Skarp kritik mot beslutet att avsluta biståndet till fem länder

Under fredagen meddelade regeringen att man kommer att fasa ut det bilaterala biståndet till Liberia, Zimbabwe, Tanzania, Moçambique och Bolivia. Det innebär att totalt mer än två miljarder kronor försvinner från utvecklingsprojekt i länderna. 

– Pengarna måste tas nånstans ifrån för att budgeten ska gå ihop, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa under en presskonferens och kallar det flera gånger för ”tuffa beslut”.

Han säger vidare att förändringen är den största som genomförts i svensk biståndspolitik. 

Det humanitära biståndet samt tematiska strategier påverkas inte av beslutet, utan det handlar om det mer långsiktiga utvecklingsbiståndet till dessa länder. Biståndet som går via multilaterala organisationer såsom FN påverkas inte heller genom detta beslut. 

Regeringen har också beslutat att stänga ambassaderna i Bolivia, Liberia och Zimbabwe, vars huvudsakliga inriktning har varit biståndsarbete, meddelar Benjamin Dousa. Han tillägger att beslutet inte innebär att de diplomatiska relationerna till länderna avbryts. 

Utfasningen ska vara genomförd till den 31 augusti nästa år. 

I linje med regeringens prioriteringar

Även om huvudanledningen till beslutet är att frigöra pengar till Ukraina så säger Benjamin Dousa att beslutet också går i linje mer regeringens prioriteringar i stort. 

– Allt för länge har svenskt bistånd varit för spretigt. Vi har varit en vattenspridare och resultatet är att vi haft för dålig koll på svenskt bistånd, säger han under presskonferensen. 

I en intervju med Aftonbladet säger Benjamin Dousa att man i flera av länderna inte sett en tillräckligt stor nytta med biståndet. 

– Exempelvis Zimbabwe och Tanzania är några av världens mest socialistiska länder, där vi har plöjt in tiotals miljarder kronor, säger han. 

Under presskonferensen förtydligar han att beslutet inte är politiskt motiverat, utan att man tittat på faktorer såsom demokrati, institutioners kvalitet och ekonomisk tillväxt.

– Och i flera av de här länderna har vi inte sett den utveckling som vi hade velat se, för att de har präglats av ett styre som inte uppmuntrar till investeringar i marknadsekonomi, till exempel. 

På en fråga om regeringen gjort en konsekvensanalys av vad beslutet får för effekter för dessa länder, varav flera tillhör några av de fattigaste i världen, så svarar Dousa att man löpande gör konsekvensanalyser, men att detta har varit en avvägningsfråga.

– Det är klart att det här kommer påverka länderna på olika sätt. Men jag hoppas att på lite längre sikt så kan det här innebära att länderna i större utsträckning fokuserar på det som skapar tillväxt, institutionella reformer, mer fokus på handel och investeringar. Vilket också, när jag träffar företrädare från de länderna, det är oftast det de tar upp, att de vill ha mer svenska investeringar, mer svenska företag på plats i landet, säger han.

Kritik från flera håll

Beslutet har fått kritik från flera håll. Bland annat från oppositionspartierna. 

– Jag tycker det är ett helt oansvarigt beslut, när västvärlden drar sig undan från det globala syd så finns det andra aktörer, som Kina och Ryssland, som kliver in i de verksamheter som blir tomma istället, säger Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johanssson till Ekot.

Centerpartiets biståndspolitiska talesperson Anna Lasses säger till Ekot att konsekvenserna kommer att bli ”mindre demokratiska insatser, det blir mindre utbildning till barn”.

Även från biståndsbranschen kommer kritik. Svenska Rädda barnens internationella chef Cecilia Chatterjee-Martinsen säger till SVT nyheter att hon önskar att biståndet till Ukraina kunde ha skjutits till med andra medel.

– Vi ser också de stora behoven i Ukraina men vi oroar oss för att biståndet till Ukraina sker på bekostnad av det långsiktiga utvecklingsbiståndet till världens allra fattigaste länder.

Organisationen Wateraid skriver i ett pressmeddelande att de har verksamhet i flera av de drabbade länderna, samt i länder som tidigare fått beslut om utfasat bistånd (såsom Burkina Faso, Myanmar och Mali).  

– Det bor nästan en kvarts miljard människor i de länder som regeringen har strypt biståndet till sedan Benjamin Dousa tillträdde som minister. Framtiden för många av de här människorna kommer att påverkas på ett negativt sätt. Även om regeringen ställer Ukrainas behov mot de här länderna som man nu fasar ut biståndet till, är det här snarare en konsekvens av att regeringen har minskat biståndsbudgeten. Sverige hade både kunnat stötta Ukrainas försvar och behålla biståndet, säger Julia Schalk, Wateraids avdelningschef för policy och program, i pressmeddelandet. 

Beslutet sker dessutom i en tid där flera rika länder i världen dragit ner på sitt bistånd, inte minst USA, som gjort enorma nedskärningar under Donald Trump. Även detta är Wateraid kritiska till.

– Det är extremt dålig tajming att regeringen går ut med detta nu när behovet av stöd är större än på mycket länge. Efter att exempelvis USA och Storbritannien minskat sina internationella stöd kraftigt hade Sverige behövt göra mer och inte fortsätta lägga till länder på listan som inte ska få bistånd, tillägger Julia Schalk.

I början av regeringens mandatperiod hade sverige 24 bilaterala landsstrategier. Efter att detta beslut genomförts kommer det att vara 13. Regeringen har tidigare också beslutat att minska den totala biståndsramen från 56 miljarder per år till 53 miljarder per år under perioden 2026-2028.

Texten har uppdaterats med kommentarer från Wateraid.