig samtidigt att granskningen i FN är ett exempel där regeringen visar att man tar frågor om mänskliga rättigheter på allvar. Enligt MR-institutet är det viktigt att detta görs systematiskt.
– Det finns en del rekommendationer som handlar om det systematiska arbetet. Bland annat behövs det en ny strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter, då den gamla är från 2016.
– Granskningen visar ju på hur stort ämnet mänskliga rättigheter är och hur många frågor som ingår. Det finns en risk att arbetet blir fragmenterat och att man flyttar fram positionerna på ett område, medan de dras tillbaka på ett annat.
Samtidigt var det tydligt under måndagens presentation att regeringen tar FN-granskningen på allvar, tycker Linde Lindkvist.
– Från regeringens sida förde man fram att i en tid då det finns ett samlat hot mot mänskliga rättigheter behövs den här processen extra mycket. De verkar vilja flytta fram positionerna och jag hoppas att de tar med sig den ambitionen i genomförandet.
I höst ska regeringen svara på rekommendationerna genom att välja ut de områden som man vill arbeta med under den kommande femårsperioden.
– Vi tycker det är viktigt att man gör det här så transparent som möjligt och under tiden för en dialog med civilsamhället, så att det får betydelse för människor i vardagen, avslutar Linde Lindkvist.
